B. LOGGBOKEN
Badplatsrensning, eller kanske miljödyk...
...hur som helst syftar det till att nakna fötter inte ska behöva trampa i allsköns bråte på badplatsen.
Sandra gör sej klar att gå i vattnet. Den "magiska" vattentäta dragkedjan är fortfarande öppen. Det är den som gör torrdräkten värd namnet (och dyr).
Handskar, mask, huva och så regulatorn i munnen. Sandra börjar på ca 50 cm djup och får går armgång på botten. Inte direkt dykning men det är ju inte heller det som är syftet.
Dykklubben gör detta varje år i samarbete med Uppsala kommun. Klubbkassan får ett välbehövligt tillskott och vi plockar bort de värsta skräpet runt bryggor och på grunt vatten. Vissa år har det varit en enorm massa bråte och ibland, som i år, förvånansvärt lite.
Sandra kommer till bryggan med några av dagens fynd, ett öskar, en flaska och någons borttappade nycklar. Vi flyttar även stora stenar och grenar så att någon inte ska landa på dem om de hoppar i från bryggan.
Badplats eller inte, det är en speciell känsla att sjunka ner under ytan...jag står på bryggan och blir dyksugen.
Under årens lopp har det blivit en del "fynd". Två år i rad plockade klubben upp kassaskåp, på samma dykplats! Båda var sönderbrutna och överlämnades till polisen. Cyklar, soptunnor, armeringsjärn, engångsgrillar, trädgårdsavfall (i säckar), båtinredning mm mm, det häpnadsväckande vad folk dumpar vid en badbrygga. En död hund som någon sänkt med stenar hör till den riktigt trista fynden.
De mest skrymmande fynden vid årets resning var stora, långa delar som nog hörde till en typ av avgräsningar vid båtplatser. Svårt att veta hur de hamnat vid det aktuella badet, men det kan mycket väl vara naturens krafter som medverkat denna gång.
Dagens vassaste fynd var ett komplett kastspö med drag. Någon som ledsnat på att det nappade dåligt....hur dum får man vara?
Bada säkert i sommar
Lena
Dela:
Snart bär det av...
Snart bär det av till Vancouver och efter lite jobb väntar Smaragdhavet dvs vattnet på Vancouver Islands västra sida. Jag hoppas innerligt att vi får se min favoritfisk....
....den blyga Decorated warbonnet och naturligtvis vill vi gärna stöta ihop med....
....jättestora stillahavsbläckfiskar. Nyfikna djur med åtta slingriga, undersökande armar. Det vore också trevligt att få föreviga några....
...havsmöss. Besynnerliga broskfiskar som ser ut att vara dekorerade med bladguld.
Dessytom räknar vi med "anfallande" nakensnäckor, stöddiga eremitkräftor, fisk av alla sorter, roliga räkor och, med lite tur, Six-gill shark. Det är säsong för denna hajart där vi kommer att vara och det vore en höjdare att få möta dem. Kanske blir det en hajblogg när jag kommer hem.
Det är ju ganska OK även på land i British Columbia och vi förväntar oss många...
...bald eagles och andra fina fåglar. Dessutom kan man ibland se svartbjörn när det är lågvatten och de kommer för att leta efter smaskens bland stenarna. Eftersom vi är ute med båt varje dykdag har vi också goda chanser att se ...
...knölval och späckhuggare. Nu har jag dessutom ett extra kamerahus så jag ska ha en chans att fotografera före, mellan och efter dyken. Sälar ska det naturligtvis också bli, det har vi bokat...
På återseende
Lena
Dela:
Rosor till utställare och arrangörer!
Tre havsrosor till alla utställare och arrangörer som deltog vid Säters Fotografiska Förenings årliga fotoutställning idag! Stiliga bilder, strålande väder och verkligen kul att få träffa Er.
Önskar Er alla en fin dag i morgon
Lena
Dela:
Med munnen full av tänder
Havskatten är känd som en aggressiv fisk, vilket nog mest beror på att när man får upp den i en båt så hugger den tag i vad som finns närmast. Om det är en stor fisk kan den bita sönder en åra och fingrar ska helst inte komma ivägen. Tandgarnityret är imponerande!
Men när man möter havskatten på hemmaplan är den fridfull och låter sej villigt fotograferas. Den backar undan från dykare om man kommer för nära, även de stora exemplaren, som egentligen inte har några naturliga fiender.
