Konfunderad...

Hade "bara" med mig ena kameran idag. Vi besökte Västerås och gick omkring i de äldre stadsdelarna - runt Domkyrkan. Det är dock inte om Västerås jag vill berätta. När jag valde ut min 2:a kamera som komplement läste jag något som fastnade. På engelska men budskapet var ungefär... "Bli inte förvånad om du över tid kommer att märka att du börjar ta fler bilder med din 2:a kamera än din första"

Det stämmer ju faktiskt. De blir dessutom bra - riktigt bra. Varje gång. Min 1:a kamera (Fujifilm GFX 100S) tar visserligen lika bra eller "bättre" bilder. Men mest på ett annat sätt. Gillar att fota långsamt och eftertänksamt och där passar den in bra. Ta tid på mig - bli blöt om knäna.... Men denna (Fujifilm X100V) tar ju också helt fantastiska bilder. Färger, dynamik och skärpa.... och så enkelt och lätt. Idag testade jag även att med en Fuji app i mobilen via Bluetooth få med koordinaterna i bildens EXIF information. Funkade perfekt - som vanligt.

Valet av en kamera med fast optik... Ville det verkligen. Gillar att tänka lite hur det ska bli. Går alldeles utmärkt att använda fötterna när man zoomar. Vilken fantastisk APS-C kamera detta ändå är....

The Bright Ones....

Det finns en historia av tiden mellan de två bilderna nedan som min fru Tereza tog på mig i Gysinge.

Sista gången jag använde min Fujifilm GFX 100S kamera så höll jag på med något som kallas "focus stacking". Insåg nu att kameran fortfarande var inställd på det och tog 10 bilder varje gång jag tryckte på avtryckaren. "Piece of cake" ... det är väl bara att ställa tillbaka. Men kom inte på var och hur. Men vad i självaste faan ....

Kollade i pdf - manualen som jag har både som länk och i mobilen.  Snabbläddrade och sökte bland fler än 400 sidor på en skärm som där och då kändes lika stor som baksidan på ett frimärke. Utan glasögon... i skarpt solsken.

Sökte och scroll-kollade istället på två Youtube filmer där de redogjorde för hur man gör. Men ingenstans berättade man hur man först sätter på och ej heller hur man stänger av funktionen. Ställde i alla fall om så att kameran bara tog 2 istället för 10 varje gång. Men just här blev jag lite irriterad på mig själv. Ska jag inte kunna knäcka detta? Så gick till slut in i funktionerna via en snabbknapp och tryckte på "focus stacking" knappen. Det ändrade nyans... Aahhh - det är så man gör. Man stänger av funktionen på samma sätt som man sätter på den. Ungefär som knappen man sätter på lyset i hallen med. På / Av... typ. Jo, den 5 dagars kursen har jag faktiskt gått.

Kände mig just där och då som jag nog aldrig kunde få vara med i Fnasbock gruppen "The Bright Ones". Enbart ha nivån för att bli riksdagspolitiker. Var inte ens kommunicerbar men Tereza är snäll och tålmodig...

Har under min "digitala period" haft Canon, Sony, Nikon och nu Fujifilm. Mer och fler funktioner blir det vid varje kamera skifte. Hemma vid köksbordet kan det stundtals vara enklare

Voigtländer Vitoret L - Fujifilm X100V

Har fått tillbaka mina analoga bilder inskannade till tiff. Egentligen är det ingen test på riktigt naturligtvis. Har tagit bilder med min 2:a kamera som jag hade sparat till och köpte 1963 eller kanske 1964 vid fotoaffären på Centrum i Munkfors. Voigtländer Vitoret L som den heter är näst intill 60 år gammal men har inte varit använd på ca 50 år. En del bilder blev inte "rätt" exponerade men förvånadsvärt många ändå. Inget är fel men tror helt enkelt att slutaren i kameran skulle behöva smörjas. Nu bryr jag mig inte om det då detta var bara ett enstaka nostalgiskt test. Men ett synnerligen roligt test. Bilden nedan tagen med mobilen - bara där så mycket det har hänt. Filmen jag använde heter Kodachrome Ektar 100

Bilderna presenteras 2 och 2. Den första bilden är tagen med Voigtländer´n som har ett fast 50 mm objektiv. Filmformatet kallades småbild då men en sensor med samma storlek kallas för fullformat (FF) idag. Bilden nedanför är tagen med en Fuji X100V som har en sk APS-C sensor och ett fast 23 mm objektiv. Det motsvarar en 35 mm på en FF. Så utsnittet mellan kamerorna skiljer lite. Voigtländern 50 mm och Fujifilm 35 mm. Samma sak och ordning hela vägen ned. 

