I morse satt det en mås...

på kanten av vattenfallet. Den satt alldeles stilla i morgonsolen och bara spanade. 

.

18/6

.

Själv var jag ute på en väldigt kort och tidig morgonpromenad i Industrilandskapet. Mest för att jag gillar tidiga morgonpromenader, men också för att prova lite olika fokuseringsmöjligheter på kameran. Jag behöver testa mig fram lite, vad som kan kännas bäst och funka bäst, nu när jag har börjat se lite suddigt. Och då är det ju roligare att gå ut en sväng och fota vattenfall, än att stå inne och testa på någon fånig vas, eller så.

Autofokus kan bli bra - om man har tur, har jag upptäckt. Men det vill man ju verkligen inte lita på. Då är det nog bättre att ha tillit till sin egen suddiga blick - eller? Man vet väl oftast var man vill ha fokus, fast man inte ser klart...

Får prova mera imorgon!

.

För vad skulle jag ha en kamera till???? - blogginlägg 600!

Och här kommer en åtta-års-bloggtillbakablick =) Ett blogginlägg utan bilder - ja vet. Men, de stora orden går att klicka på - där finns det bilder!!!

Min bloggkarriär här på Fotosidan startade alltså för snart åtta år sedan, efter att jag fått en systemkamera i 50-års present. Fast det dröjde flera månader innan jag packade upp kameran ur kartongen, för vad skulle jag ha en kamera till? I alla fall, med mitt nyvunna fotointresse startade jag den här bloggen. Jag hade en tanke om att bloggande skulle göra mig bättre på att fotografera. Vilket jag nog också tror att det gjort! Och fotointresset tilltog! När det var som värst med mitt fotointresse kunde man inte ens få en kopp kaffe hemma hos mej utan att bli utsatt för mina fotoexperiment. Och här i bloggen har ju förstås även mina barn hamnat, liksom min nästan 100 år gamla mormor Och Thomas förstås, kärleken som jag mötte här i bloggspalten =) Men också okända som haft oturen att hamna i min väg. Jag har skrivit om tunga saker och använt bloggen som terapi och jag har skrivit om glädje och häftiga upplevelser. Men mest om vardagen. Ibland vääldigt vardagligt! Och jag har bloggat mycket från Norrköping och mitt kära Industrilandskap, men också om Stockholm och Skogskyrkogården, och om att slitas mellan två platser. Fotoprojekt har jag startat lite då och då såsom kolonilottsprojektet eller Blogg 100. Fast det där med projekt egentligen inte är min grej...men somliga lär sig aldrig - såsom jag! 

Slutsatsen får väl i alla fall bli att det är väldans roligt att skriva blogg, och jag tänker att det var himla bra att jag packade upp kameran istället för sälja den oanvänd, som jag tänkte då på min 50 årsdag! För jag har verkligen haft mycket upplevelser, tack vare kameran! Och till och med mött kärleken, tack vare den och bloggen...

Moooooooooot 700!

.

Gör inte som jag...

Nä, gör inte som jag; slarva med hanteringen av bildfiler - sådant som att spara ordentligt och tagga. För då får man ägna timmar och åter timmar att leta efter speciella bilder, om de nu över huvud taget finns att hitta. Suck...

Ja, dagen har jag alltså tillbringat till att leta. Jag skulle vilja få tag i bilder från ett speciellt tillfälle från 2009 på min pappa. Det var en ljuvlig sommardag och jag var med min släkt på  utflykt och plockade jordgubbar. På vägen lyste blåklinten blått ute i fälten och min mormor ville ha en bukett. Så då stannade pappa bilen och tågade ut i åkern och plockade. Och jag tog en serie bilder på honom där bland allt det vackra.

Men de bilderna har jag tydligen inte sparat. Däremot har jag bloggat om dagen här... (bara att klicka)

Trist, för jag hade velat haft tag i de bilderna. Min bror och jag håller på och iordningställer ett bildspel till begravningen av min pappa på fredag. 

16 x 10

...eller rent av 16x9 är de format jag mer och mer dras till. De känns ofta både spännande och lite utmanande att använda. Jag funderar på om det är det flitiga bruket av mobiltelefoner som påverkar? Att ögat vänjer sig vid det avlånga formatet? 

Gällande bilden så vet jag att den är väääldigt mörk, men jag gillar den så. Bilden är tagen i trappan på Fotografiska.

.

Högt där uppe

...likt en pappersdrake över hustaken, har jag en dröm som svävar omkring. 

Beijing någon gång för länge sedan...

.

Det är en dröm om en ny kamera.

Sedan min kamera gick sönder för några år sedan har jag faktiskt inte ägt någon egen. Visserligen har jag ändå haft tillgång till bra kameror, eftersom det finns de som generöst lånar ut. Tack, tack, tack - den generositeten har förmodligen räddat mitt liv! =)

Men nästa år fyller jag 60, faktiskt precis på dagen om ett år! Och strax därefter blir jag också förhoppningsvis färdig med mina högskolestudier, så då jäklar ska jag fira med att köpa en ny kamera! Men lite, lite, har jag redan nu börjat att fundera på vilken kamera jag ska köpa. Men jag tycker inte att det är lätt. Det är ett trixigt val mellan tung fullformatare som ger den kvalité jag vill ha på bilderna och något smidigare och lättare, att bära omkring.

Fast jag hinner ju fundera mera förstås. Och tills dess får jag väl fortsätta att drömma...

,