Pro Memoria
Ajöss analogfotografi !!
Nu har jag fått nog
Efter flera år av analogt fotograferande med gamla fina kameror har jag till sist varit tvungen att inse att det drar för mycket pengar att ligga på topp i den analoga världen. Många filmer dras in, fotopapper blir allt dyrare, det blir allt svårare att se vad jag gör i mörkrummet. Och efterarbetet tar tid från fotograferandet!
Leica M3 från 1955
En del av de gamla kamerorna ska jag behålla som ett kärt minne. Kanske jag låter slutaren gå lite då och då av nostalgiska skäl. Ljudet är fortfarande musik för mina öron. Utan film i kamerorna kostar det ju inget. Men många av dem ska bort.
Rolleiflex 3,5B Automat från 1954
Jag välkomnar till sist den digitala tekniken vars stora fördel är att den kostar bara inköpet, sen är det nästan gratis. Och eftersom jag har haft dumheten/klokheten att redan ha köpt på mig ett par duktiga kameror behöver jag inte ens köpa något mer. Jag har allt jag behöver. Nu behöver jag bara ta bilder och koncentrera mig på att de ska bli bra. Länge leve automatiken som ger mig frihet i skapandet! Och för att ytterligare ge mig tid till fotograferandet ska jag fortsätta som om jag tog bilder på film. Sparsamt med bilder, alltså. Jag kan tillräckligt mycket för att inte slösa tid på att ta många bilder som sedan måste sorteras och behandlas i timtal. Det analoga har lärt mig för livet. Det enda jag behöver är nya ögon att se med.
Fujifilm X100 från 2011
Det digitala är framtiden. Så länge det varar innan nästa steg i fotografins utveckling.
Eders Hängivne
PS
Man kan se det som så att jag förbereder mig för pensionen då det inte kommer att räcka med att bara övergå till välling för att få råd med film, papper och kemikalier.
PPS
Om ni mot förmodan ser mig med en analog kamera ute på stan så är det bara fejk eller ett temporärt återfall av nostalgi. Det går nog över.
Åh, dessa sittningar
Om att vara barn till en flitig amatörfotograf
Minst en gång om året var det sittning för pappa amatörfotografen. Då kändes det mest avskyvärt tråkigt men idag uppskattar jag bilderna oerhört mycket. Det var förstås angeläget att dokumentera den uppväxande barnaskarans fysiska utveckling. Jag har naturligtvis gjort samma sak själv med mina barn förutom att vi sällan ställde till med en sittning av den här typen. Det blev mest bilder i situationer, eller i farten. Ungar sitter ju sällan stilla. Men jag satt stilla och svettades i lampljuset. Här är april månads profilbild. Tagen 1962. 8 år och går i andra klass.
Jag blev en hängiven amatörfotograf, jag också.
Bilden tagen med en Nettar 515/16. Film okänd.
Eders hängivne
Develop before 06/1988
Om Ektachrome 200 EFTER 20 år i frysen
Sista gången jag var hemma i Åmål och hälsade på så tömde pappa sitt gamla filmförråd ur kylen. Det blev en kasse med gammal film med ett bäst-före-datum för ett par-tre decennier sedan. Jag ville förstås kolla om den duger till något så jag laddade en rulle i min nyreparerade Bronica S2A och drog ut för att fotografera klara färger och se hur de skulle ta sig ut. Motiven är verkligen inget att skryta om. Inte kompositionerna heller men tanken var ju bara att kolla hur färgen återges efter så lång tid efter att den borde ha exponerats. För att ge er en aning om resultatet visar jag här två bilder av varje motiv. Det ena är oredigerat ur skannern, det andra är färgkorrigerat med Automatisk färg i Photoshop. Döm själva.
Mjaaa. Med lite mer arbete går det nog att nå ett hyfsat resultat. Som ni förstår är bilderna inte dugliga att monteras i diaramar men för digital presentation kan de nog göra tjänst efter åtskilligt pillande i Photoshop
Eders Hängivne
PS
Jag ska nog köra en till i fullt solsken också. Jag tror att den blir bättre.
Fujifilm Neopan 400 pressad till 1600
Mellankornigt
Jag försöker verkligen att variera motiv och ljusförhållanden när jag testar nya filmer. Jag vill ju få filmen att bekänna färg, om man kan säga så om svartvita filmer =) Neopan 400 visar sig något bättre än de tidigare testade beträffande korn och kontrast när man pressar den 2 steg. Men ändå inte något jag tar till mig på samma sätt som jag gjort med Tmax 400. Under samma tid har jag exponerat Tmax 400 på 1600 ISO på bladfilm med ett helt annat resultat (läs finkornigt). Men Neopan 400 verkar ha potential att bli riktigt fin om man kör nominellt. Jag förväntar mig det när jag kommer dit i mina tester. Här kommer nu lite exempel från rullen. Som vanligt är den körd i OM-2N, denna gång med f2/35.
Filmen kupar sig måttligt så den fick ligga i press ett dygn innan jag skannade den.
Eders Hängivne
PS
Nu sitter det en Ilford Delta 400 i Olympusen som också pressas till 1600 ISO.
De e mycket snack om mässing nu
När mässingen svartnar
Jag äger ett objektiv från ca 1896 som är helt i mässing. Inget målat krafs som nöts bort här inte. The real thing. Här går det åt andra hållet med patinan. Mässingen svartnar!
Goertz Anastigmat tillverkad i Berlin.
Så, alla fotografer med svartmålade mässingstoppar. Släng er i väggen!
Eders oputsat Hängivne






