Ja, det var trevligt och kul detta. Tycker den "gamle" tar bra bilder. Man får nog också förmoda att den skulle ta ännu bättre om jag skulle lämna in och få den helt i ordning. Glädjande var att jag kunde använda exponeringshjälpen som finns i kameran. Först trodde jag den inte funkade men efter ett tag dök även den svarta visaren upp. Den behövde bara få lite ljusenergi på sig en stund för att vakna till liv. 

Det har verkligen hänt mycket inom fotografins område sedan 1964. Voigtländern var dock inte min bästa analoga kamera. Den bästa var Pentaxárna jag hade. ME och K2DMD. Det hade nog blivit ännu bättre bilder med film i dem. Framförallt då jag hade kunnat få avståndsinställningen helt rätt. Har dem inte kvar längre tyvärr. En annan aspekt är att autofokus tar man för givet idag. En del av skillnaderna mellan dessa kamerors bilder beror naturligtvis på det. Autofokus sätter ju skärpan på mm när

Men kul var det som sagt. På min blogg finns någon mer bild med Voigtländern om någon skulle vara intresserad

Köpte även en s/v rulle. En Kodak Professional 400 TX 135-36. Kommer inte att använda den. Ger bort den men vill ha betalt för Postnords förfrankerade påse. "Blå påse S" kostar 45 kr. Om du vill få den av mig så skicka ett mail till [email protected] med adress så får du mitt Swish nummer. Om du vågar lita på mig och sätter in 45 kr så skickar jag filmen till dig.  

Snö och sol

Vi var till Gysinge och Färnebo nationalpark min fru och jag. En av Sveriges 29 st nationalparker. Hade kollat på SMHI om det skulle kunna bli vackert - soligt väder under i alla fall 1 och kanske under två dagar. Bilder på vintern utan sol blir för mig lätt lite bleka. Gillar den blå vinterhimlen. Å andra sidan kan kontrasterna bli för skarpa. Första dagen bjöd i alla fall på minusgrader och strålade sol samt 3-4 dm dagsgammal vit och ren snö.

En speciell och fantastisk miljö kring det gamla brukssamhället. Mycket är rivet av själva industrin men hyttruinen finns kvar samt man kan se ruinerna av stångjärnshamrarna och smidesverkstaden. Bland annat. Stor och betydelsefull verksamhet en gång. Man slet hårt här och grundade på sätt och vis ett Sverige som idag lite orättvist känns avlägset och bortglömt. Har intresserat mig för motsvarande period i Värmland och min site om Värmländsk Industrihistoria har långt mer än 100.000 sid nedladdningar per år. Många från USA som säkerligen släktforskar och hamnar i Värmland med sina anfäder som emigrerade efter bruksdöden från mitten fram till slutet av 1800-talet och en bit in på 1900. Under den stora förändringen när annat bränsle än träkol kunde användas och industrierna kunde börja drivas av annat än rinnande vatten. Många likheter med Gysinge bruk och idag finns just här vid denna synnerligen vackra plats hotell och folkhögskoleverksamhet. Samt turism då det finns mycket att se och uppleva här. Inte bara runt det gamla bruket utan runt hela området och nationalparken.

