Ett kamera minne

Hade ett annat system då..... Fram till någon gång under 2012-2013. Behöver inte namnges för det är egentligen ingen kritik. Var i alla fall inte nöjd med bild resultatet. Brus och något odefinierbart "överdrivet" vad gäller färger. Skickade tom in för att få kamera och objektiv kalibrerade men inte blev det bättre.

Så mycket som egentligen har hänt sedan dess och det är bara 8-9 år sedan. Vilken utveckling

Under 2012 kom den i alla fall. En sensation mer eller mindre. Nikon med sin D800 med då ofattbara 36 Mp. Vilket kliv vad gäller antalet pixlar. Läste och fascinerades av tester och omdömen. Så dyr men tog mig till slut råd och sålde det gamla och köpte den. Inga kit objektiv denna gång. Köpte bl a superskarpa makrot Nikon 105 mm. Det var det fotograferandet som jag gillade mest. Liksom på den analoga tiden men nu kunde man ju ta 100-tals bilder samma dag utan att man behövde bry sig om bara någon enstaka blev riktigt bra. Det gick inte ju innan. Slösa bort 3-4 st Kodachorme 64 rullar där alla är oskarpa.... Det gjorde man inte

Minns det i alla fall som igår. De första 50 bilderna med nya kameran. Kommer hem till datorn och tömmer. Tar betydligt längre tid än tidigare att läsa över. Läser upp dem i ett program som tyvärr inte finns längre, Capture NX 2. Man köpte det på Nikons hemsida. Kolossalt bra hur som (u-point...).  Kollar på skärmen. Zoomar och delförstorar. Vilket lyft! Vilken skillnad. Satt länge på stolen och begrundande. Som natt och dag mot tidigare. 

Vilken kvalite och vilken kamera känsla. Nästan 110.000 bilder utan att ens hicka. Jo, förresten - det gjorde den en gång. Ringde Nikons support och satt en bra stund med en tålmodig trevlig kvinna och vi gick igenom än det ena än det andra. När jag vänder upp kameran ser jag den. En liten liten nagelflis satt fast och gjorde att en av knapparna fram inte fjädrade ut helt. Vi skrattade minns jag när jag berättade.

Så enormt mycket fotoglädje den har skapat och gett

Har fortfarande kvar kameran och det andra macro objektivet jag köpte. Ett Sigma 180 mm f2.8. Funkar fortfarande precis lika bra idag och tar lika bra bilder. Inte min vanliga kamera numer men den kommer att börja användas igen i sommar för fjärilarna och andra insekter. De spegellösa är inte lika optimala för den typen av fotograferande och speciellt inte tillsammans med fina Sigmat. 

110.000 bilder.... Den går antagligen minst lika länge till

Kunna sin kamera

Har bytt system och även om jag har tagit flera 100 bilder med nya kameran så visste jag inte hur jag skulle göra.... Där och då. Tog bilder med lång exponering och autofokus bredvid brofästet vid bron över till Smögen. När jag kollade lite snabbt på resultatet såg det inte riktigt skarpt ut. Hmmm.... behöver nog kanske göra allt manuellt. Framförallt fokuseringen. Men vart finns knappen där man åstadkommer det? Stod där i nästan totalt mörker och försökte komma underfund. Vände och vred på kameran. Bläddra igenom en flera 100 sidor lång pdf fil är väl heller inte rätt prioritering. Lite irriterad på sig själv blir man ju. Att man inte vet eller har tagit reda på det innan. Bilden nedan blev ändå tillräckligt OK men fick slänga 99%. Märkte något annat också. Exponeringstiden var mellan 30-50 sekunder en bit ute på bron. Stora stativet och fjärrutlösare naturligtvis.... men vibrationerna från bilarna som passerade gjorde pyttesmå ränder. Det trodde jag inte

En annan bild från Smögenbrons brofäste i fullt dagsljus. Autofokusen har då inga problem med avståndsinställningen. Sitter hemma i stolen och kollar.... men det står ju ett "M" på spaken. Hur kunde jag inte se den där och då?. Nu har jag i alla fall programmerat och anpassat vissa av funktionerna jag vill ha till knappar på kameran. Fiffigt att de flesta knappar och rattar etc har eller kan ha dubbel funktion. De trycks in och släpps och ratten etc får sedan en ny roll. Behöver storlek 52 på rocken men den verkar vara en väl tilltagen 56-58 än så länge. Men jag växer in i den alltefter som. 

Den analoga världen

Har varit till vackra Härjedalen detta år. Till fjällen en vecka. Brukar och gillar att vara där för att vandra och uppleva det vackra. Inte minst för att försöka återge det jag ser och känner med hjälp av kameran. Men... det finns djupare aspekter också. Samhällena som man köper bensin och maten i. Människorna man frågar och pratar med. Som turist naturligtvis för det är ju det jag är men märker också något annat.

