Finska björnar 2015

2014 var jag på björnskådning i Finland och det var nåt jag längtat efter i ett år till att få uppleva igen. Jag hade planerat och bokat en större tripp till olika skådningsplatser och till andra fotoplatser där emellan. Allt var klappat och klart, husbilen var lastad och jag hoppade in och körde iväg. Allt som skulle göras var att tanka och sedan var vi på väg. När jag svänger in på bensinstationen så dör bilen och vägrar att starta. Oavsett vad vi försökte så gick den inte igång.

Efter en stund så gav jag upp och insåg att det bara var att ta sig hem och försöka reparera så mycket som gick av alla bokningar. Väl hemma så gjordes en ny och mindre omfattande plan upp, biljetter ombokades, logi ordnades, bilen bogserades hem och maten togs om hand. Den dryga veckan som vi avsatt tid till för att vara i Finland tickade iväg i rask takt.

Så kom vi till slut iväg. Nattfärjan var bokad och planen var att när färjan kom fram på morgonen hinna köra från Helsingfors till Vartius för att kunna gå ut samma natt. Det är en dryg sträcka men det skulle nog gå om inget oförutsett hände. Denna gång var turen på vår sida och vi anlände utan missöden i lagom tid för att käka lite innan första nattpasset.

För att inte få samma bilder som förra året valde jag andra gömslen detta år. Det tog emot lite för jag visste ju vad de andra hade att ge och när man väl har satt sig i ett gömsle så kan man ju inte byta.

När jag kommer fram till gömslet och precis ska öppna dörren så ser jag en liten rörelse i ögonvrån. Det är en järv som skuttar fram precis mot mitt gömsle. Där står jag med packning på ryggen och i händerna och kameran hänger i en rem vid sidan. Snabbt och sakta på en gång lägger jag ner kassen och försöker få fram kameran och fotar stående utanför gömslet, med packning på, handhållet 500mm mot en skuttande järv på 50 meters håll. Japp du har redan räknat ut hur det gick...det gick sådär :-)


Ögonblicket var över på några sekunder och jag koncentrerade mig på att komma i ordning i gömslet. Denna gång hade jag med mig fyra stativhuvud och inte minst ett gäng egenhändigt inköpta bultar att skruva fast dom med. Det var en av erfarenheterna från året innan; det fanns varierad mängd bultar i de olika gömslena. På de olika huvudena satte jag fast olika typer objektiv så jag snabbt skulle kunna skifta brännvidd. Jag hinner inte bli färdig förrän björn nr 1 dyker upp.


Inte heller detta möte blir långvarigt - endast 2 minuter. Energin är på topp och jag gör klart resten av gömslet och sätter mig att vänta.Det kommer att dröja 2 timmar innan nåt händer igen. Jag har börjat slumra lite i stolen när björn nr 2 smyger in på scenen från höger, knappt synlig genom buskagen.


Ljuset är varmt men fortfarande ganska starkt trots att klockan är nästan är sju på kvällen. Men det är inte så konstigt. Midsommar var ju bara för några dagar sedan. Mötet bli kortvarigt men denna gång dröjer det bara 45 minuter innan björn nr 3 kommer smygande över myren. Denna gång håller den sig mellan träden en bit bort och kommer aldrig fram till maten.


Ytterligare en timme går innan nästa björnmöte och sedan nästa igen. Klockan är nästan 22 när sista björnen för dagen kommer förbi. Jag halvsover mig igenom resten av natten men det är tyst och stilla. Trött anländer jag till frukosten dagen efter för att sedan somna ordentligt i en riktig säng. Tröttheten av att varit uppe hela natten efter en lång dags bilfärd tar ut sin rätt.

