Om Kodak i Vällingby

Och hur det gick med färgframkallningen

För många år sedan hade Kodak ett framkallningslab i Vällingby. Var det låg har jag ingen aning om men kanske någon här på FS vet. På framkallningspåsen stod det bara S-16285 Vällingby. Jag antar att de hade ett eget postnummer för det existerar inte längre.

Men en spillra av labbet har levt upp vid Grimsta torg och framkallat trenne filmer i en överbliven färgframkallningsmaskin, JOBO Duolab 1500.

Igår tog jag mod i barm och framkallade två rullar av tre. Portra 400NC och 160NC. Den tredje framkallade jag i morse, En Portra 400NC. Jag använde Tetenal Colortec C-41 i ett lämpligt kit som ger 1 liter framkallare.

Framkallaren består av tre ingredienser som efter blandning med vatten ser ut så här. (Jag blandade bara en delmängd.)

Sen blandas blekfixet från två olika ingredienser med vatten på liknande sätt till samma mängd. Till varje processteg används 140 ml.

Sen blandas stabiliseringsbadet ur en enda flaska, 1+9 där den andra delen är vatten.

Så är det dags att gå in i mörkrummet och ladda dosan. Men först fyller jag vattenbadet och värmaren med vatten och sätter på maskinen för uppvärmning till 38°C.

Spiralen var lite knixig andra gången så jag fasade hörnen på filmremsan den tredje gången men utan förbättring. Min väl fungerande Patersonspiral funkade inte i denna dosa.

Allt är redo. Flaskorna till vänster är kemikalierna i tur och ordning. Den fjärde använde jag med vatten för att kolla temperaturen i flaskorna.

När kemikalierna har nått arbetstemperatur är det så dags att börja framkallningen med bad nr 1. Man tar av locket på flaskan och skruvar på framkallningsdosan som ett lock istället, vänder hela arrangemanget upp och ner och allt rinner ner i dosan. Dosan placeras i maskinen och motorn sätts på. Dosan roterar ganska snabbt och med ett ihållande malande ljud. Köksmixern låter mycket värre.

Efter 3 min 15 sek töms dosan tillbaka i flaskan. Det här var ett prov av den högre motoriken. Att vända flaskan och dosan tvärsom från laddningen, menar jag. När jag körde den tredje filmen lät jag kemikalieflaskan sitta kvar under processen och det funkade fint.

Sedan blekfixet i 4 min med efterföljande sköljning i 3 min under rinnande vatten. Tempererat förstås men inte så noggrant.

Och så en vända i stabiliseringsbadet på 1 min. Även detta i maskinens oförtröttliga kvarnhjul.

Klart! Ja, alltså. Filmen måste torka också. Precis som vanligt.

Nå, hur blev det? Här kommer smakprov från alla filmerna.

Första filmen:

Andra filmen:

Tredje filmen:

Som synes gick det bra. Alla bilder är tagna med Leica M3 från 1955. Objektivet är ett Leitz Elmar 1:3,5/ 5 cm från 1954 utom i näst sista bilden då jag använde ett Leitz Elmarit 1:2,8/ 90 mm från 1960.

Portra Meldert

Retrokameratips emeritus - 5

Om en blind Leica

Just nu finns en "blind" Leica till salu på Tradera. Det går förstås att ta bilder med den ändå. Den har en Summaron 2,8 cm/5,6 MEN den har varken inbyggd sökare eller mätsökare så man måste ha en separat sökare i tillbehörsskon eller sikta och chansa. Bildformatet är det udda 24x27 mm (men fanns även för 24x36). Modellen heter Leica MDA och var avsedd för Visoflex (Leicas spegelreflextillbehör) och för instrumenteringsändamål. Kameran köptes bl a av Tyska Postverket. Producerades mellan 1966-1976 så den platsar inte i retrokamerapoolen. Jag tar bara ut svängarna lite nu när tipsen har tagit pension.

De fyra hålen på framsidan på det här exemplaret skvallrar om en fast installation. Sannolikt måste hålen fyllas med skruvar för att inte få ljusskador på filmen. Men det finns många lösa skruvar i världen så det kan inte vara något problem =)

Fungerar den? Sannolikt klanderfritt, det är ju en Leica...

