Glimtar från Island: Hästliv
Under vår rundresa på Island besökte vi Hólars högskola i Hjaltadalur, på öns norra del. De har utbildningar inom områdena aquakultur, naturturism och islandshäst. Vi var där för att bekanta oss med de speciella hästarna som är en stor del av Islands jordbruksnäring, med långa traditioner. Terminen var slut och skolans hästar var släppta på sommarbete. Dessa hästar går visserligen ute året om så det här är väl mer att likna vid sommarlov eller semester. Planket i bakgrunden är ett vindskydd. Det nyttjar hästarna sällan, men om det blåser blötsnö horisontellt kan de eventuellt ställa sej där.
Genom mitt jobb hade jag fått kontakt med Sigridur Bjornsdottir som är professor på Holar och har samarbeten med mina kollegor. Hon tog emot oss och bjöd på en fantastisk dag. Vi hann inte mer än komma ut i hagen förrän ett helt gäng av de semestrande hästarna kom för att undersöka oss.
Jag är van vid och har jobbat med hästar men skulle inte känna mej bekväm med att gå ut i en hage med en hel flock (okända) hästar av någon annan ras än just islandshästar. Det är inte för att hästar över lag är ute efter att skada en, men det är lätt att de gnabbas med varandra och plötsligt hoppar någon åt sidan eller skickar iväg en spark. Om man då står i vägen gör det ont. Islandshästar är dock lugna och sällskapliga på ett helt annat sätt.
Några av dem ville absolut vara med på en selfie, här med min sambo.
Visst kan de också gnabbas och kicka lite som dessa två, men en islandshäst som gör det bland människor eller som har ett temperament som inte passar, har genom tiderna sorterats bort. Det har gett lugna hästar med en sällskaplig natur som det är väldigt lätt att tycka om.
Vi kan sålunda ha en avslappnad och mysig stund i hagen, höra Sigridur berätta om högskolan och hur hästarna lever här. Jag noterar märkningen på deras ryggar. Det är högskolans egen symbol. Märkningen görs numera inte med brännjärn utan man använder en teknik för frysmärkning.
Vi får också se hästar på bana. Islandshästen är känd för att ha fem olika gångarter. Förutom skritt, trav och galopp har det också tölt och pass. Här är det Sigridurs dotter som visar tölt. Det här är snabbt tölt och det går verkligen undan. För de av er som provat rida islandshäst vet ni att det är förvånansvärt bekvämt att sitta på en islänning som töltar. Dock brukar det inte vara riktigt i det här tempot om man rider på "turhästar".
Det är mindre vanligt att man galopperar när man är ute på en tur med islandshäst, men visst går det. Här kommer en "sagofärgad" liten drömhäst i full galopp.
Det här är pass, eller flygande pass, och här går det verkligen fort. Jag kan inte minnas att jag sett detta IRL förut. Det är en krävande gångart som inte alla islandshästar behärskar och det är mer en tävlingsgren än något man använder praktiskt. Pass utförs på en rak bana som är 250 m och går fortare än galopp. Vi hade nog lite tur att det råkade vara ett ekipage på banan som behärskade detta och att vi fick se ett par vändor.
Efter en trevlig lunch hemma hos Sigridur med mer hästprat gick vi till hagen där en del av familjens egna hästar går. Det var ston med årets föl och del unghästar. Ingen snack om att dessa två inte skulle vara släkt med varandra.
Initialt använde jag mitt 100-500 mm objektiv för jag ville ha bilder på hästarna då de interagerade med varandra, utan att de distraherades av att vi var där. Här ett föl som gosar med en unghäst.
Just dessa två var verkligen kompisar och det var inte alls ovanligt att fölen hade den här typen av kontakt med andra hästar än deras mamma.
Visst fyllde 100-500 mm objektivet sin funktion, men efter en stund i hagen kändes det aningen överflödigt. Det här stoet kom t o m fram och talade om för mej att jag skulle fota hennes föl istället för de som gick en bit bort. Den här lilla krabaten var senaste tillskottet i flocken och kom till världen två dagar innan vårt besök. Foto: Fredrik Gihl.