Nästa dag går vi ut tidigt på eftermiddagen för att vara säkra på att vara på plats när den första anländer. Vädret har slagit om och det är nu mulet, soligt och regnskurar omvartannat. Den första björnen dyker inte upp förrän en stund efter 19. Typiskt nu när jag lurat med mig frun ut för att få se björn på nära håll :-)


Men det varar desto längre. Vi ser flera björnar under nästan 4 timmar med bara en kvart-20 minuter emellan. Jag försöker så gott det går att hålla ner slutartiden för att få med regnet i bilden men det krävs även en mörk bakgrund för att få till det och lövverket är fortfarande ganska ljust.


Den blöta pälsen bildar sköna mönster som framhävs i svartvitt.

Mellan skurarna kan man istället se myggen som svärmar runt björnarna.


Natten förlöpte utan fler fototillfällen och när vi är tillbaka vid frukosten så överhör vi kökspersonalen prata om att de aldrig sett björnar ute i det vilda, men en gång för nån vecka sedan så var det en ung björn och rotade i soptunnorna bakom köket. Strax efter så kommer det in en person och meddelar att det är en björn utanför lodgen. Det var en ung björn, troligen en treåring som lagt sig tillrätta i skogsbrynet rätt nära stigen som vi alla gick på alldeles nyss. Sprang i väg för att hämta kameran men när jag kom tillbaka så hade den gett sig iväg. Nån har sagt att den bästa kameran är den man har med sig och jag kan väl bara hålla med :-)

Sista natten väljer jag det lilla gömslet som jag egentligen tror är för litet för mig men som ligger på ett strategiskt ställe med 3 olika fotoriktningar. När jag väl är på plats så är det inte så tokigt som jag trodde. Nu blev det svårare att klura ut vilka objektiv som skulle peka åt vilket håll men efter ett tag så hade jag bestämt mig. Korta brännvidder på korta håll och långa brännvidder på långa håll. Helt logiskt kan man tycka men det visade sig under kvällen att det bästa alternativet skulle vara nåt helt annat :-)


Vid detta gömslet kommer björnarna väldigt nära. Jag har nu lärt mig måsarnas beteende och kan "förutsäga" om det är en järv eller en björn som är på gång så jag kan slappna av lite mera när jag väntar. Tur är väl det för jag hade nog skruvat huvudet ur led om jag skulle spana i tre riktningar hela natten :-)


Tyvärr så är måsarna inte bara till nytta. De har en tendens att befinna sig i bild hela tiden när björnarna är på plats. Det är väl ok men det är väldigt störande när det växer ut vingar ur baken eller stora vita fläckar mitt i bild.


De är dock ett välkommet fotoobjekt när man sitter och väntar.


När jag kollade med Ari som driver stället så sa han att måsarna försvinner när de byggt egna bon. De väntade bara på värmen.

Förra året träffade jag två intressanta engelsmän och i år så träffade två till. Den ene av dem, Kyle Moore, skulle spendera flera veckor spridda över året för att bla hjälpa Ari att få bilder till sin bok om sina björnar. Helt nyligen såg jag en artikel i Outdoor Photography av honom. En ung kille som jag tror vi kommer att se mera av i framtiden. Vi pratade lite om att fotografera i UK så eventuellt kan det bli en resa tid nån gång. Kan ju hoppas att de byter till högertrafik till dess :-)

Här finns en liten video från 2015 års besök.

www.mikswephotography.com

Kyle Moore

Wild Brown Bear Centre

Björnskådning 2014

Efter att varit ute ett par veckor i Norge och Sverige så styrde jag nu kosan mot Finland. Målet var att se och fota vilda björnar. Efter lite sökande på internet så valde jag att åka till Wild Brown Bear Centre i Kuhmo.

Campen ligger i östra Finland precis vid ryska gränsen. Det blev en lång färd och när jag äntligen körde in på campen så var det väldigt tyst och verkade övergivet.


