Det känns...
Jag har alltid varit en sparsam tjej och aldrig slösat med pengar. Men jag har kunnat unna mig ett klädesplagg då och då, eftersom det gör mig så glad och på gott humör :o)
Idag när jag satt och tittade i en klädkatalog hittade jag en jättefin jacka och tänkte "den skulle jag vilja ha". Samma sak när jag var i Farsta Centrum för ett par veckor sedan och såg en supersnygg väska. Men så kom verkligheten över mig och jag insåg att jag inte har råd...
På fredag är det sex månader sedan jag fick pengar och jag måste verkligen hålla hårt i de slantar jag har kvar. Det är sannerligen inte roligt, kläder har och kommer alltid vara något som jag ÄLSKAT att shoppa, något som satt guldkant på min tillvaro. Nu kan jag inte ens glädja mig över det längre och det känns :o(
Kram Milla
Innehållskategorier
Arkiv
- Juli 2015
- Juni 2015
- April 2015
- Mars 2015
- Januari 2015
- December 2014
- Oktober 2014
- September 2014
- Augusti 2014
- Juli 2014
- Juni 2014
- Maj 2014
- April 2014
- Mars 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
- December 2013
- November 2013
- Oktober 2013
- September 2013
- Augusti 2013
- Juli 2013
- Juni 2013
- Maj 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
Kategorier
- Intresse - Action / Äventyr
- Intresse - Arkitektur
- Intresse - Barn
- Intresse - Bröllop
- Intresse - Digital efterbehandling
- Intresse - Gatufoto
- Intresse - Husdjur / Tamdjur
- Intresse - Konsertfoto
- Intresse - Konstfoto
- Intresse - Landskap
- Intresse - Macro
- Intresse - Mode
- Intresse - Nattbild
- Intresse - Porträtt
- Intresse - Posering
- Intresse - Produkter
- Intresse - Reportage / Situation
- Intresse - Resefoto
- Intresse - Sport / Motorsport
- Intresse - Studio
- Intresse - Svart-vitt
- Intresse - Utrustning
- Intresse - Vilda djur
- Intresse - Växter, insekter, naturdetalj
- Teknik - Färg
- Teknik - Makro
- Teknik - Montage
- Teknik - Retuscherad
- Teknik - Sv/v
- Teknik - Undervattensbild
Hej Rei!
Nej, inte det minsta, tyvärr :o(
Jag vet inte vad jag skall göra längre...
Har kämpar med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Jag får inget socialbidrag och inget bostadstillägg, INGENTING!!!
Har skrivit mail till politiker och nästa steg är Kommunen och Media.
Drömmer mardrömmar och ligger vaken på nätterna och grubblar.
Mår inte alls bar just nu :o( JAG MÅSTE FÅ EN "INKOMST"!!!
Mvh Milla
Kämpa på!
Jo, det kan man ju kalla det...
Jag tror tyvärr inte att de kan göra något för mig på kommunen,
men jag skall i alla fall ge det en chans, likaså med Media.
Jag kämpar på... Tack Rei.
Mvh Milla
Jag tjänar väldigt lite pengar och allt går till boende, mat och barn. Det är väldigt sällan jag kan unna mig kläder. Men en dag så kanske jag kan... =) Och jag lovar att det kommer att lösa sig för dig med.
Kram Lena
Hm, då blir jag ju bara dubbelt ledsen ;o)
Jag undrar bara HUR det skall lösa sig för mig...
Tack för Dina rader Lena :o)
Kram Milla
mvh Tommy
Hej Tommy!
För mig är det tyvärr inte så lätt, med tanke på mina problem (social fobi, agorafobi, emetofobi, extrem bacillskräck, panikångest, generell ångest, kronisk värk mm.). Jag kan inte bara "traska runt" ;o) Dessutom kostar det pengar att skaffa sig en portfolio och det är något som jag inte har (har ju inte fått en enda krona sedan maj). Men jag önskar Dig lycka till och tackar för Ditt inlägg :o)
Mvh Milla
Kontorsbilder, konferenser, möten är mycket poppis. Du har ju dig själv som den perfekta modellen. Människor på bild säljer bäst.
Det finns faktiskt folk som lever på detta trots att det inte per bild blir så många kronor.
Lycka till nu Milla
Ledsen men jag kan bara inte tycka så synd om dig, det hela gränsar till gnäll och själutplånellse, någon slags djäkla självförnekelse. Lämna barnet inom dig och bli just vuxen dig själv...
Med vänlig hälsning
MVH
Ja Du Hans-Åke vad skall jag göra??? Den frågan har jag ställt mig själv tusentals gånger under mina 18 år som sjuk. Jag har provat det mesta, men inget hjälper och tro mig när jag säger att jag även funderat på "snaran" ett antal gånger! Självklart vill jag hellre klättra upp i trädet och njuta av utsikten, vem vill inte det??? Men jag vet inte hur jag skall göra!!! Det är ju därför som jag skriver här, för att få hjälp, tips och idéer och inte för att bli trampad på...Det är så lätt att klanka ned på andra, men man kan inte uttala sig om någon annans människas liv och situation förrän man "gått i den personens skor". Jag har som sagt varit sjuk i halva mitt liv och blir bara sämre och sämre. Det är väldigt svårt att se en ljusning just nu. Inte blir de lättare av att samhället sviker mig och att jag inte har någon inkomst. Jag ÄR vuxen, men har kommit till en gräns där jag måste be om hjälp, för jag klarar inte detta på egen hand... Är det verkligen så fel?
Mvh Milla
Nej man måste vara frisk för att vara sjuk om man ska orka kämpa för sina rättigheter.
Jag hade för många år sedan en ryggskada som jag ådrog mig på arbetstid. Och redan då fick jag kämpa mot olika myndigheter för att få rätt. Sånt tar både tid och frestar på psyket - att inte bli trodd. Jag hade turen att det var en överläkare på ortopeden som hittade felet och jag fick till slut rätt i sak men tyvärr inte ersättningsmässigt. Jag fick istället omskolningsbidrag i 12 månader och ett avgångsvederlag från min arbetsgivare.
Lycka till och ge aldrig upp!
mvh/Ove
Ja, visst är det tragiskt!
Jag skulle vilja ha kontakt med andra människor i samma/liknande situation (har aldrig träffat någon annan person som inte haft en enda krona i inkomst). Kanske skulle vi kunna hjälpa och stötta varandra. Och visst tar det på krafterna... Krafter som jag skulle behöva lägga på annat (som att försöka bli bättre i min sjukdom till exempel). Vilken tur att det löste sig för Dig Ove :o) Jag lovar att kämpa vidare. Tack :o)
Mvh Milla