GÅRDAGENS NYHETER

Världens första mätsökarkamera

En mätsökarkamera är en kamera som mäter avståndet till motivet med hjälp av en dubbelbild i sökaren. När dubbelbilden sammanfaller har man ställt in rätt avstånd. Om mätningen görs medan man vrider objektivet kallas det att mätsökaren är kopplad. En okopplad mätsökare ger avståndet men därefter måste man ställa in samma avstånd på objektivet.

Världens första kopplade mätsökarkamera var en Kodak 3A Autographic Special och den började säljas redan 1916. Både Leica (Leica II) och Zeiss Ikon (Contax I) introducerade kopplade mätsökarkameror först 1932.

Mellanformataren

Källa: Wikipedia

Mina bokfynd - 4

Wonderland, Jason Eskenazi

A fairy tale about the Soviet monolith

Ibland träffar man på trevliga fotoböcker av en slump. Den här fick jag nys om på ett fotofika på Ellens. Krister Kleréus hade hittat den och köpt ett exemplar som han tog med till fikat. Jag snappade upp namnet och hittade boken och köpte den direkt från fotografen. Den är ganska oansenlig till det yttre, naken grov kartong med en enkel textilrygg. Men bilderna!

Jason Eskenazi (1960-  ) föddes i Queens, New York och när Berlinmuren föll öppnades hans värld och han tog sig ut från Queens för att resa i tidigare stängda länder. Efter Tyskland och Rumänien reste han i Sovjetunionen från 1991 och återvände dit flera gånger under de följande tio åren. Boken är kulmen på dessa resor.

Han har fått flera stipendier och vunnit priser för sina bilder och projekt. 2004-2005 drev han projektet "Kids with camera" med muslimska och judiska barn i Jerusalem. Den utställningen turnerade sedan runt i många amerikanska städer.

Skärornas land

Kulturell stormakt

Mellanformataren

PS
Boken finns på adlibris men är tillfälligt slut och kan bevakas. Den finns också att köpa direkt från fotografen.

Sånga kvarn

Om en lyckad restaurering som släckte charmen

I helgen åkte vi ut på Färingsö för att beskåda höstens framfart. På impuls svängde jag in till Sånga kvarn som varit ett renoveringsobjekt en längre tid. Jag kunde konstatera att Riksantikvarieämbetet var färdiga med restaureringen. Men jag tyckte den hade förlorat all sin charm. Döm själv.

Så här såg den ut våren 2009. Mjölnarens barnbarn äger den men den är K-märkt och Riksantikvarieämbetet ansvarar för den. Den var i dåligt skick och ägaren ville bränna upp den innan den föll ihop och orsakade någon olycka.

Så här såg det ut hösten 2010. Restaureringsarbetena är påbörjade. Kvarnen hålls uppe av stålbalkar medan fundamentet förnyas.

Så här såg den ut i söndags, två år senare än den förra bilden. Återställd i sin forna glans. Mjölnaren ler nog i sin grav men själv tycker jag att charmen försvann. Jag gillade Sånga kvarn som den var. Som väl är har jag tagit minnesbilder...

Det är så här jag minns den...

Hösten då? Jodå, karotenoiderna har tagit över efter klorofyllet på ett tjusigt sätt. Här vid Sånga kyrka.

Mellanformataren

And then we take Moscow

Eller, Jag mötte Lenin...

Profilbilden för 2001 hämtar jag från mitt besök i Moskva våren 2001. Jag hade som vanligt med den enda kamera jag ägde vid denna tid och några år till, Olympus µZOOM:115. På Arbatskaja mötte jag Lenin som tog betalt för att man lät sig fotograferas med honom. Det kändes fel på nåt sätt med kapitalism och kommunism på samma gång men jag lät det passera. Den som tog pengarna fick låna min kamera.

I en rotunda av gjutjärn poserade min kära.

Järnlady

Och så var det profilbilden då. Slaget vid Narva gick som bekant inget vidare. Det var lättare att inta Moskva.

Mellanformatare redan då.

Out of focus

Kan en utvecklingsingenjör utvecklas?

