Jag är missbrukare...

Jag trodde aldrig att jag skulle säga dessa ord om mig själv, någonsin. Jag som aldrig druckit alkohol, testat cigaretter, snus eller narkotika och är emot sådant till 110%.

Nu har jag själv "trillat dit", fast när det gäller mat. Jag har blivit matmissbrukare!

Istället för att "skärpa mig" och skära ned på allt skräp jag stoppar i mig, har jag börjat äta ännu mer! Jag har dessutom slutat att motionera, går vare sig på gym eller promenerar längre.

Att jag vill kalla det för "missbruk" och inte bara något "tillfälligt frosseri" baserar jag bland annat på mitt "smygätande". Jag gillar att vara ensam hemma, så jag kan stoppa i mig allt jag känner för, utan att någon annan ser och ger mig skuldkänslor/dåligt samvete.

Än så länge är det inga enorma mängder mat jag stoppar i mig, men jag är rädd att det kommer att bli så inom en snar framtid (om jag inte tar tag i detta). Jag berättar dock för min man vad jag äter och skulle aldrig ljuga om han frågade.

Jag har en teori om varför jag reagerar så som jag gör på mat nu för tiden. Om någon läkare läser detta och kan svara på mitt påstående vore jag väldigt tacksam.

Jag skall försöka förklara så enkelt jag bara kan, så att alla kan "hänga med" i mitt tankesätt. Observera att detta är min teori och inte något vetenskapligt bevisat (än i alla fall...).

Min teori:

Alla människor har olika mängd serotonin i hjärnan. Jag hade, som många andra med ångest, depression med mera brist på serotonin i många år.

Serotoninet ger en "lustfylld" känsla och när jag hade brist på denna hjärnsubstans behövde jag inte mycket "godsaker" för att tillfredsställa detta "lustbehov".

Nu när jag tillför serotonin genom min medicin (och dessutom en tre gånger så hög dos än normalt) kanske jag behöver mer "godsaker" för att stilla mitt begär/söt sug. Därav denna ökad mängd av onyttigheter som jag dagligen stoppar i mig.

Kan det vara så här tror Ni? Berätta gärna!

Detta nya beteende är så långt ifrån mig som man kan komma. Jag blir nästan rädd för mig själv.

Fortsättning följer...

Kram Milla

Foto: Camilla Thieme

Ps. Jag skrev detta inlägg innan jag läste det här på nätet. Kanske är min teori inte så dum ändå... Ds.

Still going strong...

För Er som läste mitt inlägg "orolig" (där jag skrev att Kickan var dålig) och undrar hur han mår, kan jag glatt meddela att han mår utmärkt igen!

Kram Milla

Här en bild på mina älskade husdjur, Kickan och Pepsi.Foto: Camilla Thieme

OBS! Mobilkamera (HTC Incredible S) 

De dyker upp lite här och var...

I dag publicerades min bild på nallen Tovis som jag fotograferat åt nallebudet.se. på mecenats hemsida!

De dyker upp lite här och var mina bilder, SUPERKUL!

Kram Milla

Skärmklipp mecenat.se

GRATTIS PÅ 1 ÅRS DAGEN ÄLSKADE PEPSI...

Idag fyller min lilla vovve 1 år och jag vill bara säga GRATTIS!!!

 Matte älskar Dig Pepsi. 

Foto: Camilla Thieme

OROLIG...

Jag är så orolig för att något är galet med min älskade Nymfparakit Kickan.

Han kunde inte bajsa idag... Jag såg att han försökte flera gånger, men det kom inget. Jag lät ljummet vatten rinna på kloaken och tog bort gammal avföring som satt fast (detta har hänt en gång tidigare för ett par månader sedan) och sedan kunde han äntligen göra ifrån sig. Det kom ut tre gånger så mycket som det brukar! Han måste verkligen ha varit nödig...

Kickan var svullen "där bak" och blödde lite (hoppas att det har med förstoppningen att göra). Kanske inte det roligaste inlägget, men man blir så orolig när ens djur mår dåligt (speciellt när man levt så tätt inpå varandra som Kickan och jag gjort i nästan 30 år)!!!

Har Ni varit med om något liknande någon gång? Kan det vara tecken på en allvarlig sjukdom eller är det "vanligt" att fåglar blir förstoppade? Kickan är ju ingen ungdom precis.

 Berätta gärna!

Kram Milla

Här en bild på Kickan när han var med i Hänt Extra för några veckor sedan.

Ps. Någon som har Hänt Extra Nr.19 och kan tänka sig att sälja (eller ge bort) den till mig? Skulle bli evigt tacksam. Ds.