Men du får gräva djupt i plånboken om du vill ha den. Samlarna fylkas kring den.

Getting the Big Picture

Om att fotografera storformat - för god hälsa

För någon månad sen fick jag långlåna en storformatskamera av en kollega. Han hade tänkt fota en del under sommaren, köpt och laddat kassetterna med film men därav blev intet. Så nu under den senaste månaden har jag torrkört metodiken med uppriggning, inställningar, objektivbyten, handgrepp mm mm. Idag kände jag mig mogen för den första sessionen. Förra helgen rekade jag lite extra ute på Ekerö och igår tog jag en tur på Färingsö för att leta lämpliga placeringar av kameran för bästa utsnitt på ett par sajter.

Jag packade hela utrustningen i min lilla resväska med mycket bolster mellan prylarna. Med en resväska blir det  bekvämare att transportera de tunga grejerna. En termos med kaffe och ett par mesostmackor packade jag i ryggan för att konsumeras vid det andra stoppet. Två stativ hängde med. Ett av naturliga skäl. Det andra för dokumentationens skull.

Vädret var väl inte sådär lysande idag för positiv färgfilm med ISO 100. Inte heller har hösten brakat igång på allvar därute på mina sajter. Men första gången fick bli en övning. Och övningen gick bra. Det vill säga beträffande handgreppen och sånt. Resultatet får jag vänta på ett tag.

Rigggat och klart för tagning. Det är fint med fjärrkontroll till digitalen på det andra stativet

Första motivet. Ekerö kyrka från en utsiktspunkt på Ekerövägen strax bortom Träkvista. Bilden är tagen med motsvarande 75 mm. Med storformataren tog jag två bilder, en med 135 mm och den andra med 210 mm. Dessa brännvidder blir, i storformatet 4"x5", motsvarande 40,4 mm och 62,8 mm i 35 mm fullformat. Jag körde alltså ganska normalt.

Av tidigare aktiviteter under dagen var jag ganska uppskruvad och jag funderade ett tag på att stanna hemma bara för att lugna ner mig. Men jag upptäckte en sak. Ganska snart efter den första riggningen hamnade jag i en lugn och skön stämning. Det fanns nu ingen orsak att ha bråttom. Bara att göra jobbet lugnt och metodiskt. Att njuta av hantverket och njuta av att vara ute. (Nå det blåste lite snålt men jag frös inte). Storformatsfotografi passar mitt kynne och gynnar nog hälsan mer än jag begriper.

Packa ner och åka vidare. Nästa ställe var Munsö kyrka. Packa ur, gå en liten bit, dricka kaffe och äta medhavda smörgåsar. Just då kändes det väldigt klokt att jag tog med lite fika.

Andra motivet men taget tidigare i år med D80. Jag satte på 135 mm-objektivet och så höjde jag objektivet för att räta upp de fallande väggarna. Det såg väldigt bra ut på mattskivan och det ska bli kul att se resultatet så småningom. Sånt här gillar jag. Bildbehandling direkt i klameran, menar jag. Photoshop naturae

Jag tog också en bild på hästarna i hagen intill kyrkogården med klockstapeln i bakgrunden. Sedan nerriggning och hemfärd. Tre timmar var jag ute och transporten tog en av dem. Sex bilder tog jag på de återstående två. Det är långt till 6 bilder/sek. Och det känns bara fint.... 

Mellanformataren

PS
Kameran jag använder är en TOYO Field 45CF med Nikon och Hasselblads objektiv.

Nettar igen - komplettering

Filmen som kom bort har kommit tillrätta igen så nu kompletterar jag inlägget om Nettarerna med färgbilder från 515.

Zeiss Ikon Nettar 515 från ca 1940. Ingen antireflexbehandling.

Mellanformataren

Laddad igen!

Debaclet i somras med efke 100 och Xtol får mig att göra ett nytt försök med lyx-Piccoletten från 1924. Efke 100 igen men den här gången tänker jag framkalla i Tmax developer. Det har funkat bra tidigare.

Trots en något skadad bälg konstaterade jag att den är tät så nu får den ta en rulle igen. Åtta bilder lär gå fort =)

Sen blir det nog service på slutaren hos Werner.