Fyra år med Bilder & Kåserier får vara nog. Nu går jag in i en ny fas och döper om bloggen för att markera en ny era i mitt fotograferande och bloggande. Årets inriktning står i min profil  men kommer nog att vara längre än så. 

Mitt nya fokus blir att hitta nya uttryck i mina bilder, att gå in i en ny utvecklingsfas och ta bilder som aldrig förr. Ja, alltså, annorlunda, inte många fler. Det här är ju inget nytt. Alla har väl gått i stå nån gång i fotograferandet och vill bryta sig loss och göra något nytt, hitta nya vägar. Fast det kommer väl att ta ett tag innan blir varm i kläderna. Gamla hundar och det där...  Försökte anmäla mig till en workshop på Fotografiska om att utveckla sitt bildseende men den blev fullbokad medan jag åt frukost. Det måste vara ett väldans sug efter utveckling. Jag står som reserv i alla fall...

Det har varit lite trögt med fotograferandet hittills i år men det lossnar väl någon gång. Jag inser stillsamt att det är normalt att det går i vågor och att det bara är att acceptera. En kamera bär jag alltid med mig. Det har blivit en omistlig vana. Jag tar inte alltid några bilder men det känns bra att veta att jag kan om jag vill. Inriktar mig nu mer och mer på att publicera bilder i fotoböcker och hänga bilder på utställningar  istället för på webben. Det känns som om webben hindrar mig från att verkligen ta tag i det där med utställningar. Det är för lätt med webben. Utställningar kräver lite mer, erbjuder mer motstånd men också större tillfredsställelse. Jag gillar ju bilder på papper mer än på en skärm. Och så är ju utställningar nåt som inte alla gör.

Jag har ett par jätteprojekt i bokform på gång också men de är av mer privat natur och inte ens mina egna bilder. Jag har tillgång till mina föräldrars negativ från ett drygt halvsekels fotografering. Det ska bli böcker för kommande generationer. I tanken har jag också en utställning men det blir en långt senare historia.

Utställningar ska det bli mer av. Tidigare år har jag bara deltagit i klubbens höstutställningar. I år har det redan blivit två andra. Åmåls Fotofest i våras och Gnestaplanket (fria) igår. Nästa vecka blir det preliminärt en repris på Gnestaplanket på Åmåls bibliotek. Jag har varit flitig i internationella fototävlingar de senaste åren men funderar nu på att dra ner rejält. Deltar jag så blir det nog bara med svartvitt. Och sannolikt bara tävlingar för pappersbilder. Men de börjar bli sällsynta. Har inte bestämt något definivt. Jag får se hur jag känner för alla de erbjudanden om deltagande jag får från världens alla hörn. Det verkar som om mailadressen fortplantar sig därute bland arrangörerna.

Det är redan för mycket snack så nu får det bli några bilder också. Tagna i år.

Fokus Träd: Ek i vetefält. Kärsö. Digital

Fokus Teknik: Porträtt av ett ånglok. Åmål.

Fokus Gatufoto: Under kastanjen. Brända tomten, Gamla stan.

Fokus Porträtt (i miljö): Bönestund vid mobilen. Gröna linjen, Stockholm

Fokus Dokumentär: Det händer mycket i min hemstad nu. Försöker fota hotade miljöer varje gång jag är hemma. I Stockholm med för den delen. Slussen är ju ett objekt i förändring och områdena runt citybanan. Där finns hur mycket som helst att dokumentera. Men nu vill jag göra det lite annorlunda om jag kan.

Fokus Kommentarer till samtiden:  Den gamla seden att skita tillsammans är inte ny. Dasset har bara bytt namn till Facebook. Digital
 Jag har inte slutat fotografera i färg, om nu någon trodde det. 

Som ett tjockt täcke över allt annat ligger vardagsfotograferingen där jag lägger ut bilder från mina vardagar. (Inget jobbfoto just nu bara p g a fotoförbud)  De bilderna hamnar i min vardagsblogg "Local ventures" tillsammans med en kort dagsnotering. Den är svartvit förstås och på engelska så att alla mina vänner och släktingar förstår.

Som alltid
Eders Mellanformataren