B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Efterlängtade isdyk!

Äntligen blev det av. Ett riktigt vinterdyk med några entusiaster ur dykklubben Tumlaren. Min annars så trogna sambo och dykkompis var på en uppvaktning/fest med uteslutande killkompisar och kom hem mitt i natten. Alltså inte alls i dykbart skick på söndag morgon. Jag åkte därför  själv till Långsjön i Björklinge och mötte upp med ett nytt gäng.

Vädret var strålande men ganska kallt. Först gäller det förstås att komma åt vattnet. Borra hål och sedan såga upp en vak. De som inte jobbade med vaken fick fixa linorna.

Isen var imponerande tjock och inte alls lätt att hantera. Martins tvååriga dotter tittar nyfiket på när vi försöker lyfta det första isblocket.

Det första stycket vållade mest problem sedan gick det ganska fort. Under tiden hade jag snackat ihop mej med Matilda som var jättesugen på att dyka och vi hade snabbt bokat första dyk.

Jag plumsade i först och väntade strax under isen på Matilda. Det var hennes första isdyk, men hon är mycket rutinerad i kalla vatten så det var inga som helst problem. De röda säkerhetslinorna flyter men kräver ändå att man håller reda på dem och att man signalerar till linskötaren på ytan.

Eftersom Långsjön har dybotten finns det inte så mycket att se på djupet. Däremot är det lite läckert att simma precis under isen.

 

Bilderna är tagna med en Canon 7D, dubbla blixtar och en Tokina 10-17 mm fisheyezoom (på 10 mm), därav den underliga krökningen av isens undersida. Om ni någonsin funderat hur det ser ut därunder när ni åker skridskor så är detta ett exempel.

Man kan förstås vända allt upp och ner om man har en duktig dykare som modell.

Lite justering av utrustning som ser hur naturligt ut som helst. Lägg märke till bubblorna som faller nedåt i bild.

Dax att vända och simma tillbaka. Det är inte så kallt faktiskt, tre grader, helt OK. 

Här står våra linskötare och tar in lina. Inget trassel än så länge.

Jag dröjer kvar en stund i hålet och försöker få en bild som visar vatten, is och lite av vad som finns på ytan. Isen är dock i tjockaste laget.

Tre par till skall dyka efter oss och vi får turas om att vara linförare och hjälpa till med allt möjligt. Man kan också behöva en hjälpande hand med att ta sej upp ur vaken med all utrustning. Dessutom måste man ju fika.

Innan vi lämnar vårt hål ska förstås isen tillbaka och det ska markeras ordentligt. En toppendag i härligt sällskap.

Hälsningar Lena

Postat 2013-03-10 20:17 | Permalink | Kommentarer (13) | Kommentera