Mitt fotografiska minne

Strukturerat mörkrumsarbete

om det roliga i att få ordning på arkivet

Från att ha kopierat bilder temavis för de utställningar jag har deltagit i har jag nu tagit ett ordentligt tag i att kopiera upp mina bästa bilder till en portfolio. Jag har förstås kopierat många redan tidigare men nu gör jag det mer strukturerat. Det är väl ingen, utom mina söner, som intresserar sig för mitt fotografiska arv men jag har roligt medan jag gör det.

Eftersom jag skannat alla mina negativ är det lätt att granska dem på skärmen och välja ut de som är värda att kopiera. Ändå har jag sovrat bland de bra bilderna. Ibland har det varit lätt, ibland svårt. Det är fantastiskt många skitbilder och jag har lagt märke till att det är tätare mellan de bra bilderna i negativalbumen från när jag började på allvar med svartvitt från 2009 och tunnare mellan bilderna ju längre tiden går. Jag har nog blivit slarvigare med åren...

Första bilden i portfolion

Tagen med en Zeiss Ikon Super Ikonta 532/16. Objektivet är ett Tessar 80/2,8 från 1939 och har alltså ingen coating. Men hela rullen blev bra ändå. Jag använde Tri-X 400 och den är troligtvis framkallad i Paterson Aculux 3 som jag hade som standard i början. Pappersbilden är framkallad i Moersch Sepia på Ilfords varmtonspapper MGRC Pearl, 30x40 cm och bildytan 26x26 cm.

Jag har gjort en lista på alla negativ av alla format som ska kopieras. Allt som allt 250 negativ. Så det är bara att gripa sig an verket. Jag gör två kopior av varje negativ. Skydddstonar i selen och stoppar dem i en plastficka 30x40 tillsammans med ett A4-blad med bilddata såsom negativ-nr, datum, film, kamera, objektiv mm. T o m inställningen på avmaskningsramen och kopieringsinställningarna på förstoringsapparaten så att jag enkelt kan göra fler kopior vid behov.

På två halva dagar har jag kopierat 7 kvadratiska negativ och blivit mycket nöjd. De var förstås enkla att kopiera. Jag har en del riktigt besvärliga negativ framför mig som nog kan komma att ta en hel dag att få fason på bara för ett enda. Men det är ju en hobby, inte ett levebröd.

Eders Hängivne

PS
Skeppet heter Seaside och låg för ankar vid Tappströmskanalen på Ekerö. Samma natt som helikopterrånet utfördes i Västberga kantrade skeppet och hela området stängdes av. Jag fick inte komma nära längre. Skeppet bärgades så småningom  och såldes till ett rederi, renoverades och går i passagerartrafik någonstans i världen.

Inlagt 2020-01-04 18:07 | Läst 5798 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Bra bra av dig för det finns inga svartvita bilder som blir så fina som mörkrumskopierade. Dina söner kommer klart rama in dessa som våra barn gjort med bilder som Jonen min har kopierat samt så har han sysslat med ädelförfarandet.

Jag har nu skannat alla våra filmer från olika dokument av järnvägar och gjort två böcker i svartvitt. En om Inlandsbanan och en om Sista sommaren med rälsbussen Älmhult - Sölvesborg.

När jag tänker på det i dag kan jag inte förstå att jag har gjort layout till dessa böcker som är så fina. Jag har fått massor med tack från personer i hela Sverige.

Så gör en bok också av dina bästa bilder så lämnar du något efter dig som går hålla i handen o njuta av.
God natt
Gun-Inger
Svar från N Thomas Meldert 2020-01-05 07:33
Tack Gun-Inger för din uppmuntran! Jag säger alltid att bilder är bäst på papper, vare sig de är analoga eller digitala. Dessvärre stannar bilder ofta på en hårddisk och blir inte så lättillgängliga. Fotoböcker är ett mycket bra sätt att presentera bilder på. Min andra bok kommer med posten de närmaste dagarna och jag har en tredje på gång.
Fin kvadrat med snyggt sv/v arbete. Men jag upplever ett mörkt streck som går parallellt med översta bildkanten, som stör lite. Annars, snygg bild!
Svar från N Thomas Meldert 2020-01-05 21:04
Det beror nog på skanningen. Det jag visar är det skannade negativet. Det är skannat i en äldre skanner än den jag använder nu.
Johan Pihl 2020-01-06 17:25
Ja, jag har också fått liknande streck (fast tjockare) med min negativskanner nån gång.