Det var ganska varmt och de gäster som bodde där låg alla och tog igen sig efter nattens spaning. Jag fick tag i ägaren Ari som hjälpte mig att komma till rätta och jag fick en tid när vi skulle ses innan vi gick ut på eftermiddagen. På utsatt tid så var vi ett litet gäng med förväntansfulla fotografer som lyssnade på genomgången om vad som skulle ske, hur man beter sig i gömslet, säkerhet och lite annat nyttigt att veta. Efter att ha utrustats med en matsäck så var vi redo att gå i väg. "Vi måste gå nu direkt för det är redan björn på plats". Det var guiden som fått rapporterat att det redan var en björn nere vid gömslena så det gällde att skynda på.


Jag ska erkänna att det kändes lite speciellt att gå där i skogen och veta att det fanns björnar i närheten. Samtidigt så vet jag att de är mer rädda för oss än vi för dom och det är ju en trygghet i den vetskapen. Trots det hade jag kameran framme för man vet ju aldrig vad man se :-)

Gömslena är till huvuddelen små med plats för 1-2 personer. Så fort jag kom in i gömslet och stängt dörren bakom mig så började jag svettas ordentligt. Ventilationen är minimal för att inte människodoften ska skrämma bort björnarna och det var ju en varm högsommardag så det dröjde inte länge innan jag fått av mig allt utom kortbyxorna och flämtande riggade upp kameror och stativhuvuden. Vid varje glugg fanns det borrade hål för skruvar att fästa stativhuvudena på. En del skruvar hade vingar och dessa var ju enkla att fästa men de som bara hade en vanlig sexkantsskalle var betydligt tuffare att få fast. Till slut var jag nöjd och så började väntan på att nåt skulle hända.


Inte ens i en djurpark kan man förvänta sig att direkt se djur som befinner sig i inhägnat område. Men här tog det inte många minuter innan den första rörelsen syntes. En mörkbrun rygg skymtade till då och då i det höga gräset. Det var en järv! Ivern och spänningen att äntligen få järv på bild ökade ordentligt. Jag har bara sett järv på långt håll och den bilden sitter tydligt på näthinnan trots att det är nästan 30 år sedan och nu är det en på väg inom några meter mot mig!


Men det visade sig vara svårare än förväntat att få en bra bild på den livliga järven. Den höll till i det höga gräset, rörde sig på ett ganska oförutsägbart sätt och dessutom väldigt fort.


Det dröjde en timme innan nästa aktivitet. Denna gång var det en björn som nosande gick runt den lilla tjärnen.


Och så höll det på: långsam väntan med flugor, mygg och värme med avbrott för snabba fototillfällen. Efter den första natten i gömslet så var jag helnöjd; ljuset hade varit bra, bilderna fanns på minneskortet och jag hade dessutom tre nätter kvar.

Jag bytte gömsle varje natt för att få variation på bilderna och sett till resultatet så var det ett bra beslut. Det visade sig inte vara en stor mängd olika björnar i området utan "bara" 3 - 4 individer. Att sitta i samma gömsle natt efter natt hade bara resulterat i en mängd likadana bilder.

Den mest minnesvärda natten var dock när temperaturen steg drastiskt. Det var helt vindstilla, kvavt och åska låg i luften. Inne i det gömsle jag hade var det nästan 39 grader varmt. Jag svettades så mycket att det formligen rann längs hela kroppen. Efter 20 minuter började jag få skrynkliga fingertoppar och fick hålla upp händerna för att de skulle torka. Det hördes ett svagt plaskande när svettdropparna landade på golvet. och efter en halvtimme så hade det bildats en pöl och fötterna började bli skrynkliga.


Inte nog med det. Flugorna gjorde allt för att ta sig in i gömslet bara för att försöka ta sig ut direkt igen. Det blev en grym sport att knäppa dom mot rutan.
När sedan regnet kom som en befrielse och temperaturen sjönk så kom bokstavligen nästa kalldusch. Taket läckte precis där jag satt! Bara att försöka rädda utrustningen och tejpa hålet inifrån.

