B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Prärietranor och visseländer

Prärietrana (Grus canadensis) är en trana som häckar över stora delar av Nordamerika, i nordöstra Sibirien och på Kuba. Merparten är flyttfåglar som övervintrar i södra USA, norra Mexiko och södra Japan. När de övervintrar stannar de gärna i Texas...

Vi hade köpt en guidad privat båttur för att få se de betydligt mer ovanliga trumpetartranorna och även om vi såg dem var avståndet ganska stort. Vår guide Kevin Sims gjorde verkligen sitt yttersta för att vi skulle få se tranorna men det är vilda djur och just denna dag ville de inte visa upp sej. När vi kom iland sa han att vi gärna fick sitta i hans privata gömsle på tomten, där han dessutom hade en foderautomat som spred majskorn på givna tider. Ibland kom trumpetartranorna dit...annars kunde vi vara säkra på att prärietranorna skulle komma. Det större gömslet till vänster var byggt i trä, hade bord och stolar, samt var perfekt anpassat för foto. Ingen extra kostnad och vi fick komma när vi ville dvs eftermiddag eller tidig morgon.

Här kan man se foderautomaten. Precis den typ som jag sett här hemma då man matar vildsvin. Vid ett angivet klockslag sprider den majskorn i omgivningen. Det rasslar till...

...och fåglarna var på plats innan automaten levererat. De "kan klockan" och vet att det är mat på gång. Här är det två grupper av prärietrana som kommit till platsen innan automaten spridit några kärnor. Det var en familj med en avkomma (andra från höger) och ett vuxet par som stred om maten.

De vokaliserade ljudligt för att visa att det här är minsann vår matplats.

Familjen fick ge sej och flög därifrån. De kom dock tillbaka en timme senare då automaten kastade ut nya majskorn...de känner till rutinerna.  

Något som vi inte kände till var att en stor population av visseländer också hade lärt sej att det fanns mat på denna gård. Att vi ens skulle vara intresserade av visseländer kunde väl vår guide inte ens föreställa sej....de är nog som gräsänder här hemma.

Visseländerna kom bara nerdimpande från skyn, det nästan regnade ner visseländer ett tag....Det roliga med dessa fåglar är att de låter som en skock kanariefåglar eller någon annan art som kvittrar väldigt mycket. De låter inte alls som änder...de visslar, hela tiden !

De har också betydligt längre ben än de änder vi är vana att se och dessa fåglar sitter gärna på trädgrenar och staket. Vi såg en art av dessa på Grand Cayman som satt på staketet med sina simfötter och det såg vekligen udda ut. Kolla länken nedan om du är intresserad

 http://www.fotosidan.se/blogs/logholm/bland-drakar-och-visselander.htm 

Tranorna verkade acceptera änderna om de höll en viss distans. Det mesta av majskornen tog nog änderna men det kanske inte är så kritiskt för tranorna att hitta mat.

Vi fick en fin stund i gömslet och nöjet att möta två nya fågelarter. Allt är inte beroende av pengar utan ibland möter man människor som bara är intresserade av att sitta i lugn och ro och titta på vad som kan hända om man bjuder på lite majs.

Hälsningar Lena

Postat 2017-01-22 16:11 | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Rockport och trumpetartranor

Efter en bilresa på ca 6 timmar genom Texas kom vi till Rockport som ligger vid kusten strax utanför Corpus Christi. Rockport är en liten ort (ca 9000 inv.) som man kommer till för att fiska, idka vattensporter eller titta på fåglar. Vi checkade in på Lighthouse Inn vid vattnet och tog en promenad till en restaurang som låg några hundra meter nedåt gatan. Det var ca 25 grader varm och en helt ljuvlig kväll.  

Rockport är populärt bland fågelskådare och under vinterhalvåret finns här en liten skara av den starkt hotade arten trumpetartrana (whooping crane, Grus americana). På 1940-talet fanns det bara 16 fåglar kvar men genom olika bevarandeinsatser uppskattar man att det nu finns över 200 stycken (totalt). Vi begav oss ut med båt i gryningen för att spana efter tranor...

Tranorna är imponerande stora och mäter 1,5 m i höjd och har ett vingspann på 2,3 m. Det här är ingen trana... men alla vita fåglar fick oss förstås att haja till i tidiga ljuset.

Vi smög fram med båt i väldigt grunt vatten och spanade ut över de av människor konstruerade våtmarkerna.

Långt bort fick vi plötsligt se två vita fåglar som var betydligt större än något vi sett hittills. Med kikaren kunde vi se att de var röda på huvudet. I övrigt är dessa tranor vita med svart på vingpennorna. De två fåglar som flyger på bilden är hägrar. Vi hade hittat tranorna...

De trumpetade lite försynt i gryningen...

Solen gick upp och vi fortsatta spana på detta par med förhoppningen att de skulle komma närmare vår båt. Men de gjorde de inte...

Här kan man se det röda på huvudet och att fågeln är ringmärkt.

En flock pelikaner lättade i den låga solljuset. Dimman började också skingras. Vädret var fantastiskt och det blev snabbt behagligt varmt när solen kom upp. Det var nästan helt vindstilla.

Vi fortsatte smyga fram med båten och hittade även en familjegrupp med trumpetartrana. Fågeln till vänster är en årsunge som fortfarande har en del bruna fjädrar och så är det troligen mamma som är närmast. Även om det inte går att se skillnad på könen så är det honan som lär ungen vad den ska äta. Hannen gick en bit längre bort och verkade snarast vakta sin familj.

Vi var ute på vattnet i sex och en halv timme med en guide som verkligen gjorde sitt yttersta för att vi skulle få se tranorna på lite närmare håll, men vi hade inte mer tur än så här. Vi fick dock se flera individer av de ovanliga fåglarna och dessutom en hel del annat som jag visar i ett senare inlägg

Hej så länge,

Lena

Postat 2017-01-17 19:25 | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera

Med bil genom Texas

Vi firar jul och nyår hos min syster med familj i Richardson, Texas varje år. Eftersom det blir en del vardagar då min syster och svåger jobbar brukar vi köra en sväng i Texas och vara borta ett par dagar. Om man åker söderut från Richardson på motorvägen (I75) hamnar man alltid vid denna knutpunkt som kallas "High five" och har körfält i fem våningar.

Vi fortsatte söderut på I35 mot Waco. Texas är väldigt platt och vägarna är breda. Stora vägar är dubbelfiliga med gräs mellan körbanorna. Hastigheten är oftast 70 mph (ca 112 km/h). Man kan för det mesta räkna med att det tar 1 timme per 10 mil (med rast och fika) att köra från A till B i Texas.

Här är vi på en mindre väg, 77 på väg söderut mot kusten.

Det känns ännu plattare när det inte ens finns stolpar. Trafiken är inte så tät ute på landsbygden.

Om man färdas på de mindre vägarna kommer man ibland till en lite ort och då kanske man får svänga. Här kunde man också äta Joe´s fried chicken. Den vanligaste snabbmatskedjan ute på vischan i Texas verkar annars vara DQ (Dairy Queen).

Målat på en polisstation i södra Texas...

Här blev det tillfälligt stopp men det löste sej ganska snabbt för olyckan var på andra sidan. Jag fotograferar normalt inte vid olyckor men den här gången hade jag kameran framme och det var helt klart att eventuella skadade redan hade transporterats därifrån.  

Helikoptern hade de tydligen inte behövt använda. Trailerdragaren som står i terrängen hade tappat alla tre hjulparen i bak och det låg mycket bråte på vägen.

En minivan tycks också ha varit inblandad och det återstod mycket röjningsarbete, men det var lugnt på platsen. Kön på den här sidan ringlade sej flera kilometer trots att det var så pass lite trafik. Det var ett tag sedan detta hände.

Så här ser det ut när man närmar sej en lite större ort. I detta fall Waco.   

Trailerdragare på väg. Det ser lite kul ut tycker jag. Vi hamnade till slut i en liten ort som heter Rockport. Mer om det i ett annat inlägg.

Hälsningar Lena

 

Postat 2017-01-15 13:18 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Nu är julen slut...

...äntligen lite lugn och ro....nytt år osv...

I morgon är det vardag och då drar vi från Richardson till Rockport för att spana efter "wooping cranes". Texas bjuder på ca 20 grader och sol just nu. Vi har ledigt några dagar till.

Hälsningar Lena

Postat 2017-01-01 23:25 | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Den afrikanska gåsdansen

Efter flera år av torka och vattenrestriktioner är nu Texas rejält blött. Regnet har vräkt ner under 2015 och alla dammar och reservoarer är fyllda. I parken brevid min systers hus dansar de afrikanska gässen under höggljudda honk-väs ljud.

Dansen fortsätter på gångbanan. Det finns inget som helst afrikanskt i dessa gäss, det är bara en avart av vanlig domesticerad gås.

De har mer vatten i sin pöl än de haft på länge (utom när den varit översvämmad) och tycks trivas. Brödutskänkningen fungerar bra även här och de har många kompisar, som tex gräsänder och sothöns.

Life is good! Enligt min sambo är temperaturen densamma i Knivstaoch Richardson (ca 10 grader) men trots att det är mulet är det ljusare än hemma, bara ISO 640. 

Hälsningar Lena

Postat 2015-12-21 15:44 | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera
1 2 3 ... 4 Nästa