B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Apvardag

Det var torsdag i Sydafrikas största nationalpark och vi hamnade mitt i en liten apas vardag. Sen eftermiddag och ingenting att göra....

" - Elefanthögar, hur kul är dom efter någon dag i solen...vad ska jag hitta på nu"

" - Jag anfaller min kusin, kör en halvnelson..."

" Mpfff, tvi ! Han är starkare än mej...fortfarande..."

" - Jag fick stryk igen....kan du inte lära mej lite trix brorsan"

" - Jag har inte tid med tålamod..."

" - Mamma, jag fick faktiskt stryk, du behöver inte låta syrran få något"

" - Det här kan bli jobbigt..."

" Wow mamma, jag fintade bort tjejerna sen tog jag dej ! "

" Oiii, jag ger mej...men jag vann eller hur? "

" Jag ligger ju överst..."

 

Önskar alla en lugn Valborg

Lena

Postat 2013-04-29 20:35 | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Svartvita djur

Nu har jag fått lite distans till djuren i Sydafrika och i helgen tittade jag igenom en del bilder och funderade över vilka som kunde passa i svartvitt. Nu tänkte jag testa några på Er som brukar titta in här.

Delfinerna var mitt första val redan när jag kom hem och den här ligger redan ute i en pool. Den har fått lite blandade kommentarer.

Aporna med de svarta ansiktet liggandes i grå sand tycket jag också hade viss potential.

Elefanter kändes som ett självklart testdjur och de blev vldigt olika beroende på hur ljuset föll i bilden.

Naturligt monokromatiska (nästan) men lite för mycke gräs runt om. Man har kommit fram till att zebror är svarta med vita ränder och inte omvänt som man trodde först. Dessutom får man stava zebra med s om man vill (enl 10 utgåvan av Sv akad. ordlista).

 

En lejonhona och en näshornsfågel får avsluta. Lejonbilden är kraftigt beskuren för det var det bästa porträttet jag hade.

Hälsningar Lena

Postat 2013-04-25 19:59 | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera

Vi stimmar till det lite

Fiskstim är oerhört fascinerande att se på nära håll och det kan ibland bli nästan snurrigt när man hamnar mitt bland fiskarna.  Stimbeteendet kan inte riktigt förklaras ännu men på något sätt kan alla fiskar t ex byta riktning samtidigt.

 

"Blue striped snapper" fanns det gott om i Sodwana Bay och de bildade små trevliga stim. På denna bild är det dock fiskarna i bakgrunden som jag egentligen vill visa.

"Snappers" med och utan blå ränder tycks trivas bra ihop och de pratar tydligen samma språk för de beter sej på samma sätt i stim.

Ibland slinker det med en annan fisk i stimmen. En fisk som drar nytta av skyddet som finns i ett stim trots att den ser helt annorlunda ut. På bilden ovan är det en randig putsarfisk som hänger på ett gäng med "striped snappers".  

På ett dyk mötte vi dessa vackra "Longfin bannerfish" som bildade ett glest stim.

När Fredrik simmade runt dem lite försiktigt fick han hänga med stimmet en stund.

Vissa stim passerade så snabbt att man inte hann med att "arrangera" en bra bild.

De gula och randiga fiskarna visade sig mest villiga att ställa upp på bild och arrangerade sig i olika formationer utan att störas nämnvärt av oss dykare. Jag hade gärna gjort fler dyk bara för att fotografera dessa stim men vindarna gjorde att vi fick dyka närmare land sista dagen.

Ha en fin helg

Lena

 

Postat 2013-04-19 20:51 | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera

Fåglarna i Kruger

Man kan inte rapportera från en safari i Kruger utan att ha åtminstone ett inlägg om fåglar. Man skulle kunna göra en resa med enbart fokus på fåglar i denna nationalpark och ändå känna att man bara sett en bråkdel av det som finns. Jag är ingen utpräglad fågelfotograf men jag lyckade fånga några på bild.

Världens största fågel måste man ju ha med. Men de är knepiga att få bra bilder på med den långa halsen och lilla huvudet.

Afrikas tyngsta flygande fågel är koritrapp (eng. kori bustard) och det här var verkligen en bonus som en ihärdig medresenär med kikare lyckade få syn på. Mitt 300 mm med 1,4 extender räckte egentligen inte till och bilden är kraftigt beskuren och brusig. 

Näshornsfågel är också lite av ett måste att visa. Roliga fåglar som ofta satt längs vägen. Ett par höll till vid en utkiksplats och verkade mycket vana att posera för fotografen. Den ena passade dessutom på att sandbada inför publik.

