Bra men inte för självkänslan

Hur kan man tycka att något är för bra? Det kan man ju egentligen inte men det går inte att sluta förvånas. Över hur ofattbart bra bilderna för det mesta blir med mobilen. Utan extra ljus eller "blixt". Bara upp med den och ta bilden i dåligt ljus och den inte bara duger. Den blir för det mesta bra och ibland mer. Dessutom kan mobilen detta med spontan foto. Försöker samma sak med lillkameran som har en APS-C sensor och även inbyggd blixt. Med den blir det inte alltid bättre precis. Kan, borde bli men det kräver då lite mer av mig än att bara ta "upp och trycka av". Behövs mer för att bli lika bra eller helst bättre jämfört med det jag spontan och inomhus fotar med mobilen. Sak samma eller ännu mer jämfört med min andra. Behöver anstränga mig och arrangera på ett annat sätt. Mer eftertänksamt men då kan situationen vid julbordet eller bredvid julgranen vara borta. Bilden kan självklart efter inställningskontroll och arragemang bli tekniskt bättre men det dokumuntära spontana ögonblicket med familjen och barnbarnet jag ville skynda mig fånga är då borta för flera eller tom många sekunder sedan. Blicken och det spontana skrattet blev istället utbytt mot ett mer stelt

Puuuh.... Tar på självkänslan detta. Kamera tuppkammen är flera nyanser mindre röd. Även att se hur bra de andras mobil bilder blev som vi delade i realtid i en Telegram grupp. Behövde därför ta med stora kameran på promenaden idag för att få lite tröst. Få diskutera och prata allvarsord på tu man hand. Ja... jo klart det blir bättre. Det vet jag ju och det är ju därför jag under åren har investerat så mycket pengar kring detta. Har gett mig så mycket fotoglädje. Utflyktsglädje. Under ett helt liv. Men inser eller rättare sagt - har insett sedan länge att jag behöver alternativen. Kan inte avstå den spontana bilden tagen med mobilen. Den är ett bra komplement men lite konfunderad är man ju att det blir så bra som det blir. Vet att mobil bilden processas och optimeras i realtid med ett för det mesta förvånadsvärt bra resultat. Snacka om att ha lyckats med den programslingan.

Ja ja. Vet att det går inte att jämföra rakt av. Eller kanske till och med att man inte får jämföra. I alla fall får man inte lägga dem på samma bord bredvid varandra som verktyg som gör samma sak. Där går ändå gränsen :-)

Känslan i handen när man håller i en riktig kamera osv. Djur, fåglar och gömsle fotografering med rappa D500:an. Makro objektivet som suddar ut bakgrunden. När man efter någon timmes väntan med kameran på stativet och trådutlösaren förmonterad samt varmt kaffe i termosen får hela 30 sekunder på sig att ta bilden man ville ta i det speciella ljuset.  Där står sig mobilen sig i alla fall slätt. Osv osv. Samt hur kul det är att komma hem och tanka över och se vad man kan göra med raw bilderna man tog. Nästan lika kul det.

Men hur kan vi förvånas över att mobilen generellt sett tar över mer och mer? Eller gör vi det längre? Inte i realiteten. Vi förstår nog även om det ibland tar emot att säga det högt

Bättre sent än....

Av olika anledningar har jag bytt skärm. Köpte även ny dator för att kunna köpa och använda en 4K skärm. Det slutade med att min befintliga dator också visade sig kunde hantera 4K. Det hade jag inte förstått innan därför att den inbyggda inte var 4K men efter att nya externa skärmen hade anslutits så blev det uppenbart. Till min stora glädje. Dessutom är nya skärmen 32 tum. Det gör också en del mot den äldre som var 24". Men det jag ville säga är - vilken skillnad det blev. Dyra kameror och finaste objektiven. Mycket bra redigeringsprogram och sedan en skärm som borde ha bytts ut för flera år sedan

Sitta och dregla över ett nytt objektiv samt tycka att investeringen är väl värd priset. Samtidigt tycka att skärmen duger som jag nu ser att den inte gör. Så mycket detaljer som kom fram. Men men... bättre sent än aldrig. 

Bönder i stan

Vi har fototräff i fotoklubben. Vi möts vid fågelmatningen nedanför Kungsträdgården. Det får bli höga ISO tal till en början. Senare under kvällen normal ISO med längre slutartider. Funkar ju ganska bra med trådutlösaren. Märker att kameran ibland har lite svårt att sätta fokus om fokuspunkten ligger i skugga. Eller rättare sagt - i mörker. Inget att säga om... man kan ju alltid ändra till manuellt.... 

