Kodak Dektol vs Tetenal Variobrom WA

Om en tävling i varmton

Nu har jag testat mina favoritpapper i både Dektol och Variobrom WA och avgörandet om den vackraste varmtonen blir: Nästan dött lopp. Jag tycker Dektol vinner på det matta fiberpapperet med en noslängd. På plastpapperet vinner Variobrom WA med en utsträckt tunga.

Översta raden RC-papper, Nedre raden Fiberpapper
Vänstra kolumnen Dektol. Högra kolumnen Variobrom WA

Jag har i alla fall svårt att se någon avgörande skillnad. Det är naturligtvis svårt att avgöra här i bloggen för dig som läser och tittar på bilderna. Man ska se dem på papper för att kunna avgöra helt säkert. Till sist blir det en subjektiv värdering.

En tredje svårighet uppenbarade sig. Motivet har betydelse. Här ovan visar jag den bild där resultatet var tydligast. Ju mörkare bild, desto tydligare.

Jag kommer att fortsätta med Variobrom WA för Ilford  MG RC warmtone men väljer nog Dektol för Ilford MG FB warmtone.

Eders Hängivne

PS
Under hela 2017 har jag tagit 260 digitala bilder.

Ajöss analogfotografi !!

Nu har jag fått nog

Efter flera år av analogt fotograferande med gamla fina kameror har jag till sist varit tvungen att inse att det drar för mycket pengar att ligga på topp i den analoga världen. Många filmer dras in, fotopapper blir allt dyrare, det blir allt svårare att se vad jag gör i mörkrummet. Och efterarbetet tar tid från fotograferandet!

Leica M3 från 1955

En del av de gamla kamerorna ska jag behålla som ett kärt minne. Kanske jag låter slutaren gå lite då och då av nostalgiska skäl. Ljudet är fortfarande musik för mina öron. Utan film i kamerorna kostar det ju inget. Men många av dem ska bort.

Rolleiflex 3,5B Automat från 1954

Jag välkomnar till sist den digitala tekniken vars stora fördel är att den kostar bara inköpet, sen är det nästan gratis. Och eftersom jag har haft dumheten/klokheten att redan ha köpt på mig ett par duktiga kameror behöver jag inte ens köpa något mer. Jag har allt jag behöver. Nu behöver jag bara ta bilder och koncentrera mig på att de ska bli bra. Länge leve automatiken som ger mig frihet i skapandet! Och för att ytterligare ge mig tid till fotograferandet ska jag fortsätta som om jag tog bilder på film. Sparsamt med bilder, alltså. Jag kan tillräckligt mycket för att inte slösa tid på att ta många bilder som sedan måste sorteras och behandlas i timtal. Det analoga har lärt mig för livet. Det enda jag behöver är nya ögon att se med.

Fujifilm X100 från 2011

Det digitala är framtiden. Så länge det varar innan nästa steg i fotografins utveckling.

Eders Hängivne

PS
Man kan se det som så att jag förbereder mig för pensionen då det inte kommer att räcka med att bara övergå till välling för att få råd med film, papper och kemikalier. 

PPS
Om ni mot förmodan ser mig med en analog kamera ute på stan så är det bara fejk eller ett temporärt återfall av nostalgi. Det går nog över.

Provar lite nya papper

Om att njuta när man tittar

Jag blir starkt påverkad av analoga bilder kopierade på ett vackert papper. Något av det finaste jag sett var en utställning på Arbetets museum i Norrköping. En utställning bilder med motiv från en  beriden tjurfäktares (rejoneo) liv. Vackra bilder både till motiv och utförande. Dessa var på silvergelatinpapper och hade en djupt mörkbrun svärta på en klar vit grund. Elegant och vackert så det värmde i bröstet. Ända sedan dess har jag letat efter ett liknande papper eller toning som skulle göra mina bilder lika vackra i svärtan. Mina motiv är en helt annan sak och där har jag mycket kvar att göra.

Jag köpte hem tre olika Foma-papper nyligen och gjorde kontaktkopior av ett 4"x5"-negativ från i somras för att se hur de ser ut. Titta inte för noga på de skannade kopiorna utan ta in vilket intryck papperet ger.

Fomatone MG fiberbas 542

Fomatone MG fiberbas 132

Båda dessa papper är relativt långsamma, 30-45 sek. Det finns tid att pjatta och efterlysa.

Fomabrom variant 123

Det här papperet var jämförelsevis snabbt, 8-10 sek. Det är nog mest lämpligt för jämnt exponerade negativ. Det har också en mycket svag varm ton jämfört med de andra två.

Min favorit bland dessa är nog Fomatone 132. Lagom varmton och längre exponeringstid.

Jag kan väl säga som så här: jag har inte hittat Papperet eller Processen ännu men jag fortsätter leta. Själva vägen känns ibland som målet. Letandet är ett äventyr i sig.

Eders hängivne

PS
Det blev lite ludd kvar på bilderna från torken men jag iddes inte ta bort det.