De som satt här natten innan hade varnat mig för flugorna och värmen men det här hade jag inte väntat mig. När jag dagen efter varnade de andra som skulle sitta efter mig så lyssnade de artigt men de verkade tro att jag överdrev. Något de ångrade efteråt :-)

Samtidigt så blev detta den bästa natten. I den mörka skymningen så fick jag se en björn tacksamt svalka sig i tjärnen. Tyvärr lite för mörkt för att få bra bilder men en upplevelse utöver det vanliga.


Funderade ett tag på att ordna en workshop där men har väl inte landat i den frågan riktigt ännu. Det är ju en massa praktiska saker som ska ordnas och vet inte om jag har tiden till den riktigt. Jag får se hur det blir med det. Jag hade vilket fall redan efter någon dag beslutat mig för att åka tillbaka under 2015. Det är ju nåt magiskt med stora rovdjur på nära håll :-)


I senaste numret (7/2014) av Fotosidan magasin så finns en bra artikel ifrån WBBC. Ett nummer som jag förövrigt har bidragit med omslagsbild till, men det visste du säkert redan :-)

Här är länken till WBB www.wildbrownbear.fi

Jag har klippt ihop lite filmsnuttar så kan du få en uppfattning om hur det ser ut. Du hittar den på www.mikswephotography.com

På björnspaning

Stället jag var på väg till heter Vargas Vildmarkslodge och drivs av Håkan och Eva Vargas. Vi skulle mötas kl 1400 för en genomgång innan vi gick ut lite senare på eftermiddagen. Men efter att ha kommit iväg lite sent från Njupeskär så kände jag en viss press att hinna fram. Allt gick bra tills jag kom till Mora. Där rådde ett mindre trafikkaos. Kändes märkligt att ena stunden susa fram ganska allena och plötsligt sitta i långa köer med bilar från alla håll. Det var visst nån mountainbike vecka eller nåt liknande. Hade tänkt käka i Mora men insåg att jag var tvungen att köra på för att hinna i tid.

När jag till slut kom fram så hade en annan deltagare precis parkerat och vi hälsade lätt på varandra och strax därefter dök Håkan upp, eller rättare sagt deras två hundar dök först upp för att kolla läget och sedan dök Håkan upp. Han var på väg ut för att åtla upp ordentligt. Fler och fler deltagare dök upp och till slut så var alla samlade.

Det hölls en enkel genomgång och efter allmänt prat och fika så vi åkte ut i två bilar längs de knaggliga grusvägarna. Efter ett tag stannade vi till och tysta smög vi sakta ut i skogen. Ibland stannade Håkan och berättade lågmält om olika tecken på björn, tex den här där björnen skrapat med klorna i barken.



Så kom vi fram och det var en rad förväntansfyllda fotografer som tyst gick in i kojan. Det är ett mycket välbyggd och smått lyxigt gömsle som Håkan byggt. Rejäla stolar och riktiga sängar att sova i om man önskar det. Separationstoa finns också.

Håkan berättade att han lagt stor kraft på att lukttäta gömslet då björnar har fenomenalt bra luktsinne. Nu var det ju bara det att det var en otroligt varm sommar och snart satt vi alla i bara shorts och flämtade pga värmen undertiden som Håkan la ut den sista maten.



Under den långa väntan i gömslet fick vi höra små berättelser av Håkan om händelser vid gömslet och det höll oss alla på gott humör.

"Björn!" viskades det plötsligt och alla blev på helspänn. Långt ute till vänster hade det dykt upp en stor hona som nu stod och sniffade i luften. Jag försökte vrida upp kameran men vinkeln var för stor. Tratten runt objektivet hade hamnat lite snett och skymde först objektivet och sedan tog objektivet emot i kanten så jag hann precis bara skymta honan i sökaren när hon vände på klacken och drog iväg till skogs. Några av de andra hann iaf ta några bilder.
Kändes lite tråkigt, det ska erkännas. Men jag hade iaf sett en vild björn.

