Kristen tro i ruiner

Det är inte alltid så lätt för en tro, ideologi eller rörelse att vara relevant i sin samtid. Att hålla intresset vid liv genom tidsåldrarna och samtidigt behålla sina grundvärderingar och sin särart. När den stora lutherska reformationen svepte över Sverige föll de katolska institutionerna i förfall och så småningom i glömska. Så ock klostret i Roma på Gotland som numera används till profana tillställningar som teater och konserter. Det är inget fel i det. En pikant miljö för dylika events.

Muraren gav upp. Skottkärran står kvar där i skuggan.

Man undrar lite smått när klockan kommer att klämta för dagens kristenhet. Den är ju redan reducerad till traditionella familjehögtider vars innebörd de flesta inte tar på allvar.

Fula gubbar och andra kryp

Här kommer det fula gubbar. Det konstiga är att kvinnor i alla åldrar flockas kring dom. Digitalkameror också =)

Gubbarna häckar vid Langhammar på Fårö.

Nikon D80, 18-200 mm. Konverterat i SEP med varierande film och filter.

Mekanisk främling

Denna Alien, Transformer eller Terminator stötte jag på i närheten av Gustav Adolfs torg. Han verkade vara på väg till Tunnelbanan så jag gick över till Skeppsbron istället.

 

Leica M3, Voigtländer Ultron 1,9/28 och Tri-X

Odlat intresse

Nyss hemkommen från Moskva brann min fru av lust att förvandla lägenhet och balkong till en djungel av blommor. Besöket på Blomsterlandet i Bromma gav tyvärr en klen utdelning så vi tog sats och åkte till Plantaget (inte i Åmål) vid Bergianska trädgården. Där kan man verkligen få sitt lystmäte av allt som kan falla på läppen. Ointresserad som jag är passade jag på att fota lite med M3:an. För dagen utrustad med en Jupiter 12 och gulfilter. Jag fick i uppdrag också att leta reda på lite grönsaker till kryddträdgården på balkongen.

Det jag skulle ha var inne i bastun. Phew, vilken värme.

Det gula huset blev vitt med gulfiltret på. Det är ju så det funkar. Den blå himlen blev följdriktigt mörkare.

Lyckligt leende hustru. Hon med de gröna fingrarna i familjen. Och vagnen blev full.

Alla bilder med Leica M3, Jupiter 12 och gulfilter.

Fotokompis med ljus i blicken

Några av mina retrokameror har blivit mina favoriter. Min Leica M3 är en av dom. Modellen introducerades hösten 1954 och är alltså lika gammal som jag. Min är tillverkad våren 1955 och är still going strong. Idag begåvades den med en glugg från Voigtländer. Ett Ultron 28mm/f1,9 så nu blir det till att ge sig in till stan och prova lite. Det är fint med fullformat. Ingen brännviddsförlängning att räkna med. 28 mm är 28 mm. Punkt. Tidiga M3:or har nu inte ramar för kortare brännvidd än 50 mm så för att veta vad jag tar bilder på har jag skaffat en 28/35-sökare från Voigtländer. Det blev en fin kombination. Gluggen är inte så kompakt som man kunnat tro men eftersom jag är van vid större gluggar känns det helt ok. Leicametern har jag tagit bort. Den har lurat mig för många gånger. Kommer att använda den fina exponeringsstickan som jag blev tipsad om av en kommentator i Bengans blogg. Fast en dag som denna går det nog bra utan. Ser ut som 250/16 för Tri-X idag.

Canon Powershot A80 tog bilden