Eggleston igen

Om att inspireras

I mitt förra blogginlägg skrev jag att jag ska ta mer färgbilder nästa år. Och då specifikt bilder där färg är en betydande komponent i bilden. Men även bilder i William Egglestons anda. Han fick sitt gemombrott på Moma i New York med en soloutställning med endast färgbilder vid en tid då fotografisk konst handlade om svartvita bilder.

Jag har sett åtskilliga filmer om Eggleston. Här har vi en bra som är signifikant för hans fotografi. Bild- och ljudkvalitet är dock inte den bästa.

Imagine | The Colourful Mr Eggleston

I filmen använder han en svart M-Leica (troligtvis en M4) med winder och något som ser ut som ett Ultron 28 mm objektiv (ett sånt ekipage har jag också men det hade jag innan jag såg filmen). Lägg märke till hur han tar sina bilder. En svepande rörelse och <klick>. I filmen får man reda på allt om Egglestons sätt att ta bilder. Ursprunget till att han fotar det banala, det fula och det vardagliga. Också en del bakgrunder till olika bilder. Han berättar att han bara tar en bild på varje motiv för att slippa välja vilken som är bäst. Jag ska försöka anstränga mig med det också. I alla fall de gånger jag kör med film. Däremot  vill jag hålla mig borta från att bli en copycat. Det blir nog inte så svårt. Det finns inte mycket här i Sverige som liknar det amerikanska samhället.

Här är ett par bildexempel på när färgen är en betydande komponent i bilden.

Utan det gula skulle den här bilden vara en tråkig gatumiljöbild

Den här i svartvitt är inte lika intressant.

Bilden nedan hör till de gåtor jag funnit. Banalt, bisarrt eller vad? Typisk Egglestonbild tycker jag.

Man kan ju fråga sig vilka dörrar som öppnas med dörröppnarna? Har det suttit fejkdörrar i de mörkröda fälten?

Eders hängivne

Valrepris från 2010

Aktuell reflexion

"Ett stort problem - ett av dom stora problemen, för det finns flera - ett av dom stora problemen med ledarskap är vem man ska ge jobbet åt, eller rättare sagt: vem som ska lyckas få folk att ge honom jobbet.

Sammanfattningsvis: Dom som är mest intresserade av att styra över andra varelser är, just därför, dom som är minst lämpliga att göra det. För att sammanfatta sammanfattningen: Ingen som lyckas bli vald till President bör på några som helst villkor få ta jobbet. För att sammanfatta sammanfattningen av sammanfattningen: Det blir fel med folk.

Det är därför det är ordnat så här: Rader av Presidenter som njuter  så mycket av att sitta vid makten att dom inte ens märker att det gör dom ju inte.

Där, dold bland skuggor, sitter istället någon annan - men vem?

Åt vem ska man ge makten, när ingen som vill ha den kan tänkas få den?"

Citat ur boken
Restaurangen vid slutet av Universum, kapitel 28
från sviten Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams

Bonnier Alba förlag

Rösta INTE på denne man!

Fotografiska partiet (fop)      (hmm... låter som en Kiev)

Vi arbetar för ett tillägg i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna:
- att det är varje människas rättighet att äga en kamera att använda den var som helst och när som helst
- att det är varje människas rättighet att bli fotograferad, oavsett kändisstatus
- att det är varje människas rättighet att fotografera med vilken teknik hon vill, undantaget röntgen

Partisekretariatet

Eders Hängivne

PS
Jag tänker rösta den 11 september (oroväckande datum) på det parti som jag tycker har minst dålig politik.

Aldrig mer

Om diafilm

Nu under vintern har jag skannat diabilder. Jag har knappt fyratusen i kompaktramar, 100 bilder i varje magasin. Det har gått oväntat fort. Min skanner tar 12 bilder i taget. Ca en minut för varje bild inklusive att ladda/ta ur bilderna i hållaren och spara filerna. Jag har naturligtvis tagit en massa naturbilder av tveksam kvalitet. Men ännu mycket mer bilder på allt jag varit med om, väldigt många bilder på mina söners uppväxt, vänner och vänners barn. Bilderna på barnen är inte alltid av bra fotografisk kvalitet men helt oskattbara som en dokumentation.

Men nu blir det inga fler diabilder. Diafilmer har blivit ofantligt dyra, framkallningen av dem likaså. Det får bli digitalkamera om jag ska ha färg på barna och deras barn.

Nedan några av mina diabilder som exempel.

Tre söner har jag

Receptet är fullt synligt tror jag

Danska västkusten

Naxos

Eders Hängivne

Rossman

Om en färgfilmsfavorit som försvann

2014 var det företag jag var anställd i på konferens i Berlin. Vi hade en dag fritt på slutet av konferensen. Den spenderade jag tillsammans med Jan Bernhardtz. Han guidade mig runt i stadens centrala delar, vi fikade och pratade. Han visade mig vägen till Fotoimpex där jag gjorde en del inköp. Han tipsade mig dessutom om en bra och billig färgfilm som kunde köpas i en butikskedja som heter Rossman. Filmen hette detsamma som butikskedjan, Rossman, och fanns i ett par ISO-utföranden. Jag var bara intresserad av 400 ISO. Vi hittade inget ställe som hade filmen kvar men jag hittade en liten butik senare i närheten av vårt hotell så jag köpte ett par 3-packar. Den filmen visade sig vara ovanligt bra, i min smak. Här kommer några bildexempel. Bara bilar på Classic Car Week i Rättvik, men ändå.

Röda bilar ser bra ut och en rostig folkvagn ser naturtrogen ut.

Limegrön inredning ser också bra ut-

Ljusgult ser helt ok ut.

Turkos ser ut som turkos.

En benvit Impala -58 ser rent av snyggare ut än i verkligheten.

Metallic och krom blir bra i färg,

Det är synd att allt som är bra bara försvinner. Jag har letat efter Rossman på auktionssajterna utomlands men kammat noll. Rossman var en brandad film för butikskedjan. Vem som gjorde den gick inte att se på förpackningen. Nån i Asien gissar jag.

Eders Hängivne

Jag är inte sämre än att jag kan ändra mig

Om naturfotografi

Jag har för längesedan givit upp när det gäller naturfotografi. Alla mina försök har varit en besvikelse. Jag lyfter numera aldrig kameran till ögat ens för en vackert kolorerad solupp- eller nedgång. Men så har jag upptäckt att andra tar väldigt bra bilder på fåglar och fjärilar. Jag beundrar deras förmåga och tålamod. Dels att sitta i timmar och vänta på rätt tillfälle. Dels att sitta vid datorn och sortera bort alla som inte blev bra. Alla är min överman i dessa hänseenden. Men jag sörjer inte. Jag har min egen väg att gå.

Jag vill inte stjäla bilder från internet för att visa exempel så ni får stå ut med mina egna (gamla) försök. Det ska vara bilder i min fotoblogg.

Ja, det står en ren där nånstans i mitten.

Jag är för långsam för fåglar. Lommen dök när jag tryckte av.

Fiskar är jag bättre på. Om jag får döda dem först.

Kor är jag en rackare på. Men de är ju inte särskilt vilda.

Eders Hängivne