Jag hör egentligen hemma i denna typ av samhällen. De minner om något från min barndom och uppväxt i Värmland. Känner det verkligen starkt. Sättet man pratar på, med och till varandra. Kroppsspråket. Ögonkontakten. Tiden som saker och ting får ta. Känner igen från min uppväxt att det får ta tid att förstå, inte bara lyssna och vänta tills man har pratat färdigt.

Inte så många tillgjorda mingel flin och spretande med lillfingret när man lyfter kaffekoppen här inte. Lite anti faktiskt. Blir lite full i skratt när man står där i kön till kassan på ICA. Jaktkläder på alla i familjen. Även unga 10-åriga dottern.

När man rör sig i denna typ av samhällen och miljöer finns utrymme. För egna tankar och stillhet. För att lyssna till naturen. Så tyst ibland att man tom kan höra sin egen puls och hjärta slå. En stillhet där TV programmet med någon babblande besserwisser känns minst sagt ovälkommet. Vi har väl alla känt något äkta nära oss själva när vi vandrar omkring och vistas i dessa miljöer

Man önskar att man också kunde få bo så här året om. Skidorna mot stugväggen. Skotern och skoterlederna. Inte omöjligt precis utan snarare tvärs om. Men livet är inte som rutorna i ett kalkylark. Grön färg och check på den samt auto länk till rätt urval på Hemnet. Även om man är pensionär. Nja, det finns ofta något i andra vågskålen som väger tyngre. Barn och barnbarn bland annat. Men man kan ju i alla fall få längta tills nästa stughyra.

Många saker på ett järnspett

Har bytt system från Nikon FF (Z) till Fujifilm mellanformat i form av en GFX 100S. Har nu också kompletterat med en Fujifilm kompaktkamera för att inte behöva använda mobilens kamera. Under Nikon tiden använde jag DXO Photolab och var/är mycket nöjd med det programmet. Speciellt brusreduceringen från höga ISO tal med D500:an och telet. Nikon finns fortfarande kvar i familjen....

En liten första fotopromenad med kompakten. Måste ju testa min nya kamera. Kan ju inte bara ha den för att titta på. Lite för dyr för att vara en attrapp eller snygg "på stan" accessoar. När jag skulle redigera filerna från X100V gick det inte ens att öppna raw filerna i fina Photolab. Kollade och Fujifilms format stöds inte av det programmet. Hmmm, det var lite märkligt... Läser på och det finns en förklaring till att DXO Photolab inte supporterar hantering av filer som är skapade med Fujifilms "X-trans sensors". Bildfilerna från 100S funkar dock utmärkt att hantera i Photolab.

(Bilden nedan är bara en blogg illustration men den är tagen med X100V men finns inte här för att visa hur bra kameran är.  Inte ens hur inkompetent jag är i att använda Capture One)

Så jättekul... Det hade jag inte räknat med. Fick kolla runt lite och det program som är "bäst" för Fujifilm´s X-trans filer anses vara Capture One. Laddade därför ned en test och utvärderingsversion. Kollade på filmer men insåg att jag inte enkelt kunde hänga med och paralell göra när jag har svenska som språk i min program installation. Ingen stor grej med engelskan precis. Har ju engelska varianten i kamerorna också. Insåg även efter ett tag att trail versionen av Capture One inte hade alla möjligheter som man hänvisade till i filmerna. Betedde sig inte helt på samma sätt. OK - får väl köpa då. Måste ju ändå kunna editera mina kommande raw filer.

Tog därför hem en ny variant Capture One. Jaha - det fanns tom en speciellt för Fujifilm filer. OK - det var ju bra. Den envisades dock med att bli installerad på svenska. Läste på efter försök #2 att oavsett vad man anger innan installationen så byter den automatiskt ändå till det språk som finns på datorns OS. Ja, men det visade sig till slut inte heller det var något stort problem att lösa. Bara man fick veta var och hur. 

Svårast tycker jag nog oftast ändå det är att få fast kameraremmen på rätt sätt....

Inställningsmöjligheterna i kompaktkameran X100V visade sig inte var att leka med. Mycket omfattande med stora möjligheter till att få det som jag vill. Möjligheter som visade sig inte ha med storleken på kameran att göra... om någon skulle tro det. I stort sett lika omfattande som till 100S. Samma tänk och samma struktur dock i bägge. Har ställt in mer eller mindre "basic" och flyttat några funktioner till egna knappar. I bägge. Behöver använda dem praktiskt under en viss tid och få in någon slags autopilot vid användning utan att behöva fundera eller slå i handboken. Cyklar, håller balansen och kommer framåt men just nu med stödhjul. Det behöver man en stund. Det "finstilta" filar man in efter hand. Har dock manualen som sökbar PDF både i mobilen och datorn. 

