MITT INRE RUM...

"Hjärtats tankar & funderingar"

Kan bilder från en djurpark vara intressanta?

Jag älskar djur och att fotografera djur. Tyvärr har jag inte haft förmånen att åka på ett "riktigt safari" med vilda djur, utan fått nöja mig med att fotografera djuren på olika zoo runt om i världen.

Men jag tycker att man kan få till riktigt bra bilder på djurparker. Kanske (i vissa fall) till och med bättre bilder, eftersom man kommer närmre djuren och det blir lättare att fotografera dem. 

Däremot kan alla inhägnader, burar och glasrutor ofta ställa till problem. Då gäller det verkligen att hitta rätt vinklar, skärpedjup och ljus.

Ibland kan det vara nödvändigt att beskära en bild ganska rejält för att undvika att känslan av "fångenskap" syns i bilden.

Självklart går det inte att jämföra bilder på vilda djur och djur i fångenskap. Men man tager vad man haver...

En annan viktig aspekt är att våga tala om var man fotograferat djuret/djuren och att aldrig ljuga om att det är ett tamdjur man fångat på bild och inte ett djur i det vilda. Jag har själv aldrig haft problem med detta, för jag är stolt över bilden jag tagit och inte över sättet jag tog den på. Självklart skulle jag säkert känna en ännu större stolthet och tillfredställelse om det var ett vilt djur jag fotograferat och vem vet, i framtiden kanske?

Hur känner Du? Berätta gärna!

Sedan kan man ju alltid "Photoshopp loss" lite i datorn. 

Kram Milla


Dessa bilder är tagna på Djungel Parken/Teneriffa för några veckor sedan.Foto: Camilla Thieme

Foto: Marko Thieme, Bildredigering: Camilla Thieme

Foto: Camilla Thieme

Ovanstående bilder hade även kunna sett ut så här, (se nedan) om jag hade valt att fotografera på ett mer "traditionellt sett". Visst är det stor skillnad?

    

Foto: Camilla Thieme

Postat 2011-12-31 11:52 | Läst 3297 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Hänger Du på?

Nu skall jag göra något som säkert miljontals människor gör varje Nyår. Jag skall ge mig själv ett nyårslöfte, nämligen att börja äta sundare och motionera mer.

Jag har aldrig gjort det tidigare, så för mig blir det första gången.

Jag har vid ett flertal tillfällen tjatat här på min blogg om hur "fet" jag blivit och att jag inte motionerat på snart ett år. Anledningen är att jag mått så otroligt bra sedan jag började med medicin mot min ångest och fått en enorm aptit, både på mat och livet!

Detta är i och för sig helt underbart, men nu har jag nått den gräns då jag börjar må dåligt av min ökade vikt och brist på motion. Jag behöver med andra ord hitta en balans, ett slags mellanting.

Det är här som Ni (förhoppningsvis) kommer in i bilden. Vill Ni "hänga på" och göra samma sak? Då kan vi stötta och peppa varandra! Det vore väl härligt!?!

Vem vet, kanske finns det till och med möjlighet (i alla fall för de som bor relativt nära varandra) att träffas personligen. Vi kan ju ta promenader med våra kameror, det är också motion.


Vi kan även dela med oss av våra erfarenheter, tipsa om nyttiga och goda recept, ge exempel på rolig motion samt varna för eventuella "fällor".

Även andra "må bra tips" är välkomna, så som massage, yoga, avslappning o.s.v.

Så min fråga till Dig är, hänger Du på? 

Kram Milla

Postat 2011-12-30 11:57 | Läst 3655 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Det kunde gått riktigt, RIKTIGT illa...

En dag när vi var på golfbanan på Teneriffa, kunde det ha gått riktigt illa med min kamerautrustning!

Exakt då jag skulle byta objektiv och hade tagit loss objektivet från kamerahuset samt skruvat bort locket på objektivet kom det plötsligt (och minst sagt oväntat) en rejäl vatten skur (se bild nedan). Vattnet sprutade på mig, min kamera och mina objektiv där jag satt totalt oförberedd i golfbilen. Rent instinktivt vred jag kameran bort från strålen för att undvika vattnet att fullkomligt välla in i huset. Samtidigt  försökte jag täcka över kameran och mina två objektiv med hela min kropp.