Det är flera  - många saker man funderar på när man går här. En är att det är så trevligt fast det är så mycket folk ute och i rörelse. Det är ju lördag. Det andra är att Sveriges huvudstad är vacker. På riktigt. Går längs vattnet ut mot Skeppsholmen. Infinner sig också en känsla av samhörighet. Hör hemma här bland alla dessa andra flanörer. Trevliga och positiva kommentarer till våra fotoambitioner. Trevligt att höra samtalen runt om.

Får lite blodad tand vad gäller kvällsfotografering. Det är ett annat Stocholm som går att visa med bilder. Lite vis av tidigare erfarenhet så tog vi inte bilen ända in till city. Behöver vara mer van vid var man hittar parkering än vad vi är. Åkte istället tunnelbanan från Solna. Ligger ju längs vägen från Trosa. Det funkar bra det också - bättre

Telepromenad i Trosa

Fågelfotografering idag...? Nja. Naturfotografering? Nja... kanske.  Har i alla fall sett att flera fågel arter håller till längs Trosa ån - i det rinnande öppna vattnet genom samhället. Hägern har jag faktiskt sett flera gånger när den står och smyger längs stranden i de mer skuggiga partierna för att inte själv synas. Såg att den fångande en ganska stor fisk som den svalde men hann inte med att få upp kameran riktigt. Var en halv sekund för långsam. Pratade med en kvinna som kom ut från ett hus om jag kunde få stå på hennes gräsmatta för att komma närmare. Ja, det går bra. Den har varit här nu i tre år på rad berättade hon. Såg att fågeln blev lite besvärad och nog tänkte flyga iväg om jag insisterade på att komma närmare. Så det fick vara... backade tillbaka. Går åt mycket energi att lyfta och flyga för den.För mycket bara för att jag ska få en ännu bättre bild

Lite kul beteende med änderna. De sam före mig när jag gick längs de mer öppna partierna men något långsammare än vad jag gick. Inget flyktbeteende utan medvetet lite avvaktande långsammare. När jag "kom i kapp" och var i höjd med dem saktade de ned rejält och avståndet ökade snabbt men åt andra hållet. Exakt samma beteende när jag senare gick tillbaka. Ganska smart av det strävsamma paret

Var alltså ute och vädrade D500:an med 200-500 telet idag. Mina fågel och djurbilder blir aldrig "bättre" än så här. För att komma närmare än naturbild med fåglar behöver man anstränga sig mer. Är nöjd så här men längtar ändå till våren även om det inte heller då blir artbilder. Det räcker med att på något sätt få vara delaktig. Se och lyssna. Känna hur det luktar längs stränderna på vårvintern. Höra hur isen gnager mot strandlinjen. Se de första växterna komma. Det är för mig nästan som att vara i kyrkan... Men har tänkt på det länge och tror att jag faktiskt ska komplettera min utrustning med en bra kikare

Fotoglädje

Det är lite svårt med ljuset under november. Eller är det svårt? Tycker det ändå blir ganska OK bilder när man ser till att vara på rätt plats under den tid på dagen då det finns ljus. Det kanske handlar om att timmarna med fotoljus är få och de enskilda timmarna verkar tom vara något kortare än 60 minuter....

Inte just idag och här men en vacker november morgon kan himlen skifta i färg från violett till orange under tiden man står och fepplar med utrustningen. Det är över på mindre än 10 minuter det man ville fånga men inte riktigt hann med. Lägger man fram kameran i förväg uppstår å andra sidan aldrig situationen

Rör mig idag bland annat på stora öppna strandängar i närheten av Tullgarns slott.  Ett stort område naturreservat. Väl omhändertaget av någon/några som verkar både kunniga och duktiga. Går förbi skyltar som berättar om "hotell" för bin, halmupplägg för övervintrande humlor osv. Strandängar som hålls efter av betande kor. Det är en kakaofoni här under april - maj. Tyvärr för långt håll även för kameran med telet men det är speciellt ändå att vara här. Kunna och få vara här. En analog upplevelse - att vara i verkligheten.

Har flera gånger funderat på om man kanske ska komplettera utrustningen för att helt smälta in bland de som brukar sitta vid bänkarna på våren. En tubkikare kanske är något. Nja, inte dags än hur som

Tycker detta är  intressant. Resterna av en brygga. Tror inte det är ett färjeläge då det verkar vara lite onödigt för hästen att behöva dra kärran de resterande metrarna i midjedjupt vatten in till land. En häst som himlar med ögonen och skakar förbryllat på huvudet vill man ju inte uppleva.

Det är fortfarande förmiddag men ljuset känns mer som början på en solnedgång. Det är å andra sidan inte viktigt. Det som betyder något är att få gå här under några timmar i sina egna tankar. Stanna till ibland och reflektera över varför inte lilla kaffetermosen med en mjölkskvätt i kom med den här gången heller. Räta på sig och se ut över vattnet. Kisa lite mot solen och dra ett djupt andetag.