BLACK CAT...

Ibland får man kämpa lite extra för att "få till ett bra resultat" på en bild. Som till exempel bilden här nedan, den fick jag arbeta med ganska länge innan jag blev i alla fall hyfsat nöjd. Detta trots ett relativt uruselt original :o)

BLACK CAT...

Foto: Camilla Thieme

Så här ser originalbilden ut:

Foto: Camilla Thieme

Tycker Du att bilden blev bättre eller sämre? Berätta gärna!

Kram Milla

Första gången i mitt liv...

I söndags gjorde jag något som jag aldrig tidigare tillåtit mig själv att göra. Jag tog nämligen en paus när jag var ute och promenerade :o)

Jag vet inte om det är medicinen som gjorde att jag för en gångs skull kunde stanna upp och njuta av tillvaron till och med under ett "träningspass". Men jag kunde helt enkelt inte låta bli... :o)

Solen hade så gott som skinit på en klarblå himmel i flera dagar och det hade varit 15-20 grader ute i nästan en hel vecka. Trots detta hade jag inte solat en enda sekund! Så jag avbröt min promenad och lade mig på en brygga i solen och bara NJÖT i fem minuter :o) Sedan fortsatte jag att motionera.

Kram Milla

Inte konstigt att jag blivit fet på sistone... ;o)

Foto: Anders Ericsson 

(OBS! Mobilkamera)

Hos frisören...

Nu har jag varit hos frisören. Jag ville ju se om jag klarade av att åka in till stan och klippa mig utan ångest (nu när jag börjat med medicin) men jag kan nog tyvärr inte bedöma det ännu. Dels för att jag precis höjt dosen på min medicin och blivit sämre igen (man kan tydligen bli det varje gång man ökar dosen) men också för att jag så gott som hela tiden var alldeles ensam med min frisör. Det är alltid värre när det är många kunder samt flera frisörer i salongen samtidigt, så jag får vänta med min utvärdering till nästa gång.

Men, jag är i alla fall glad att jag klarade av det (ännu en gång). Hade faktiskt ganska mycket ångest i bilen på väg in till stan, vid Globen släppte det dock, tack och lov. Kanske var det för att jag tog upp mobilen och började fotografera lite med den? Finns nog ingen bättre medicin för mig än en kamera ;o)

Ville få med SkyView på Globens tak :o)

Här sitter jag i bilen på väg till frisören och min ångest har precis släppt :o) Man ser det inte på denna bild, men min hårbotten är alldeles mörk. Hade inte klippt och färgat håret sedan oktober månad!!!

Så här snygg var jag när jag färgat håret och satt i hårtorken i väntan på slingor ;o)

Här fick jag ljusa slingor till mitt blonda nyfärgade hår. Snygg va?

Efter 3 timmar och 45 minuter (samt 625 kronor fattigare) var jag så äntligen färdig!  Här kan Ni se vad ljushårig jag blev! Jag hade lockat mig jättefint när jag var klar, men de lockarna försvann tyvärr när min frisör ville gå igenom klippningen en sista gång (för att se att hon inte missat något ;o)

Foto: Camilla Thieme

(OBS! Mobilkamera Samsung GT-S5230)

Jag har sökt stipendium...

För en dryg vecka sedan sökte jag Haninge kommuns kulturstipendium 2011. Ett så kallat Arbetsstipendium.

Jag tror visserligen inte att jag kommer att få något stipendium, men jag ville ändå ge det en chans. Pengarna tänkte jag använa till att finansiera mitt bokprojekt med nallen Picasso (se bilder nedan).

Har man väldig tur är man den ende "vinnaren" och erhåller då 30 000 kr skattefritt. I annat fall kan man få dela pengarna med två andra sökande, inte dumt det heller ;o)

Jag skrev i ett tidigare blogginlägg att jag varit hos en kurator på Ankaret Carema Hjärnhälsan i Haninge för att få hjälp med att söka stipendier. Hon talade då vänligt men bestämt om för mig att det inte fanns några stipendier att söka. Jag tyckte det lät väldigt konstigt, men ansåg att hon borde veta hur saker och ting låg till bättre än mig.

Senare fick jag tips av en granne att söka Haninge kommuns kulturstipendium och nappade givetvis på idén. Tyvärr hände detta i samma veva som min dator gick sönder! Men jag ringde kommunen och fick tillåtelse att skicka in min ansökan tre dagar senare (de måste ju trott att jag ljög, hoppas det inte påverkar bedömningen bara). Som tur var fick jag låna min vän Anders dator, så jag kunde få iväg en ansökan. Han ställde dessutom upp som referens, lika så min vän och granne Helena :o)

Jag tycker det var väldigt dåligt att kuratorn inte sade något om detta stipendium till mig. Det finns säkert en massa andra stipendier att söka, så det gäller att inte ge upp och hålla ögonen öppna ;o) 

Jag behöver verkligen dessa pengar! Detta kan vara min enda "inkomst" på över ett års tid.

Kram Milla

Så här såg min ansökan ut:

Foto: Camilla Thieme

Ps. Igår fick jag ett brev där det stod att Haninge kommun mottagit min ansökan och att de lämnar besked i mitten av maj. Håll tummarna är Ni snälla! :o) Ds.

Jag tror det börjar hända saker...

Jag vill som vanligt inte ta ut något i förskott, men jag tror att min medicin börjat verka nu!

Jag är fortfarande väldigt trött och kan ibland somna nästan stående, men jag får inte ångest lika ofta längre och den blir för det mesta inte lika kraftig och intensiv som tidigare.

Jag tycker att jag känner mig både gladare och mer aktiv (Ni har väl sett hur jag "spottar" ut bilder på Picasso ;o) Jag ser saker och ting "mer tydligt" och har "fler sinnen öppna".

Istället för att vara "inåtvänd" och helt focusera på mig själv och hur min kropp mår tittar jag mer på detaljer och noterar saker runt omkring mig. Jag skrattar och skojar oftare och får från omgivningen höra att jag blivit en helt annan person. I själva verket har jag blivit den jag alltid varit långt, långt där inne...

Kram Milla

Foto: Camilla Thieme