Nattfjärilar och en morgongök

Mörka bilder från storstad och småstad

Jag är en stor beundrare av Alf Johanssons nattbilder från Stockholm och slukar alla tips han släpper ifrån sig i bloggen, på Ellens eller andra ställen. Men så vill jag ju pröva själv också. Jag började i den svåra änden (som vanligt) och körde en storformatare i Vällingby centrum.  Planerade först att gå ut en kväll men det regnade. Avvaktade morgonen istället och var på plats 04:30 då nattfjärilarna var på hemväg från sina fester. Det svåra bestod i att överhuvudtaget se nåt på mattskivan. Jag fokuserade på ljuspunkterna ungefär där jag ville ha fokus och det gick hyfsat. Här är en bild från 4"x5".

Min fotoklubb hade nattfotografering på programmet förra veckan vid Hornstull (som ju är Affes tassemarker). Jag hittade inte de andra så jag gick själv och tog ett par bilder med Bronican. Som grädde på moset kom Affe förbi och vi bytte några ord. Han hade mött resten av klubben (4 st) på vägen längre bort. Mina exponeringar låg på 4 minuter så jag brydde mig inte om att jaga ifatt dem. Affe konstaterade att jag valt den film som han anser bäst, Ilford Delta 100. Men jag hade ju läst det i hans blogg =) Den här bilden tog jag när han gått vidare.

I helgen var jag hemma i Åmål och tog en del nattbilder där på mina favoritställen. Här är några till.

Till mina exponeringar har jag använt en Gossen Lunasix 3 som jag kommit över från en kollega. Den klarar att mäta exponeringar från EV1 till EV22 eller 1/4000 sekund till 8 timmar. Det längsta jag använde blev dock modesta 15 minuter på bländare 22 vid Trappan i Vällingby. Jag hade förstås det Gitzo-stativ jag köpte förra året. En stabil rackare i kolfiber med huvud från Benro. Det stativet är jag oerhört nöjd med.

Mellanformataren

PS
OK. Långt ifrån mästarklass men det var ju bara de första seriösa försöken =)

Kamelia Royale

om Blomkungen Tage Andersens utställning på Drottningholm.

Idag besökte vi den nya utställningen på Drottningholmsteatern. Vi var där i god tid och nästan hängde på låset. Vår strategi att komma dit medan det inte var för mycket folk höll, visade det sig. Bara en handfull av samma art medan vi var där.

Konstnären själv var där och hälsade oss välkomna men jag tog ingen bild på honom. Ni får föreställa er hur han ser genom hans verk =)

Utställningen bestod till stora delar av handgjorda blomträd. Men blommorna var äkta. Tror jag.

Som vanligt när det gäller mig så är det annat som är mer intressant.

Det här nog inte en del av utställningen utan snarare kvarglömt hjälpmedel.

Allt ljus på mig. Eller vad var det hon sa? Frun satte sig i soffan och fick en spotlight i nyllet.

Stammis. Han kanske var en berömd skådespelare på 1700-talet?

Är inte säker på att detta hörde till utställningen men tog en bild ändå.

Äntligen har jag hittat ut.

Mellanformataren

PS
En kortare version i svartvitt finns i min vardagsblogg Local ventures. Där tar jag ut svängarna lite med Silver Efex Pro.

Det er ett yndigt land

Om kärleken till Danmark

Jag har varit i Danmark ett flertal gånger och varje gång får jag en fin känsla av att vara där. Visserligen åker jag bara dit på semester så man är väl redan inställd på att ta dagen som den kommer. I början var det väl planerade aktiviteter med barnen, typ Legoland och Lejonparken mm. Men på senare år har det mest blivit att njuta av den annorlunda livsstilen i vårt grannland. Det märks tydligt, tycker jag, att man kommit en bit närmare kontinenten.

Profilbilden för mars hämtar jag alltså från en resa till Danmark 1996. Vi besökte Ebeltoft en dag och betittade bl a fregatten Jylland som ligger i en torrdocka i hamnen. Inte mycket att se egentligen. All inredning var borta och hur kul är ett tomt skrov? Vi tog lite bilder utanför ändå.

Profilbilden syns i profilen =)

Mellanformataren

Trippelsko

Från avdelningen för onödiga tillbehör

Ibland stöter jag en del roliga grejer på auktionssajterna. Idag bjuder ebay ut en trippelsko för Leica. Jag tror inte någon annan kamera kan behöva en. Det här är uppenbarligen det senaste för alla Leica-aficionados, om än med Voigtländers varumärke på. Personligen tror jag att säljaren totalt har missuppfattat användningen av den här grejen. Det är en dubbelsko men med säljarens finurlighet blev det en trippelsko. Kolla här, men skratta inte.

Som observanta läsare ser finns det på toppen av den strutformade sökaren ännu en tillbehörssko. Den ska förmodligen användas till blixten (om sladden räcker).

Jag misstänker att det här ekipaget är ägnat åt synnerligen skelögda fotografer som dessutom har olika brännvidd på sina ögon. Notera att den strutformade sökaren har ställbar brännvidd på liknande sätt som en kikare kan justeras för astigmatism. Till yttermera visso är denna sökare även av den typ som spegelvänder bilden. Vad detta dubbla synfel kan heta i den medicinska nomenklaturen är för långt bortom ens min rika fantasi att finna ut eller hitta på.

Mellhahanformataren

PS
Och det är inte ens 1 april...

Äntligen är det gjort

Om att få ändan ur vagnen nån gång

Ofta när jag fotat folk på stan eller fotat mina närmaste vänner och bekanta har jag tänkt att det skulle ha varit bra att kunna lämna ett visitkort. För det första verkar det ju mer seriöst och visar att man inte smyger med vad man gör eller vem man är. För det andra kan det komma överraskningar långt senare när den som fått visitkortet hittar det igen (och kanske får för sig att vilja se den där bilden jag tog). Det kan ju, hux flux, leda till smärre uppdrag. Och om man klart deklarerar vad man håller på med på visitkortet så slipper man kanske också en del "oönskade" uppdrag. Eller får i alla fall specifika frågor.

Jag har haft en visitkortsidé liggande i PS ett tag och fick äntligen ändan ur vagnen i fredags och ringde tryckeriet hemma i Åmål som har gort mina tidigare visitkort. Efter lite bollande fram och tillbaka och en godkänd korr så är nu en sats beställd. Så här blev det.

Mellanformataren

PS
Det går förstås lika bra med färg för den som vill.