Gillar verkligen det fysiska kompenseringshjulet på kompakten även om jag har ställt in så att kameran också tar en bild #2 men lite mörkare. Blev mäkta imponerad av bildkvaliten från X100V när jag kom hem och kollade. Kompaktkamera... jo jo men vilka fina bilder den levererade. Dåligt ljus till trots. Förstår nu att vi kommer att bli bästisar vad det lider - jag och Lillkameran. Har sett fram emot att kunna ha en kamera till. I fickan eller innanför jackan. Det har jag nu. 

En av de personer jag tittade på som hade gjort en YouTube film om hur man ställer in X100V och använder den hade något konstigt på sin kamera. Vilken nörd. Finns det att köpa en arm för att låtsasvrida fram filmen - som inte finns? Det är riktig retro feeling det. Nja, kollade och det fanns faktiskt en tumgrepp att köpa till. Ja, kände att det skulle nog vara bra att ha - faktiskt. Ett par hundra bara på Amazon. Så det är på väg

Innebär min nya kompaktkamera att jag nu behöver använda två program? Nej, inte nödvändigtvis naturligtvis. Har testat och jämfört de färdiga jpg filerna från GFX 100S. Redigerade utan problem i två olika progam. Hmmm - låter bli att kommentera just nu. Så det finns flera alternativ framåt...

Är nog för ovan än med Capture One och behöver pröva mig fram för att se plus och minus. Nu har jag i alla fall verktygen för att kunna göra testerna under i alla fall 1 år i full skala . 

Det jag egentligen ville komma till och säga med mitt inlägg är - vilken resa det är att lära sig en ny kamera och även ett nytt redigeringsprogram. Så mycket att lära och lära om. Frusterande innan man kommer i närheten av nivån som man var på innan. Capture One jobbar även med lager och masker. OK, intressant - det var ett tag sedan. Då kan det nog kanske också på lite sikt bli ett litet lyft mot tidigare. Det är ju bra när man lägger ned så mycket tid. Å andra sidan har jag tid - numer. För att inte tala om hur kul allt detta ändå är

Kompaktkamera... också

Har bytt system och min fina behändiga Nikon Z7 inkl objektiv tillhör i praktiken min fru numer. Visste inte att jag skulle sakna smidigheten av Z7:an. Lite omständigare nu men vet egentligen inte varför då det ändå är på marginalen. Kanske ändå för att den nya är större och kräver mer "plats". Det går inte att vara lika spontan med den.  Har tidigare använt mobilen ibland som extra kamera för att fota sådant som man inte tillfälligt orkar byta objektiv för. Än mindre ta upp ur fotoväskan och sätta på enbensstativet. Sådant som tillhör fotodagen, resan och i möten med andra men när det bara blir för mycket att krångla fram systemkameran. 

Mobilbilderna var relativt få på Z7 tiden och de var ändå OK. Nu har de blivit fler och det hade jag kanske inte räknat med

Det som fick bägaren att rinna över till irritation var att det senaste halvåret har bilderna med mobilen ökat men bilderna har även i vissa fall börjat se mycket amatörmässiga ut. Kvalitén har från att varit OK till bra i alla fall 75% av fallen har "plötsligt" ändrat karaktär. Till att bli ganska OK i högst 50% av bilderna. I mer än 25% av bilderna frågar man sig - vad fasiken hände där? Det går ju inte använda den bilden. Undrar allvarligt om det finns en slinga kod i mobilen som gör att den efter 3-4 år ska börja småjävlas. Får väl kanske fundera på att byta mobil då.... fast jag egentligen inte behöver. Som mobiltelefon och till mycket annat är den fortfarande bra. Det visade sig att de är dyra, de som har de vassaste kamerorna.  Ny mobiltelefon för en bit över 10K.... är det rimligt det?

Eller tänker jag fel? Är det verkligen rätt väg att gå för mig som fotograferar allt och alltid. Dokumenterar. Mina bilder har varit en del av min dagbok under lång tid.  Endera har jag fel objektiv på eller så ligger kameran i bilen eller nedbäddad i ryggsäcken etc.

Började istället kolla runt och jämföra och det blev något annat än vad jag först trodde bäst passade "behovet". Har inte ägt en kompaktkamera på länge. Vill ha en som har relativt stor sensor men som framförallt ändå ska gå ned i en stor ficka eller kunna hänga innanför jackan. Alltid vara med och finnas enkelt i en liten ryggsäck etc. Den ska hur som vara lätt att plocka fram och ge kvalitetsbilder. Det blev efter lite ekonomisk vånda ytterligare en i familjen Fujifilm. Fujifilm X100V. Kände mig lite full i skratt och kanske tom lite löjlig när jag märkte att jag mycket gärna ville ha en i silver. Snacka om nostaligi. Alla kameror jag hade förr var ju i silver medan svart verkar vara normen numer. 

Bilden nedan tog jag med min systemkamera efter jag gjorde mig omaket att byta objektiv.