Jag blev snabbt förtjust i de vackert blåglänsande stararna. Insåg efter en tag att det var minst två olika arter. Detta är en Burchell's starling med svarta ögon.

Greater blue-eared starling hade gula ögon och skimrade om möjligt ännu mer när man såg den i solen.

 

En annan vacker och relativt vanlig fågel som ofta satt i buskar vid vägen var denna "European Roller".

En vacker släkting som var betydligt ovanligare var den här "Lilac breasted roller". Återigen räckte min utrustning inte alls till för att göra denna vackra fågel rättvisa.

Pärlhöns är desto vanligare och denna variant har en hård kam på huvudet.

När vi stannade för att köpa lunch en dag hittade jag ett fågelbad. Det nyttjades av främst tre olika arter under den stund jag stod och tittade på badet (vilket var längre än någon annan, småfåglar har inte så hög status bland lejon och elefanter). Fågel till höger är en "White-browed robin-chat, helt bedårande i vattnet. Till vänster tror jag är en "Dark-capped bulbul" för den är knallgul runt kloaken.

En mycket ivrig badare var denna "Arrow-marked babbler" och det blev många skvättiga bilder på denna i badet. Den var också ganska högljudd.

 

Det finns oerhört vackra små fåglar som liknar kolibrier men är något större och dessutom färgranna småfåglar som heter "bee-eaters". Denna ovan finns inte i min lilla bok men den hör antagligen till någon av dessa grupper. Vi såg också flera olika sorters kungsfiskare, men på för långt avstånd eller i hopplöst motljus.

Mot slutet av den sista dagen, då vi hade bråttom till grinden efter mötet med lejonen passerade vi ett stort dött träd med dessa två. Det är en vacker örn som heter Bateleur med ett vingspann på 170-185 cm. Vi hade sett dem på långt håll tidigare men här satt det två i ett träd som dessutom jobbade hårt på att göra flera. Det blev tvärstopp en kort stund och jag lyckades vinkla upp kameran mot fåglarna. Ljuset var besvärligt och grenarna i vägen men några bilder blev det.  

Jag hade kunnat stanna mycket längre i Kruger...

Hälsningar Lena

Postat 2013-04-17 22:46 | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera

Den vita giraffen

Giraffer fanns med på min önskelista och jag behövde inte bli besviken. Vi såg mängder med giraffer, men de är inte helt lätta att få bra bilder på.

Giraffen är världens högsta djur. En tjur kan bli fem meter hög och väga nästan två ton. Hur ska man beskära bilder på ett djur som har flera meter lång hals?

Ta en närmare titt på deras bordskick. Giraffer äter gärna akacia träd och många av dem är fulla med långa taggar. Ingen match för giraffen verkar det som. Den 45 cm långa tungan hjälper antgligen till. Giraffen är idisslare. Lång väg att stöta upp foder för att tugga igen kan man tycka, men så fungerar de.

Vid ett vattendrag fick vi syn på fyra giraffer som stod en lång stund vid kanten och spanade innan de sakta vadade ut i vattnet.

I Kruger är det lejonen som är giraffens värsta fiende. Vi fick veta att lejonen kommit på ett nytt sätt att jaga giraff. De har genom slumpen sett att hovdjur lätt halkar på asfalt. Girafferna är de hovdjur som har svårast att ta sej upp eller återfå balansen om de halkat. Lejonen jagar sålunda upp giraffen på någon av de asfalterade genomfarts-vägarna och slår till när den halkar. Stor måltid till en grupp lejon.

Vi väntade på att få se om girafferna skulle dricka. Till slut, efter mycket spanande, bestämde de sej för att dricka en i taget, medan den andra höll utkik.

Plötsligt får vi syn på en ensam giraff på andra sidan floden. Den är väldigt ljus i färgen och  beter sej mycket försiktigt. Den vill dock till sina kompisar, det verkar helt klart.

När den väl kommit ut i vattner skyndar den på stegen fram till sina kompisar.

Giraffen är nästan helt vit men har mindre bruna fläckar på halsen. Den har en hel del ärr och märken men ser för övrigt OK ut. Den är dock minst i denna grupp.

Vår guide har aldrig sett denna giraff förut och han kör i parken 2-3 dagar i veckan, samt en del extra turer på sin fritid. Den vita giraffen verkar lite försynt, men de är fortfarande långt från oss och bilderna är tagna med 300 mm.

Avslutar med ett porträtt. Har provat göra en del bilder i svartvitt och denna tyckte jag fungerade rätt bra för det.

Hälsningar Lena

Postat 2013-04-15 20:36 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera
1 2 3 Nästa