Havskatten är ofta stationär och man kan hitta den år efter år i samma skreva eller håla. Den är bottenlevande och lever på sjöborrar, kammusslor, sjöstjärnor och andra musslor. Utanför en havskattlya finns stora samlingar av skalrester och ibland botaniserar mindre fiskar eller, som på denna bild, räkor bland resterna efter den stores senaste måltid. Denna bild är tagen 2006 utanför Tromsö. På den tiden hade jag en Olympus C8080 kompakt och endast kamerans interna blixt. Denna havskatt, men inte just denna bild, var det första jag la ut här på FS.
Det här är ett exempel på en ung havskatt, som är betydligt mörkare i färgen. Som vuxen kan den bli ca 120 cm lång och väga över 20 kg. Detta exemplar var max 30 cm och den var mycket blyg.
Båda bilderna ovan och den nedanför är exempel på betydligt större exemplar, som är fotograferade i Saltströmmen utanför Bodö i Norge. Vi har aldrig sett en havskatt i svenska vatten även om de finns på västkusten. Men längs den norska kusten kan man stöta på dem och i Saltströmmen finns det gott om dem.
Havskatten leker på vintern och det är hannen som vaktar äggen i 2-3 månader innan de små larverna kläcks. Hannen rullar ihop sej runt äggmassan och äggen kommer då att komma i kontakt med slem från den vuxna fiskens hud. Slemmet tycks ha bakterie och svampdödande effekt, vilket man upptäckt i fiskodlingar där man upprepade gånger misslyckats med att kläcka rom utan närvaro av en hanne.
Ha en fin kväll
Lena
Dela:
Näckrosor och gäddporträtt
Hittills har det inte handlat om växter i vatten en enda gång och det beror på att väldigt mycket som man ser i havet, som vid första anblicken ser ut som en växt, egentligen är ett djur. Namn som havstulpan och cylinderros betyder inte att det är blommor. Näckros däremot, är något helt annat. Näckrosor finns bara i sötvatten och det är definitivt en växt, med ett rotsystem på sjöbotten och en blomma som flyter på ytan.
Ibland förekommer det dock blommor även i vattnet. Årets besök i Storaxen är första gången jag befinner mej i en sjö när näckrosorna blommar. Det är den vita näckrosen som finns här. Den röda är visst samma art, med en mutation som ger röd färg.
När näckrosen ligger precis i ytan blir speglingarna av den halva blomman förvillande. Istället för vattendroppar på en blomma, som kan ge fina efekter på land, får man här istället luftbubblor som effekt.
Med 60 mm makro på kameran går det också att fotografera fiskporträtt och några porträttbilder på gädda ingick i planen när vi gjorde dagens andra dyk. Efter en tur inne bland näckrosorna simmar vi sålunda ut på gäddjakt igen. Fredrik får syn på den först, den blågrå skepnaden som ligger och lurar. Mönstret på dess kropp är förvillande i det blågröna vattnet och kamouflaget häpnadsväckande i den brungröna växtligheten. Jag tittar på gäddan genom sökaren och smyger närmare, fokuserar på ögat och tar en bild, sneglar snabbt på skärmen, exponeringen ser OK ut. Andas in och smyger närmare. Jag tar en bild till och den ligger kvar, jag fokuserar och andas ut försiktigt, tar en bild, rör mej sakta framåt, kollar fokus på ögat, tar två bilder. Sedan tröttnar gäddan.
Hittar den lilla gäddan också, nära de gulgröna växterna på botten. Den ser ut att ha parasiter som sitter på ytan, på ryggen synns en tydligt.
Efter ca en och en halv timme, då jag åter är i näckrosorna, strejkar plötsligt kameran. ”Card full” visar displayen. Suck, men det är också hög tid att avbryta och börja simma tillbaka. Det har blivit betydligt mörkare i vattnet under den sista kvarten. Jag raderar snabbt några testbilder i början av korten, bara utifall… och vi börjar simma. När vi bryter ytan en bit från bilden ser det ut så här.
Inte underligt att det var mörkt i vattnet för himmelen är blygrå och regnet öser ner. Iförd torrdräkt spelar det ju ingen roll men det går inte att köra hem i den. Hukande under bagageluckan byter vi om en i taget. Jag kan inte plocka kameran ur undervattenhuset stående i regnet, men vi måste ändå stanna på macken i Rättvik. Tre timmar hem och jag måste ju få kolla på mina bilder!
Ha en bra kväll
Lena
Dela:
