En natt i vargreviret

Förra helgen var jag med om ett riktigt äventyr, en guidad tur med övernattning i skogen. Vi skulle smyga på kronhjortarnas mäktiga brunstrop och sova mitt i Axsjöreviret, där vargarna har sitt revir. Bara tanken på det gjorde mig både nyfiken och lite pirrig, vi var en liten grupp på fyra personer.

Vi började med att äta våra matsäckar medans vår guide, som kallas Fågelviskaren, berättade historier från sina möten med djur i skogen. Det var både spännande och nästan lite magiskt att lyssna på honom, som om han kände djuren på ett sätt som få andra gör.

När vi hade ätit klart fick vi instruktioner inför kvällen. Vi skulle öva på att smyga tyst. vi skulle lyfta benen som en hjort, sätt ner fötterna som kattassar, alltid med tårna först och vi skulle röra oss långsamt. Vi satt kvar och väntade in kvällen, som bjöd på värme och solsken.

När det var dags att ge oss av mot hjortmarkerna funderade jag på hur vi egentligen skulle klara av att smyga. Vi skulle inte bara röra oss ljudlöst, vi skulle också vara helt tysta. Om vi absolut behövde säga något fick det bara ske i viskningar.

Vi gick så tyst vi kunde genom skogen och kom fram till en öppen yta där hjortarna brukar hålla till. Men just den här kvällen var det stilla. Vi smög vidare till ännu en plats, men även där var det lugnt.

Först när mörkret hade lagt sig kom hjortarna fram, och plötsligt hörde vi deras mäktiga bröl. Det var en ännu starkare upplevelse att höra dem i nattens mörker, när vi inte kunde se dem. Vi hörde även två vildsvin som slogs, och såg både fladdermöss och nattskärror som flög nära oss.

Tillslut blev det dags att bege oss till vargreviret där vi skulle övernatta. Vi gick en kort bit in i skogen innan vi rullade ut våra liggunderlag och sovsäckar på den mjuka vitmossan. När vi väl hade krupit ner och låg där, med stjärnhimlen som tak, ylade guiden fyra gånger ut i natten. Han förklarade att han inte ville yla mer än så, eftersom det kan stressa vargarna. Han berättade också att det ibland kan ta upp till en timme innan de svarar och ibland svarar de inte alls.

Vi låg stilla och tysta, omgivna av mörkret och väntade. Efter ungefär 25 minuter bröt ett mäktigt ylande ut, hela vargflocken svarade! Det var en upplevelse som knappt går att beskriva. Jag blev så upprymd och lycklig att jag hade svårt att somna efteråt.

Nästa morgon gick vi upp redan 04:30. Vi gav oss djupare in i vargreviret, även nu smög vi fram under tystnad. Fågelviskaren visade oss vargspår, vi hittade till och med gammal vargspillning. Efter cirka tre kilometer stannade vi för att sitta helt stilla, där fick vi se solens första strålar sippra in mellan trädstammarna, en stillsam och nästan magisk morgon.

Allt har ett slut, och till sist var det dags att vända tillbaka mot övernattningsplatsen för att äta frukost. Vandringen tillbaka blev lika tyst och stilla som på vägen hit, det var skönt att få vara kvar i den lugna känslan.

Det var på de här vackra berghällarna, täckta av mjuk vitmossa, som vi hade sovit under stjärnhimlen, en plats jag sent kommer att glömma.

Våran guide Fågelviskaren.

Att få sova under stjärnhimlen, omgiven av nattens ljud och med naturen så nära, var en upplevelse som jag kommer bära med mig länge. Ibland är det just tystnaden och väntan som gör ett äventyr oförglömligt.

ericborgstrom 2025-09-14 21:18

Här passar "magiskt".
Tycker Eric

Besvara

Svar från Mari Lidström 2025-09-21 19:40

Ja det var magiskt, fina minnen ha i vinter. Hälsningar Mari

Svara

alf109 2025-09-15 07:22

Härligt att få ta del av din upplevelse!
/Affe

Besvara

Svar från Mari Lidström 2025-09-21 19:41

Det är kul att dela med sig och sen blir det ett minne för mig att återvänds till och titta på bilderna. Hälsningar! Mari

Svara

pdahlen 2025-09-15 10:08

Det var en ju en spännande tur, det tror jag inte att jag hade gjort. Det blev ju fina skogsbilder på morgonen när solen började titta fram. Jag brukar gå i Jægersborgs dyrehave en gång per år i hjortarnas brunstperiod, åker dit så att jag är där någon timma innan soluppgången så man bara kan skymta hjortarna men ljudet upplevs desto starkare

Besvara

Svar från Mari Lidström 2025-09-21 19:44

Jägersborg är en härlig plats, jag har varit där en gång men vill åka tillbaka. Jag var också där tidigt så vi gick i mörkret medans hjortarna brölade, det var lite läskigt för dom var så nära. Så jag förstår verkligen din känsla. Hälsningar! Mari

Svara

Lena Holm 2025-09-16 07:57

Wow, det här var spännande att läsa. Vilken upplevelse att ligga ute i skogen och höra vargarna yla. Dina gryningsbilder från skogen är dessutom mycket fina men jag gillar även att du fotade och visade bilden då ni var ute i mörkret. Jag har precis kommit hem från östra Finland och fick se lite av hur ett gäng vargar kan agera. Högst professionella rovdjur.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från Mari Lidström 2025-09-21 19:52

Åh vad spännande att du fått se vargar, de är verkligen spännande djur. Jag kan varmt rekommendera att prova sova ute i skogen en fin natt under bar himmel. Jag trodde inte att jag skulle tycka om det, men samtidigt kände jag att jag ville prova. Jag tycker om att utmana mig lite ibland och kliva ur min trygghetszon och prova något nytt. Bilen var inte så långt borta så då kändes det lättare att jag hade en bra backupp. Hälsningar! Mari

Svara