Betraktelser från Montreal -1

Om en resa

Min fru och jag har åkt till Montreal för ett tag och jag tänkte rapportera sparsmakat från våra äventyr där. Det lär inte bli så många bilder men i alla fall något att se på. Kanske mer att läsa.

Efter den långa resan, där vi kommer fram med sex timmar extra i kroppen och förväntas att vänta med sänggåendet tills den lokala tiden har nått den timme då vi brukar lägga oss, försökte vi hålla liv i livsandarna med en promenad i de närliggande kvarteren. Montreal ligger längre söderut än Stockholm så mörkret kommer lite tidigare. Men vad gör väl det med en massa ISO i kameran?

Min D600 med 24-85 är med liksom Zeiss ZM med Sonnar 1,5/50 (Dogma-löftet) och en massa rullar Tmax400 men de framkallar jag först när jag kommer hem.  Jag har också tagit med ett 15 mm och ett 90 mm till Zeissen för speciella tillfällen. Det blir alltså bara digitala bilder i dessa betraktelser/rapporter från Montreal.

Soptunnorna var fulla överallt i "våra" kvarter. Den här sopsäcken hade nog ett budskap till ena halvan av ett äktenskap. Man anar ett spänt förhållande eller i alla fall ett tydligt budskap utan ord.

Mellanformataren

Om verkligheten vore svartvit

Skulle vi gilla färgbilder då?

Låt oss föreställa oss att verkligheten alltid har varit svartvit. Vi ser svart och vitt och allt däremellan som olika nyanser av blandningen av dessa två. Och så, i mitten av 1800-talet hittar några uppfinnare på hur man kan permanenta ögonblick i historien med en ny teknik som kallas fotografi. Med kemiska processer lyckas man skapa bilder av verkligheten som visar färger! Olika gråa nyanser får en färg! En ny virtuell verklighet eller parallellt universum öppnar sig. Världen häpnar över den nya tekniken och uppfinningen sprids som en löpeld över världen. Fotograf blir ett yrke men en annan uppfinnare gör tekniken tillgänglig även för amatörer och fotografi blir den nya flugan i alla världens familjer.

Den gamla tekniken.

Långt senare i historien utvecklar andra uppfinnare en fotografisk film som kan återge verkligheten som den är. I svartvitt alltså. Alla blir betagna av den nya tekniken. Man uppfinner t o m en film som kallas diafilm och som man med en projektionsapparat kan projicera bilder på väggen med. Hemmabion era har fötts. Låt vara att en del familjemedlemmar börjar snarka, överväldigade som de är av alla verklighetsintryck i verklighetens nyanser av svart och vitt.

Den nya tekniken. Hänförande, eller hur?

Mellanformataren

PS
Verkligheten är förmodligen olika hos alla individer på denna kula i universum.

Ressällskap

Kvinnor åker ingenstans utan handväska. Jag åker ingenstans utan en kamera

I morgon bitti, tidigare än jag är van vid, åker jag till Barcelona för en konferens . Nu är det  slutliga kameravalet och vilka filmer av olika sort som ska med avslutat.  Kameraproviant för fem dagar med 30°C i skuggan. Det går väl åt ett par rullar, garderar med flera.

Det här packade jag ner nyss i handbagaget:

Fujifilm X100 får stå för merparten av färgfotografierna. Extra batterier, minneskort och laddare är med.

Dogmakameran Zeiss Ikon ZM med Elmarit 2,8/90 mm och Sonnar 1,5/50 mm. Reservbatteri är med och flera rullar av sommarfilmen  125 PX, ett par Tmax400 och en 5-pack Portra160  i reserv. (Om minneskorten skulle bli fulla.)

Dessutom har jag tagit med en hemlig kamera som är så kompakt att den bara slank ner. Den behöver ändå motioneras lite så den får följa med. De bilderna hamnar kanske i Retrokamerapoolen.

Jag tar ingen dator med mig så det kommer att bli en massiv avtankning av minneskort och framkallningsdosan kommer att gå varm när jag är tillbaka. Det dröjer nog innan ni får se något m a o.

Nu är det snart dags att uppsöka bingen. Uppstigning 03.00. God natt.

Mellanformataren

And then we take Moscow

Eller, Jag mötte Lenin...

Profilbilden för 2001 hämtar jag från mitt besök i Moskva våren 2001. Jag hade som vanligt med den enda kamera jag ägde vid denna tid och några år till, Olympus µZOOM:115. På Arbatskaja mötte jag Lenin som tog betalt för att man lät sig fotograferas med honom. Det kändes fel på nåt sätt med kapitalism och kommunism på samma gång men jag lät det passera. Den som tog pengarna fick låna min kamera.

I en rotunda av gjutjärn poserade min kära.

Järnlady

Och så var det profilbilden då. Slaget vid Narva gick som bekant inget vidare. Det var lättare att inta Moskva.

Mellanformatare redan då.

Det er ett yndigt land

Om kärleken till Danmark

Jag har varit i Danmark ett flertal gånger och varje gång får jag en fin känsla av att vara där. Visserligen åker jag bara dit på semester så man är väl redan inställd på att ta dagen som den kommer. I början var det väl planerade aktiviteter med barnen, typ Legoland och Lejonparken mm. Men på senare år har det mest blivit att njuta av den annorlunda livsstilen i vårt grannland. Det märks tydligt, tycker jag, att man kommit en bit närmare kontinenten.

Profilbilden för mars hämtar jag alltså från en resa till Danmark 1996. Vi besökte Ebeltoft en dag och betittade bl a fregatten Jylland som ligger i en torrdocka i hamnen. Inte mycket att se egentligen. All inredning var borta och hur kul är ett tomt skrov? Vi tog lite bilder utanför ändå.

Profilbilden syns i profilen =)

Mellanformataren