Klockan gick och mörkret föll precis som mina ögonlock så jag gick o lade mig, fortfarande trött efter resan och att ha hamnat helt snett med dygnsrytmen. Jag räknade med att höra om nåt hände under tiden. Tyvärr hände inget mer den natten. Sån tur att jag skulle sitta en natt till då :-)

Dagen kom och vi smög sakta därifrån. Håkan gick i täten med tutan beredd fall det skulle finnas någon björn i närheten.



Vi var tre som skulle vara kvar en natt till och resten var sådana som missat björn vid tidigare tillfälle. Håkan har en rätt bra björngaranti. Ser du ingen björn så får du komma tillbaka till en billigare peng.

Dagen gick åt till att vila och prata med det trevliga värdparet. Fantastisk fin service och sköna människor helt enkelt. Det blev ett par sköna dopp i den klara källsjön också.

Andra natten i gömslet skiljde sig avsevärt från första natten. Alla satt helt tysta och bara spanade. Koncentrationen och spänningen var på topp hela tiden. Inget småpratande och flamsande bara ren förväntan. Jag hade dragit erfarenhet av den förra natten och testat alla möjliga vinklar och inställningar med kameran.
"Björn!" Denna gång var det en liten en, kanske en treåring, som helt oupptäckt tagit sig fram till ett fåtal meter direkt framför gömslet och stod nu och åt för fulla muggar...



Kamerorna gick först försiktigt trevande klick..... klick.... klick men när vi märkte att den inte tog någon notis om oss så smattrade det på i högre tempo. Spänningen släppte och alla kunde njuta av stunden. Medan björnen åt så spejade den oroligt hela tiden omkring sig. Håkan menade på att den kanske kände doften av en annan och större hanne och den ville ju inte hamna i gruff med en sån.

Till slut gick den iväg och mörkret började falla. Till skillnad från kvällen innan så var jag den här kvällen betydligt piggare och satt uppe och spanade med de andra. "Nu kommer det en rakt fram" hördes det i mörkret. Mycket riktigt hade ytterligare en liten björn letat sig fram och börja de ta för sig av maten, den här gången på ett annat ställe.

Nu var det betydligt svårare att fota så jag övergick till videofilmning istället.

När mörkret var totalt så beslöt jag mig att koja in och somnade raskt. Vaknade rätt tidigt för att kunna vara med på gryningen, men det kom aldrig någon björn och lite senare så packade vi ihop och gick ut i den varma sommaren. Efter lite fika och frukost nere på lodgen så var det dags att säga farväl till det trevliga värdparet och bege sig hemåt.

På vägen hem försökte jag summera den här hektiska veckan, det var rätt många intryck att försöka ta vara på. Jag vill absolut försöka se björn igen. Vargas lodge är ett bra alternativ till en finlandsresa så vi får se hur det blir i framtiden.

Så lite fototips:
Ett teleobjektiv 200 - 300 + ev TC funkar bra i Håkans gömsle. Björnarna dyker upp på mellan 8 - 80 m! Ingen möjlighet att byta objektiv tyvärr, annars hade ett större tele kunnat utnyttjas medan man väntar för att fota fåglar som dyker upp för att äta.

Tejpa motljusskyddet på objektivet så det inte kan ramla av på utsidan.

Prova ut alla riktningar innan så du vet var vilka dina gränser är för att kunna fota är.

Kontinuerligt kolla inställningarna eftersom ljuset förändras hela tiden. Eller så ställer du in Program mode med autoiso och ställa in den tid och bländare du vill ha. Lite beroende på smak och kameramöjligheter.

Är det mörkt så du inte ser att ställa skärpan i sökaren, så byt till live view i videomode. Då blir bilden på skärmen lite ljusare och du kan lätt ställa in skärpan. Byt sedan över till fotomode innan du tar bilden, så riskerar du inte riskerar att få "fel" inställningar för bilden.

Här kommer en liten videosnutt på de björnar som vi såg den andra natten.

Vill du kika mer på Vargas Vildmarkslodge så kommer ett par länkar här.

http://www.swedenwildlife.se/sv/
http://www.nordicnature.se