Pro Memoria
Den lille tysken överraskar
Om en rulle från Minox 35 GT
Jag hade inga stora förväntningar på den. Särskilt inte efter två misslyckade rullar gammal Tmax 400 som blev kraftigt underexponerade. Men jag gav mig inte. Nu har jag kört en rulle Acros 100 i den och fått överraskande bra bilder. Med bra menar jag förstås bra ur ett analogt perspektiv. Jag hade mina dubier om att köra batterier med för hög spänning och hur det skulle påverka exponeringen. Tmaxrullarna blev ju kraftigt underexponerade, vilket i och för sig kan ha orsakats av deras ålder. Acrosen är på 100 ISO så jag satte kameran på 50 för att kompensera för den förmodade underexponeringen. Efter halva rullen satte jag den på nominella 100 och körde slut på rullen. Döm om min förvåning när jag ser bildresultatet och ser att nästan alla bilder är uniformt exponerade. Det finns några få undantag (fotografens misstag) och några ur den första halvan av rullen indikerar att det nog inte var helt rätt att köra på 50 ISO, trots överspänningen på batteriet.
Kan det verkligen bli nåt bra med en tvåbladig bländare som ser ut som ett liggande kattöga? Även slutaren är tvåbladig. Hur kommer detta att påverka bakgrundsoskärpan? Duger det lilla objektivet f2,8/40 till något annat än bleka semesterminnen? Döm själv.
Först några bilder exponerade på 50 ISO.
Café Rosenhill
Fika på italienska terassen i Bergianska trädgården
Hästar på Munsö
Kista Science Tower
Och så resten exponerade på 100 ISO
Fredagsfika på jobbet
Under lövverket
En höna i hönsgården
Bakluckeloppis
Eders Hängivne
PS
Inte en favoritkamera men den tar bilder som är överraskande bra. Mina stora händer hade svårt med objektivinställningar och filmframmatningen (dubbelslag). Fotografer med små händer har säkert mer glädje av den än jag. Men jag gillar bildresultatet.
Vi lämnar Stockholm bakom oss
Och det märktes
Förra året var jag inne i city och Gamla stan på Midsommardagens morgon för att kolla "leget". Det var folktomt förstås, så när som på en klok turistguide som guidade sin flock kineser (eller japaner) genom de trånga gatorna. Det var ju bara att vänta tills de gått vidare. Som fotograf är det enkelt att inkludera eller exkludera med den ram man har till förfogande. Eller att bara vänta ut att motivet ska bli "rent".
Igår gjorde jag likadant men den här gången började jag på Hötorget och gick via Sergels torg och Hamngatan till Kungsträdgården. Platser som normalt sjuder av liv. Men inte den här gången. Se själva.
Ingen torgmarknad. Ännu.
Sergelgången brukar vara folkfylld andra dagar och andra tider.
Sergels torg i bara mässingen. Naket på folk, menar jag.
Hamngatan. Men det gick en spårvagn då och då.
Här brukar det vara fullt.
Vapenvila
Promenaden var tom.
Lite tidigt för lunch. Men billigt är det.
Det är sällan man får stå mitt på Kungsgatan utan att bli tutad på. Oj, där går visst en vaken människa. Dags att åka hem.
Eders hängivne
PS
Jag träffade på några fotografer som var ute i samma ärende. Vi hejade på varandra förstås.
PPS
Jag använde min svarta OM-2N med f2/35 mm och Acros 100 som sensor.
Klassikerträff
Om gamlingars möte
Håtuna är väl mest känt för Håtunaleken. Jag ska inte orda något om den mer än att ämnet för detta blogginlägg utspelar sig på samma ort. Av en händelse råkade jag träffa en bekant vid vägkanten. Jag hade stannat till för att fotografera ett synnerligen gult och vackert rapsfält. (Jag är svag för gult ska jag erkänna). Han var på väg till Håtuna för en klassikerträff. Eftersom min utflykt inte hade något speciellt mål förutom att ta lite svenskt landskap på vägen till Skokloster hakade jag på och fann en folkfest kring gamla flygplan, bilar och motorcyklar. Helt utan avsikt bidrog jag med mina klassiska kameror när jag gick runt och fotograferade härligheten. Kolla här.
Först tog jag slut på filmen i min Super Ikonta 532/16.
Regementesuniform från Skottland
Sen gjorde jag slut på filmen i min Nettar 515/2
Chevrolet BelAir.
Ny bil med klassiska linjer.
Och till sist några bilder med klassiska Ensign Ful-Vue
Och här kommer kamerorna jag använde i nämnd ordning. Gick det då så går det nu också.
Det här var skoj så jag återvänder nog nästa år. Om jag lyckas få reda på när det ska bli, vill säga. De annonserar tydligen inte sina träffar.
Eders hängivne
PS
Saknade kollegor och vänner med flygintresse. Var höll ni hus Olle Janson och Magnus Fridsell? Jag hoppas få se er nästa gång.