Vattnet visade sig komma från en sprinkler som banarbetarna satt igång, omedvetna om min existens precis bakom kullen. Strålen sprutade med full kraft rätt emot mig och jag var livrädd över att min kamera hade blivit förstörd. (Undra om försäkringen täcker sådant)?

Sekunden efter kom banarbetaren emot mig i sin golfbil i full kareta för att hjälpa mig att torka av golfbilen, som på bara ett par sekunder blivit totalt genomblöt. Själv stod jag som förstelnad och bara tittade på min kamera och mina två objektiv...

Som tur var såg det ut som de hade klarat sig. Jag torkade försiktigt upp det vatten som fanns kvar och putsade upp linserna med min lenspen. Gissa om jag var både glad (nej förresten överlycklig är nog bättre ord) och tacksam över att min kamerautrustning inte hade blivit förstörd... 

Kram Milla

Så här såg vattenstrålen från sprinklern ut som överrumplade mig. Ni kanske förstår att jag fick lite lätt panik när jag satt där med objektivet i ena handen och kamerahuset i den andra...Foto: Camilla Thieme

Postat 2011-12-29 17:39 | Läst 2769 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

ÄNTLIGEN!

Nu har jag ÄNTLIGEN blivit av med min "tjock-tv". 

Vi (eller rättare sagt min man) slog till under mellandagsrean och köpte denna fina 46" SMART LED 3D-TV. Så nu kunde vi flytta in våran förra platt tv till sovrummet (där jag oftast sitter och tittar på tv). Det medföljde även en Galaxy S Surfplatta (med bland annat 5" extra-tv) samt två par aktiva 3D glasögon. Skall bli spännande att testa.

Foto: Camilla Thieme

OBS! Mobilkamera (HTC Incredible S)

Jag mätte på skoj skillnaden på tjocklek på min "tjock-tv" och den nya tv:n och det skilde hela 55 cm!!! 

Har Du fortfarande en "tjock-tv" kvar? Berätta gärna!

Kram Milla

Kan de inte göra liiite snyggare 3D glasögon... Hihi.

Foto: Camilla Thieme

OBS! Mobilkamera (HTC Incredible S)

Postat 2011-12-28 10:26 | Läst 3347 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Jag funderar på att börja ta betalt...

Jag har funderat (i ganska många år faktiskt) om jag är en "tillräckligt bra fotograf" för att kunna ta lite betalt när jag gör olika fotouppdrag? 

Eftersom jag är ganska blyg och försynt (i alla fall när det kommer till sådant) och har en urusel självkänsla, har jag aldrig vågat säga att jag ibland gärna "tagit emot en slant" för de många timmar som jag lagt ned på diverse "fotojobb". Speciellt sedan jag blev av med min sjukersättning för över 1 ½ år sedan och inte har någon som helst inkomst eller bidrag (lever på mitt sparkapital). Varför skulle jag vara så mycket sämre än alla andra som tar betalt för sina utförda arbeten, oavsett yrke och tjänst.

Jag vet att jag inte är någon yrkesfotograf, men det finns (hör och häpna) faktiskt de som gillar mina fotografier. Är det då så fel att be om en "viss kompensation"? Vad tycker Du? Berätta gärna!

Det finns tillfällen då jag fått lite betalt, men det är aldrig något som jag själv bett om eller tagit för givet. Dessutom tycker jag att det är jättesvårt att bestämma en summa...

Näst senaste "fotouppdraget" som jag utförde sade "uppdragsgivaren" att jag självklart skulle få betalt. Blyg som jag är och eftersom jag inte tror att de jag gör kan vara värt några pengar, svarade jag "nej, det behövs inte". (Trots att jag själv betalt vederbörande för arbete denne utfört åt mig ett par gånger). Men någonstans där inne hoppades jag ändå att jag skulle få betalt... Så jag lade ned en herrans massa timmar, både på själva fotograferingen samt efterarbetet i datorn. När jag sedan levererade bilderna på en dvd skiva sade personen bara tack och inte en enda krona fick jag för allt arbete och de många timmar jag lagt ned. Men jag antar att jag bara har mig själv att skylla...

Kram Milla


OBS! Bilden har ingenting med ovanstående text att göra!Foto: Camilla Thieme

Postat 2011-12-27 09:23 | Läst 4686 ggr. | Permalink | Kommentarer (19) | Kommentera
1 2 3 ... 4 Nästa