Den här hade också åsikter om valet av motiv eller så ville den bara hjälpa mej att fokusera, vilket kan vara en utmaning när en mule puffar på hela utrustningen. Foto: Fredrik Gihl.
Dessa hästar avgudade Sigridur. Den här unghästen fick inte längre gosa med sin mamma för hon hade ett nytt föl. Men det går lika bra med en människa och just de som nyligen blivit avvanda (hästarna får sköta det själva) var extra sällskapliga av sej. Om ni tycker den ser tufsig ut beror det på att den fortfarande inte har tappat all vinterpäls.
Fler som ville vara med på en selfie.
Det är fint att vara häst här. De har fått en bal med hösilage för betet har inte riktigt kommit igång ännu och stona med föl behöver äta ordentligt. Familjen har ca 80 hästar och till sommaren kommer en del av dem att få beta i en dalgång tillsammans med hästar från andra gårdar. De föser dem dit till häst och hämtar sedan hem dem på hösten med samma teknik.
På Island betraktas islandshästen med kärlek och vördnad då hästarna funnits på ön i över 1 200 år. En islandshäst som lämnat Island tillåts aldrig att återvända, eftersom det finns en risk att de kan bära på sjukdomar. Inga hästar får komma till Island och islandshästen är därför en av de mest renrasiga hästarna i världen, då de varit fria från inblandning av andra hästraser i över 800 år.
Att ha hästar på Island är en livsstil och en självklar del av det isländska lantbruket, precis som fåren. Förutom att man rider sina hästar själva är de populära inom turistnäringen och det hålls givetvis speciella tävlingar och mästerskap med dem. Islandshästar exporteras dessutom till andra länder.
Något som kanske kan kännas lite främmande för oss och även andra kulturer är att de också äter dem, inte bara gamla och skadade, utan hästar hålls för köttproduktion. Hästfilé eller biff på restaurangmenyn såg vi flera gånger. Sigridur berättade också att de åt hästkött ganska ofta. Det har man gjort i alla tider. Vi såg dessutom väldigt få nötkreatur under vår resa runt ön, även om det finns några här och där av både mjölk- och köttraser.
Snart ska dessa hästar drivas till sitt fjällbete och leva i en stor flock tillsammans med en massa andra hästar. Vi tackade Sigridur för allt vi fått veta om islandshästar och alla de fina djur som vi fått möta. Vi upplevde båda att samvaron med hästarna var en höjdpunkt under vår resa och något som vi absolut inte fått om vi bokat en ridtur hos en kommersiell aktör. Vi har ju dessutom helt olika erfarenhet av ridning.
Från Holar hade vi bara en etapp kvar och det var raka spåret till Reykjavik. Vi mötte regnet efter ca en timme och sedan strilade det ner ända fram till hotellet i huvudstaden.
Hej så länge,
Lena























Tack Peter,
Det verkar som att de kom från Norge. Jag kollade i Wikipedia och där skriver man så här om islandshästens historia:
Mellan år 870 och 935 e.Kr. koloniserades Island av resande från bland annat Norge, varifrån kolonisatörerna hade med sig hästar. De två första nybyggarna som flyttade till Island var de norska hövdingarna Ingolfur Arnarson och Leifur (eller Hjörleif) Hrodmarsson som flyttade till ön någon gång mellan år 871 och 874. Med sig hade de sina djur, bland annat nötboskap och de hästar som idag anses vara Islandshästens stamfäder. Dokument från Island har visat att vikingarna uppskattade islandshästen, mycket på grund av dess ridbarhet. Dokumenten visar även att man lade stor vikt vid avelsarbetet redan under 1000-talet.