Var också på jakt efter uttrar som man ibland kan få se från broarna över Dalälven men de hade nog blivit förvarnade att jag skulle komma. Å andra sidan kan de finnas bakom en sten ut i älven bara 50 meter bort och man ser dem inte. Det är stort här så de kan finnas lite vart som helst utom räckhåll för en kamera

Vi hade inte testat våra ND filter förut.  Det som hade köpts till min frus Nikon funkade inte överhuvud taget som det var tänkt. Felaktigt eller till och med är vi lurade. Tror faktiskt det senare. I mitt fall funkade det som ND filter men bilden tappade skärpa och även något annat. Har tagit bilder med långtidsexponering tidigare med min Fujifilm. Då med bara UV filter som sitter på som standard. De blev den gången helt annorlunda och till och med bra även om tiden blir snabbare. Min andra Fuji har inbyggt ND filter. Hade gömt bort det men ska testa.

Det är märkligt ändå vilken materialsport detta är. Använder för det mesta ett monopod med sk tilthuvud. Köptes primärt för 200-500 mm telet där man enkelt vänder mellan stående och liggande med att lossa en skruv på objektivet. Stativet är inte inblandat. Mitt enbens stativ använder jag numer i stort sett till alla mina bilder. Har betydelse! Men vill ibland eller kanske oftare än så skifta för att även kunna ta stående bilder. Funkar så där med tilt huvudet. Behöver lossa och skruva fast snabbfästet på andra ledden. Blev lite irriterad över krånglet att skifta mellan stående och liggande så nu gjorde jag slag i saken och beställde en kanske enklare men vad det verkar väldigt stabil kulled att ha på monopoden.  För att hålla nere kostnaderna blev det en Dörr CNC-40. Hoppas det håller måttet....

Det finns fler bilder på Google Foto om du vill kolla

Föll också dit...

Om än väldigt temporärt. Har haft flera på gränsen till många kameror sedan Voigtländer modell Vitoret L. Både analoga och digitala kompakter och systemkameror. Denna var i alla fall min 2:a kamera. Köpte den 13 eller 14 år gammal och har sparat den av nostalgiska anledningar. Naturligtvis.... Har nu blivit lite inspirerad av de som fotar analogt här på Fotosidan och ville testa själv. Funkar den för det första efter alla år. Fick hem Kodak Ektar 100 idag och min ambition var att ta samma bilder med Voigtländern som med Fujin och sedan jämföra. Fujifilm X100V med APS-C sensor från 2021 kontra analog småbildskamera tillverkare Voigtländer från 1964. Nästan 60 år gammal och ungefär 50 år sedan den användes sist..... Har nog aldrig tänkt på att den faktiskt är vacker... förrän idag

Kändes som jag skulle ut på en första date med en vacker kvinna när jag öppnade paketet med filmen. Nervöst tafatt innan filmen hamnade rätt och hakade fast. Spola tillbaka lite löst för att se att den utfällda armen rör sig när man drar fram. Så välbekant ändå. Såååå många gånger under mitt fotoliv jag har gjort just detta. Ska i alla fall skicka in bildrullen idag. Tyckte tyvärr inte det kändes helt rätt med ljudet från Voigtländern. Fick också ganska snabba tider överlag när jag använde exponeringsvisaren som finns i kameran. Kanske kameran funkar bra men exponeringen ändå blir fel. Vi får se...

Det var både intressant och kul att gå omkring med den vackra analoga kameran på magen. Tre personer frågade vad det var för kamera. De förstod att den är "antik" och ville veta lite mer. Kanske träffade kameran en ton till ett minne hos dem själva. Berättade naturligtvis historien bakom och alla tre hade åsikter om fotografering samt kameror förr kontra nu. En av dem hade en utläggning om att synligt korn i en bild kunde vara vackert. Ja, det är bara att hålla med. Det finns ju heller inget rätt eller fel... Men intresset hade jag inte förväntat mig. Frågade mannen på bilden nedan om jag fick ta ett kort på honom när han satt där och bolmade på sin raka pipa. Samma typ som min far alltid hade. Ja, det är OK men ska det vara något det... att ta kort på?

Ovant med en 50 mm. Det kommer så nära. En 35 mm på en FF är väl mer som dagens normal. Så om det blir bilder från Voigtländern över huvud taget kommer jag att visa och berätta om dem i ett eventuellt kommande kapitel