PPS
Jag fotade en hel del med en annan klassiker också, OM-2N, men den är för ung för att få vara med i detta inlägg.
En borg i ruiner
Om Edsholms borgruin
När jag senast åkte hem till Åmål tog jag mig tillfället att fotografera den där borgruinen i Gamla Slottsbron som ligger alldeles bredvid järnvägen och landsvägen. Jag har tänkt att göra det många gånger men det har aldrig blivit av.
Här kommer lite information från Wikipedia:
"Edsholms borg är en medeltidsborg vid Slottsbrosundet i Grums i Värmland som uppfördes på 1300-talet, förmodligen på 1370-talet av marsken Erik Kettilsson Puke. Läget var en strategiskt viktig punkt, varifrån man behärskade sjöleden upp mot Värmeln och det inre av landskapet där även den viktiga färdleden från västkusten över Dalsland till Värmland och Bergslagen passerar.
Borgen var säte för kungens fogde i Värmland. Den siste hövitsmannen där var riddaren Herman Gisler, under vars tid slottet 1434 intogs och förstördes av Värmlandsbönderna under Peder Ulfsson (Roos) i samband med Engelbrektsupproret. Det återuppbyggdes aldrig.
1991-1992 genomfördes en arkeologisk undersökning som finns rapporterad i ett antal arkeologiska rapporter. Edsholm är en av Värmlands tre medeltidsborgar. De två andra är Saxholmens borg och Amneholm vid Gullspång.
Jag slösade med filmen (FP4+) och tog tre bilder med min Brownie Flash IV som ger 8 bilder per rulle
Här gick jag längs järnvägsvallen för att komma nära. Man ser riktigt bra om man sitter på rätt sida i ett tåg.
Här har jag fotat från västra sidan med småbåtshamnen i ryggen. Det var ganska mycket skrot i vägen. En annan gång ska jag nog knalla upp och kolla utsikten.
Det närmaste jag kom den här gången. Gulfiltret utdraget till strålgången.
Det här är förstås ett stycke meningslös dokumentärfoto. Borgruinen lär inte försvinna i brådrasket och är dokumenterad på andra sätt. De lär finnas kvar efter att jag gått till andra jaktmarker. Men det är lite kul att hålla liv i en gammal kamera.
Eders Hängivne
PS
Jag behövde inte använda blixten den här gången så jag sparade tre lampor =)
Fjärde sträckan blev seg
Kamerastafetten som kom av sig
Det var väl givet på förhand, att ladda en Brownie med sommarfilm i början av vintern var väl en dålig planering. Det gick som det gick, den blev stående hela vintern. Vintern var ju dessutom mörkare än vanligt då den i stort sett var snöfri. Nå, nu är rullen slut och framkallad. I slutet av detta inlägg visar jag några bilder tagna med den.
På femte sträckan blir det en 6x6-kamera som är något av det fulaste man kan hänga runt halsen. Men man kan ta bilder med den. En Barnet Ensign Ful-Vue. En tid + Bulb, en bländare och två fokuseringslägen (upp till 3 m och 3 - oändligt). Enklare kan det inte bli. En kamera med så lite grejer kan inte gå sönder om man inte slänger den under en ångvält. Robust ingenjörskonst á la England.
Här är objektivet utdraget till porträttläge. Upp till 3 meter, alltså. Helt intryckt för landskap. Om du tittar noga kan du se att avtryckaren är punktpräglad. Ingen risk att slinta där inte.
Det blir en sommarfilm i den här också. Det är ju säsong. Observera originalspolen i plåt.
Man laddar filmen i magasinet utanför kameran som hos de större 6x6-bröderna. Sedan skjuter man in magasinet från sidan och låser med en ratt på andra sidan.
Dra fram till första rutan och sen är det klart, liksom. Kameran väger 444 gram. Med film.
Det var just den här modellen som min mamma började fotografera med i slutet av 40-talet. Gick det då så går det nu också. Det är min paroll för att fotografera med gamla kameror. Bilderna blir inte perfekta men de mognar med åren. En vacker dag blir de dyrbara minnen, de också.
Eders Hängivne
PS
Och så några bilder från förra stafettsträckan med Brownie Flash IV .
Analogfotograferna Stockholm:s högsäte på Mejselvägen 33 i Hägersten. Högsäte och högsäte, mörkrummet ligger i källaren men är rikt utrustat.
Järnvägsmuséet i Åmål. Det var inte öppet men jag fotade genom grindspjälorna.
Restaurang Kungskvarnen i Borgvik, Grums kommun. Restaurangen är stängd och väntar på en ny ägare. Borgvik är ett idylliskt litet brukssamhälle med en hyttruin. Här gjordes nitarna till Eiffeltornet.
För mig andas bilderna 50-tal lång väg. Som hämtade ur mitt eget album.










