Hälsningar Lena
Tackar för tilläggsinformation
Jag har ridit på tur och då även töltat, ett trevligt sätt att rida på häst.
Har även ridit liten basjkirhäst. En ras räknas som okej för allergiker. Den kan också tölt pass men även kosack så sex gångstilar. En stark tålig häst som klarar svår terräng.
Blev väldigt sugen på Island nu
/N
Tack Nini,
kul att du har dessa hästar så pass nära dej. De är ju populära i såväl Sverige som Norge. Innan jag träffade min sambo gjorde jag alltid en veckolång tur i norska fjällen på islandshäst. Vi tältade och hade all packning på hästarna. Basjkirhäst har jag dock ingen erfarenhet av.
Hälsningar Lena
Det här blev en av våra finaste upplevelser på Island och fjärran från andra turistattraktioner.
Hälsningar Lena
Tack Torkel,
det här var den mysigaste upplevelse vi hade på Island och dessutom fjärran från andra turistattraktioner.
Hälsningar Lena
Utan att vilja lyfta fram någon enskild bild fastnar jag för alla bilderna som visar hästarnas varma relation till människor, inklusive främmande gäster, och de som visar hur vackert och naturligt hästarna smälter in i det storslagna landskapet när de går för sig själva.
Hälsningar Sven
Tack Sven,
det finns nog andra exempel i världen där hästen har samma funktion och liknande betydelse, men som du påpekar är Island en ö och man beslutade redan på 1000-talet att förbjuda inblandning av andra raser. Hästarna hemma hos Sigridur var särskilt sociala och man märkte att de älskade sin ägare på ett sätt som jag aldrig upplevt med andra hästar. Men jag har ju inte ägt några själv bara jobbat med andras.
Hälsningar Lena
jättekul att se, bilderna är underbara! ❤
Det här var den mysigaste upplevelsen vi hade på Island och även min sambo blev såld på dessa goa djur. Jag tog en massa bilder även om det också gick åt tid till att bara gosa med hästarna och prata med Sigridur.
Hälsningar Lena
Jag var på Island 2018 och fotade, och red en lång tur på just en islandshäst, en fantastisk upplevelse, den glömmer jag inte..
Fina foton du tagit ..
Tack Helen,
jag har ridit veckolånga turer i Norge på islänningar, med tält och all annan packning på hästen. Min sambo har ingen riderfarenhet, så vi bokade aldrig någon ridtur. Det här var ett mycket finare sätt att möta hästarna och få tid att prata med någon som verkligen kunde näringen.
Hälsningar Lena
Fina porträttbilder på både hästar och människor.
Tack Sten,
vi fick en förträfflig möjlighet att komma nära dessa hästar och lära oss med om deras betydelse på Island.
Hälsningar Lena
Tack Wolfgang,
det var hästarna som valde att komma nära oss. Det var vår mysigaste upplevelse på Island.
Hälsningar Lena
Ha det gott /Stig
Tack Stig,
det finns ganska gott om islandshästar i Sverige, antagligen för att de är så mysiga att jobba med. Jag tittade på din bild och de såg ut som islandshästar brukar göra. Inga täcken behöver de heller :-)
Hälsningar Lena
Hälsningar Bjarne
Tack Bjarne,
det var precis den sortens bilder jag ville ta dvs hästar som interagerar med varandra. Det krävs att man får vara inne i hagen tillsammans med dem och här fick jag ju stifta nära bekantskap med dem.
Hälsningar Lena
Massor med fina bilder på vackra hästar. Fastnade lite extra för hästen där du har två stående bredvid varandra. Så vacker med manen, som att den nyss skulle ha kommit från frissan.
Ing-Marie
Tack Ing-Marie,
jag tycker de är extra läckra när de har väldigt lång man och pannlugg, helst ska de också flaxa lite eller stå i blåst. Det var hur mysigt som helst att vara i hagen med dessa djur och de verkade uppskatta vår besök. Fast vi inte hade några godsaker med oss.
Hälsningar Lena