Millesgården igen

Om att bryta isoleringen

Under alla år vi bott i Stockholm har vi besökt Millesgården. En av de härligaste oaser som finns i trakten. Denna sommar var inget undantag. Det var extra skönt att bryta isoleringen som hållit oss hemma i flera månader. Det var ganska mycket folk som hängde på låset när de öppnade. Men alla höll bra avstånd till varandra. Inga utländska turister som jag kunde se, mest hemestrare. Och vädret var det inget fel på.

Jag gick runt och fotograferade med min OM-2n med färgfilm men jag hade också med mig min Instax SQ20 och tog ett par bilder. Jag visar de digitala versionerna, lätt bearbetade.

Eders Hängivne

Dubbelkors i taket

Nu händer det grejer

Jag har bott i Stockholm i drygt elva år. Många somrar har jag varit i Mariefred, ätit god mat och fotograferat. Men idag var det första gången någonsin jag åkte med den smalspåriga museijärnvägen, Mariefred-Läggesta Nedre tur och retur. Första korset i taket.

Biljetten avfotograferad med Instax SQ20, beskuren och lite bildbehandlad

Innan vi åkte ner dit frågade jag hustrun om jag fick låna hennes tolv år gamla D200. En gammal digitalkamera! Andra korset i taket. Med viss bävan justerade jag några inställningar. 400 ISO, slutarprioritet och enbildstagning (man ska ju inte slösa på film!). Det var minst sagt skakigt på tåget så jag misstänkte att skakningsoskärpan skulle bli riklig, därav slutarprioriteten. Så här gick det.

Läggesta nedre kl 12.43

Vi åkte  tredje klass.

Det var tvåan som skulle dra oss. Här har den tankat vatten.

Med ett ryck är vi på väg ut från spårområdet.

Efter femton minuter är vi framme i Läggesta Nedre.

Om åtta minuter går tåget tillbaka. Men först åker loket och vänder nosen åt rätt håll, åker förbi vagnsättet och kopplar på i andra änden.

Jag missade en del på ditresan så jag såg till att  fånga en del av härligheten på återvägen.

En del hållplatser är riktigt fina.

Den här var väl mer diskutabel.

Sen åt vi en gudomlig midddag på Gripsholms Wärdshus. Men jag fotograferar inte gärna mat.

Eders Hängivne

PS
Jag har åkt tåg sen barnsben men aldrig på smalspår vad jag kommer ihåg. Det var riktigt kul. Men omskakande. Och så träbänkar. Jag mindes gamla SJ-vagnar.

En grön oas denna sommar

Om Solliden

Hela Öland var brunbränt denna sommar. Utom på en plätt utanför Borgholm. Solliden.

Det syns inte så bra här men alla gräsmattor var gröna.

Gott om skugga fanns det också.

Men jag tycker inte det var värt inträdet.

Eders Hängivne

PS
Olympus OM-2N med Zuiko 50/1,4 och Fuji Superia Xtra 400

Vägkrog

Om att ta en paus

Tindered Lantkök längs E22

Eders Hängivne

PS
Vi köpte bara glass och sträckte på benen

PPS
Olympus OM-2N, Zuiko 50/1,4 och Fuji Superia Xtra 400

Paradisverkstaden

Om konstens prylar

Vid det här laget är det väl inte obekant att vi varit på Öland i sommar. Ett varmt och brunbränt Öland. Det var inte mycket som var vackert i naturen. Gröna gräsmattor fann vi bara på Solliden. Men nu ska det handla om Paradisverkstaden i Färjestaden. Mina flickor ville gärna dit så då körde chauffören dit.

Här ingången till verkstaden som är minst lika stor som affären (bakom ryggen)

Fullskalaritning till ett större objekt

Måleriavdelningen

Vad de gjorde här vet jag inte men drejskivorna var igång i närheten.

Det verkade vara flera konstnärer verksamma här. Ett intressant ställe att undersöka.

Affären ser ut som de flesta inredningsaffärer. Jag fann inget nöje i att fotografera den. Full av exalterade kvinnor och deras bortkomna män.

Eders Hängivne

PS
Olympus OM-2N med Zuiko 50/1,4 och Fuji Superia Xtra 400