Pro Memoria
6x6-dagen i färg
Andra halvan av 6x6-dagen spenderades med färgfilm. Det var liksom läge för det. Vi är kvar på Bergianska och njuter av försommarens botaniska fröjder. Här är färgversionen av nationalformatets dag.

Turistsäsongen har kommit igång.

Blommorna tar fram sina krämigaste färger.

Här har vi snabbt förflyttat oss till varmare breddgrader.
Sedan handlade vi lite grönsaker för balkongen och åkte hem för en paus med middag på färsk torsk. Lite vila och laddning för nästa pass. Då tog jag med 79-åringen som var riktigt på alerten i den varma försommarkvällen.

Margueriteträdet som nyss inhandlats pryder nu balkongen.

Street basket i Vällingby centrum.

En SL-buss som nyss har varit hos frissan.
Samtliga bilder är tagna på Kodak Portra
Den gamla Rolleiflex Original från 1931 överraskade med fint resultat. Den förtjänar nog en rulle lite oftare efter det här.
6x6-dagen i svart/vitt
Genom mina förberedelser vet ni vilka kameror som användes för svart/vit-fotografering. Utrustningen är egentligen ganska ointressant då det är bilden som är det viktiga. Den här dagen var det bara kameror som kan ge bilder i 6x6 cm som var "godkända". Att ta välkomponerade bilder i kvadratiskt format är inte det enklaste men övning ger färdighet. "De första 10.000 bilderna blir bara skit", eller hur var det han sa, Bresson?

Visst, jag kunde gått närmare och svalkat fötterna.

De har rejäla kaktusar i denna storstadsöken

Solen och skuggan här vandra tillsammans

I Plantagets växthus var det bastuvärme
6x6 - andra ronden
"Ingenting kunde hindra mig, jag måste ut ikväll..." För att stilla de nervösa ryckningarna i avtryckarfingret tog jag en runda till idag. Gamlingen fick bekänna färg igen (och jag undrar om han tålde det). Rolleiflex Original med Portra 160 NC i Vällingby Centrum. Utan käpp. 79 bast och lite skumögd men det gick bra.
Mellanformataren
6x6 i svart/vitt och färg
Morgonen grydde och det var tidningsfri dag. Den vanliga frukosten intogs men till en annan läsning. Paris mon amour. Det var som att få dessert till frukosten! Mycket njutbara bilder. Efter frukosten var det vapenvård utan laddning. Valet föll till slut på en nyinhandlad Nettar 517/16 som redan var laddad med Tri-X och som ska göra karriär som 127-filmsskärapparat när den har fullgjort nyårslöftet. 517/16 är en snikvariant med 6,3/75 mm objektiv och snabbaste tid 1/200. Jag laddade den nog en regnig dag och idag var det stark sol. Det var bara att gilla läget och ställa in bländare 22 och 1/200 sekund. Sunny 16 gällde hela dagen. Det var bara att hålla koll på avståndet med den medfödda mätsökaren. Den andra kameran blev Bronican som haft film i magasinet sedan förra sommaren. En Tri-X 320 på 220-rulle och mer än halva rullen kvar. Tog med en Portra 400NC också då frugan, som nyss kommit hem från en utlandsresa ville åka till Bergianska. Där är det inte så lyckat med Tri-X, milt sagt. Nu löste jag svårigheten genom att fotografera arkitektur och lite folk med Tri-Xen innan jag bytte till Portra och gick lös på de färgrannare motiven. Nå, den rullen gick fort den också =) Men jag hade också med mig ett magasin i reserv laddat med Delta 100 i format 6x4,5 som jag tog några bilder med. Inte för 6x6-dagen utan för att få slut på rullen. Även den har suttit i sedan i fjol. Så när som på Portran var det gulfilter och motljusskydd som gällde idag. Och skugga. Trots det blir det nog en del rödstick på undertecknad framåt kvällen. Eller ännu värre, den färg jag ogillar mest av allt, skärt. Gud sig förbarme!
Nettaren

Hett ekipage. Maxad Nettar med gulfilter, motljusskydd och Voigtländer VC meter II
Bronican
Bronican var ju laddad den också. Redan förra året! Den maxades också på sitt eget vis. 220-film, gulfilter och ett rejält motljusskydd.
Dessutom blev den försedd med en förtäckt promenadkäpp!
Hemma och hämtar andan och äter färsk torsk till middag. Tar ur filmerna och ställer in dem i mörkrummet. Det vankas framkallningsdofter ikväll.
Det rycker lite i avtryckarfingret fortfarande så vem vet, kanske det blir en extra tur i kvällningen med en dark horse i en osannolik konfiguration. Håll utkik!
Mellanformataren

Norge - mitt andra hemland
Närheten till Norge har alltid präglat mitt liv. Ja, utom nu då jag bor i Stockholm. Jag har inga blodsband i Norge men många är de tillfällen då vi åkte dit för att handla billigt eller semestra. Socker, margarin, mjöl och Norwegiaost mm var begärligt och billigt i min barn- och ungdom. När jag fyllde 14 blev jag mer värdefull att åka med. Mängden mamma och pappa fick ta med in i Sverige blev då större. Men det var på semestrarna min kärlek till Norge präglades. Nu är prisläget i Norge helt omvänt och norrmännen kommer till Sverige för att handla. En del flyttar hit också och jag har många norska vänner som har bosatt sig i Åmål och Dalsland.
1975 drog tre grabbar och två tjejer dit på semester. Vi grabbar hade fiske i sikte men tjejerna hade något annat i kikaren. Snart uppstod konflikt om syftet med resan och det blev till att lösa konflikter istället för att fiska. Det gick dock bra att komma överens så småningom då alla fick lite av sina egna önskemål tillgodosedda.
Det mest dramatiska under resan inträffade under en downhill-körning på en serpentinväg. Min kompis hade inte riktigt kläm på det där med att köra ner på samma växel som man kör upp utan bromsade hela tiden. Till slut tog inte bromsarna i en hårnålskurva i en tunnel. Vi lyckades dock få stopp på ekipaget utan skador och kunde snart konstatera att bromsarna lyste lika vita som bilen.

Vi färjade ofta i fjordarna och då blev det många tillfällen att fotografera lokalbefolkning och turister.
Sista dagen på vägen hem fikade vi i en uttorkad bäckfåra. Det är där juni månads profilbild är tagen.
Heja Norge! Ja, vi elsker dette landet!


















