MITT INRE RUM...

"Hjärtats tankar & funderingar"

Byta namn på bilder i en mapp

 

 

Jag undrar hur man på enklaste sätt byter namnen på alla bilder i en hel mapp? Om man till exempel varit ute och fotograferat vitsippor och vill ändra namnen från att heta 001, 002, 003 osv. till Vitsippa 1, Vitsippa 2, Vitsippa 3, utan att behöva klicka på varje enskild bild och döpa om dem separat. Hur gör jag då? Någon som vet? Berätta gärna!

Kram Milla

 

Foto: Camilla Thieme 

 

 


Postat 2010-06-29 13:47 | Läst 10604 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Får jag be Er om en liten tjänst?


Jag har anmält mig till en Fototävling som HusmanHagberg anordnar. Nu skulle jag behöva Er hjälp att gå vidare i tävlingen :o)

De tio bilder som fått flest röster går till final och sedan är det en jury som väljer ut vilken bild som kommer etta, tvåa och trea.

Hoppas Ni vill hjälpa mig.


Klicka på bilden nedan för att rösta på en eller flera av mina bilder. TACK!

Foto: Camilla Thieme

 

Såhär ser Topplistan ut:


Just nu leder en bild på ett barn som badar i en pool (den har 745 röster för tillfället). Om Ni tycker att någon av mina bilder är bättre, snälla rösta! Jag kommer aldrig att komma upp i det antalet röster utan Er hjälp... Jag har märkt att det går att rösta ungefär en gång/dygn, så rösta gärna igen (och igen och igen... ;o)

Tack för hjälpen!

Kram Milla

 


 


Postat 2010-06-25 22:23 | Läst 8414 ggr. | Permalink | Kommentarer (17) | Kommentera

Photoshoputmaning #3

 

Det var ingen som antog min förra Photoshoputmaning tyvärr, så jag tänkte ge Er en ny, spännande va? ;o)

Denna bild tog min man på min 40-års dag. Jag gillar bilden, men är inte så förtjust i bakgrunden. Utmaningen är alltså att byta ut bakgrunden mot något annat (frivilligt motiv). Hoppas Ni vill vara med! :o)

Kram Milla

 

Om Ni vill kan jag maila Er en större variant, hör bara av Er i sådana fall :o)

Foto: Marko Thieme


Ps. Jag fick många fina förslag till min första utmaning. Ds.

 

 

Postat 2010-06-24 20:29 | Läst 6446 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Orsaken till min ångest?


Jag har tänkt på hur udda och annorlunda jag är och alltid har varit. Redan som barn gick jag min egen väg. Jag kommer ihåg att jag brukade ta hand om de som blev mobbade i skolan och tillrättavisade de som mobbade. Jag gick inte på fester och provade aldrig alkohol eller droger. Jag minns när min bästa vän i ettan ville tjuvröka, då sade jag bara att "så får man inte göra, det är farligt". Jag har aldrig varit frestad att prova sådant som många andra barn och ungdomar ville testa. Sade min mamma och pappa att något inte var bra eller att man inte fick göra si eller så, då lydde jag! Jag har aldrig pallat ett äpple eller ens genat över en gräsmatta som barn. Det var alltid perfekt städat i mitt rum och när min mamma kom för att väcka mig på morgnarna, satt jag ofta redan påklädd på en nybäddad säng med ett leende på läpparna. Jag pluggade timtal till varje prov, har aldrig skolkat och var så gott som aldrig sjuk. Jag sjöng, spelade fotboll och satt oftast hemma på mitt flickrum. Jag var väldigt stolt över min mamma och när kompisarna i tonåren skämdes över sina föräldrar visade jag stolt upp mina.

Jag skriver inte detta för att jag vill "skryta" utan för att jag ärligt undrar om detta är normalt? Varför blev just jag så här annorlunda? Kan detta ha gjort att jag fått ångest i vuxen ålder? Att alltid behöva vara så duktig och "perfekt". Aldrig få misslyckas eller göra något otillåtet. Vad tror Du? Berätta gärna! 

Kram Milla

 

Ett foto taget på 70-talet hemma hos min mormor i Årsta. På bilden syns mina kusiner, min syster och jag själv. Kan Ni gissa vem som är jag? ;o)


Foto: Harrieth eller Hans Thieme

 

Här står jag omgiven av mina två prinsar, Robert Söderholm (till vänster) och Mikael Nikander (till höger).

Foto: Harrieth Thieme

 

Skolfoto 1985

 

 


Postat 2010-06-23 20:48 | Läst 4232 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Ingen pension...

 

Vad kommer att hända med mig när jag går i pension? Jag har inte arbetat på över 17 år och kommer troligtvis aldrig att göra det igen. Ändå är jag "bara" 40 år och har många år av förvärvsarbete kvar. Vad händer med en person som hamnat "utanför samhället" när han eller hon går i pension???

Varje gång jag får det "orangea kuvertet" hem i brevlådan och upptäcker att summan bara är några fjuttiga hundralappar funderar jag på detta. Jag kommer aldrig att kunna höja den siffran så länge jag inte kan arbeta! Nu har jag inte ens sjukersättning kvar, det vill säga jag har ingen inkomst alls...

Inte konstigt att man mår dåligt kanske?

Är någon av Er i samma situation eller har Ni några bra råd att komma med? Berätta gärna!

Kram Milla

 

Kanske finns ljuset långt där borta, om jag sträcker på mig liiiiite till...

Foto: Camilla Thieme

 

 


Postat 2010-06-22 23:41 | Läst 3037 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera
Föregående 1 ... 233 234 235 ... 263 Nästa