Objektivbyte på en gammal Nettar

Om att uppgradera till antireflexbehandling på en Nettar 515.

Jag är barnsligt förtjust i mina Nettarer. Men den minsta (och förmodligen äldsta) hade ingen antireflexbehandling. När jag tidigare kört film i den syns det tydligt att objektivet inte varit så bra. Det var nog inte bara antireflexbehandlingen men jag skyller på det. En klubbkompis sålde en reservdels-Nettar av senare 50-talsmodell med likadant objektiv som min äldre Nettar 515, 1:4,5/75 mm. Här om veckan bytte jag och flyttade helt sonika den antireflexbehandlade nyare Anastigmatens frontlins till den äldre kameran. Och nu satte jag nyss in en Acros 100. Det är ju sommar men också för att den snabbaste tiden på kameran är 1/125-del. Det är liksom ingen idé att sätta i en snabbare film.

Nettar 515 från ca 1950. Bildformat 6x4,5 cm.

Och bonusen med den här gamla bälgkameran är att den går att fälla ihop och får plats i jackfickan. Lätt att ta med m a o.

Eders Hängivne

PS
Fungerar f ö mycket bra, som de här modellerna ofta gör.

Stand development

Och med blandade filmer

Det var några år sedan jag körde med stående framkallning och då med ojämnt resultat. Då körde jag ståldosa med stålspiraler. Den här gången kör jag Patersondosa med dito spiraler.

När man kör stående framkallning är det inte mycket som spelar roll mer än tiden. Att blanda olika filmer är ok. Pressat eller opressat har ingen betydelse. Temperaturen? Nä, bara den håller sig inom rimliga gränser. Man vill ju inte att emulsionen ska smälta av värmen. Stoppa och fixa som vanligt.

Naturligtvis slirade huvudräkningen en varm dag som denna.Jag tänkte köra 1:100 en timme men lyckades med att blanda 1:200 så jag borde köra två timmar. Istället fyllde jag på med Rodinal efter 40 minuter och lät det stå ytterligare 20 minuter. Det blev säkert inte rätt, det heller, men svartvit film är förlåtande liksom även processen.

Här kommer några bilder från OM-2N med Acros 100 och Balda Jubilette (1938) med FP4+.

Först Olympusen

Och så  Balda Jubilette

Eders Hängivne

Ett omöjligt negativ

Om när det är läge att ge upp

Jag har inte många negativ som är omöjliga att kopiera men tyvärr är det ofta just de som är en intressant bild. Här kommer historien om ett sådant negativ. Först bilden.

Soluppgång på Örnäs camping i Åmål där nästan alla har strandtomt.

Bilden är tagen med Nikon F6 och filmen är Acros 100 som jag pressade till 1600 ISO, dvs 4 steg! Jag kan ha använt ett färgat filter också men är osäker (rött antagligen). Jag framkallade som vanligt i Xtol förrådslösning när jag pressat en film. När jag försökte kopiera detta uppdagade jag en mängd vita prickar. Sannolikt är det kornen som klumpat ihop sig lite slumpartat. Det fanns inte ett dammkorn på negativet (om det inte fastnat medan det torkade) och även om det gjort det så brukar det inte bli en så förfärande mängd. Jag har oftast stort tålamod men det här var helt enkelt för mycket att retuscha . Det gick lite smidigare i Photoshop. Och retusch för hand på en papperskopia är jag långt ifrån en mästare på.

Jag fick i alla fall bilden publicerad på National Geographic bland läsarnas bilder på temat Semester.

Eders Hängivne

Spurten på 400 ISO

Om att bli tacklad från sidan

Alltså, jag hade ju tänkt att avsluta 400 ISO-filmtestet under sommaren. Men så fick jag en tackling från sidan av Göran och landade i färgburken. För två år sedan var det Nils som gjorde samma sak. Lätt distraherad har jag skjutit åtskilliga rullar Vista 400 och lite chrome. Det har förstås tagit tid från projektet men nu är jag tillbaka. Jag gör nu omtag på Rollei Retro 400S eftersom de framkallningstider som fanns i min app var totalt fel (felanmält) och de rullar jag tog i våras blev kraftigt underframkallade.  Sedan återstår fyra rullar på 1600 ISO och det passar ju bra nu när mörkret kryper närmare. Snart final alltså.

Till sist en bild som inte är inblandad i projektet men som blev lite speciell.

Örnäs camping i Åmål. Strandtomt för de flesta. Här är det tidig morgon. Nikon F6, 50mm, Acros 100 pressad till 1600.

Kamerastafetten 9

En klassiker som håller måttet

Min kamerastafett har blott ett mål; att hålla igång de gamla klenoderna och utgöra en slags koll på deras hälsa. En del av dem sitter det alltid film i så stafetten inriktar sig på de som jag inte använder så ofta.

Stafettkamera 9 var min fina Contax IIa från ca 1952 köpt på ebay och på den satte jag en Jupiter 3 från 1957 köpt på det första kameraloppiset av Bengt Björkbom. Ni vet, en sån där kopia av den mytomspunna Sonnaren, f1,5/50. Nog snackat. Här kommer några bilder från den rullen, en Acros 100 exponerad på 400 ISO från en lunchpromenad på jobbet.

Marabouparken är ett populärt ställe att äta lunch på.

Eders hängivne

PS
Nästa stafettkamera blir min ryska Zorki 3  från 1954 med ett likaledes ryskt objektiv, Industar 69, f2,8/28. Objektivet lär vara för halvformatskameror så här lär det bli ordentligt med vinjettering om det stämmer. Det sitter en kort hemrullad HP5+ i den och det är faktiskt den första rullen som går i den kameran sedan jag köpte den. Rapport om ett tag.