Mitt fotografiska minne

Min kamerakrönika - del 8

Olympus µZOOM115

En tid efter skilsmässan 1998 sålde jag mitt Chinonsystem men för att inte bli utan kamera köpte jag mig en ny kompakt med motiveringen att den skulle vara lätt att ta med och lätt att fotografera med. Jag valde mellan den och en APS-kamera. Fotohandlaren rekommenderade det vanliga formatet. Han trodde inte APS skulle leva så länge. Han fick rätt och jag kan fortfarande hitta film till Olympusen och använda den. Kamerans storlek är dess enda fördel. Allt annat bär spår av digitalteknikens barnsjukdomar. Starttid, slutarfördröjning och fokuseringstid är mycket långsamma. Men bilderna blev tjänliga och den här kameran hängde med tills digitaltekniken gjorde sitt intåg i det Meldertska universat 2004. Jag tog några rullar med den senare också men med den digitala blev det lite av ett vacuum för fotografering på film som höll i sig ända till sent 2008. Mer därom i senare krönikor.

Som vanligt med alla mina kameror fick de hänga med nästan jämt. Det här exemplaret är synnerligen välberest och hängde med både på tjänsteresor och privata resor. Den var också en naturlig del i utflyktspackningen när jag åkte ut med båten på Vänerns blåa bölja.

Lite bilder då. Tekniskt inga höjdare men som minnesbilder duger de finfint.


Kul med slangbella och kokosnötter. Firman roar sig på Dalslands Äventyrscenter 1999.


Lundagård 1999. Gode vännen Rune disputerade sig till en doktorstitel i teologi.


Fotografering och släktforskning går bra ihop. Här har jag dokumenterat mina morföräldrars första hem som nygifta. Bilden tagen från Kungsberget 2000.


Jag träffade Nataliya i Cullera, Spanien i maj 2000. Några år senare blev hon min fru.


Dalsländska hällristningar i Tisselskog 2000


George Eastmanmuseet i Rochester, New York. Han som gillade bokstaven K och startade Kodak. Mina föräldrar och jag träffade släkten i Amerika som jag lyckats återknyta kontakten med via internet. I tre veckor kuskade vi runt och hade gôrkul sommaren 2000.


Niagarafallen 2000


Erie, Pennsylvania 2000


Tjänsteresa till universitetet i Tessaloniki 2000. Skulptur på strandpromenaden.


Vinter i Åmål 2001. Våren efter var det som Vänern steg nästan 2 meter över sjökortsnivån. Jag har bilder på det.


Båten kom tidigt i sjön 2001. Kameran låg alltid på kommandobryggan vid sidan av kikaren. Alltid redo.


Nyreparerad brygga vid Aspholmen efter översvämningen. Vi var den enda båten som övernattade ett par veckor före midsommar. Den här sommaren var speciell på Vänern. Vi kunde åka på ställen som annars var ofarbara tack vare det höga vattenståndet som höll i sig hela sommaren. Först året efter blev det normalt igen.


Läckö från sjösidan. Samma tur.


Lenin och jag på Arbatskaya i Moskva våren 2001


Kreml, Moskva 2001


Tornerspel i Trollhättan på Fallens dag 2002


Nataliyas dotter Anna hälsar på i nyinköpta villan 2002


Vi gifter oss 2003


Under Älvsborgsbron på väg till Danmark 2003. Det här är den enda bild jag har från den resan. Jag misstänker starkt att resten av negativen har förkommit. 2004 gjorde vi en liknande resa till Danmark men då hade vi med den första digitalkameran i mitt liv.


Båt i Bällstaviken, Solna. Lunchpromenad när jag jobbade på Rymdbolaget vårvintern 2009


Rosersbergs slott hösten 2009.

De två sista bilderna togs på grund av nyårslöftet 2009. En rulle i varje analog kamera.

Mellanformataren

PS

 

Inlagt 2011-12-28 14:35 | Läst 12511 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Kul att följa med på dina tidsresor Thomas.
Och skall vi vara ärliga är det nog främst den här typen av bilder som är viktiga för oss,
alla "snitsiga fullträffar" till trots. :)
God fortsättning!
-affe
Svar från N Thomas Meldert 2011-12-28 16:11
Ja, jag håller nog minnesbilderna främst av alla bilder jag tagit. Vardagsbilderna också, de som man så sällan visar. Dokumentärfotografin håller jag högst.
Denna modelltyp fanns på sin tid i såvitt jag vet tre olika brännvidder. Kul att gång på gång se olika kameror från tider som varit. Och så din historik också.
// S-O
Svar från N Thomas Meldert 2011-12-28 17:45
Men det fanns bara en variant i fotoaffären i Åmål =) Det hände ganska mycket på kamerafronten från då jag startade 1964 tills digitalkamerorna kom. Då gick det ännu snabbare.
Jag älskar att få ta del av denna typ av livsexpose. Dessutom är bilderna fina med mustiga färger och komposition som framhäver objektet eller situationen. Har själv en likadan i lådan som jag aldrig haft film i men känner mig frestad. Det enda som hindrat hittills är att det verkar vara en "tråkig" kamera men dina bilder är det ju inget fel på.

/krister
Svar från N Thomas Meldert 2011-12-28 17:48
När jag med bildernas hjälp ser mig tillbaka så kan jag konstatera att livet har varit innehållsrikt. Utan kamera skulle jag inte ens komma ihåg hälften =) Lyd mitt råd och låt den ligga kvar i lådan. Man blir lätt vansinnig på dess långsamhet =)
Apropå kommentaren om kameramodellen ovan:
mju:II finns/fanns ju även med bl a en fast 35/2,8 som påstås inte vara så tokig.

Jag har en kamera som är lite liknande Olympusen du har; en Canon Prima Zoom 70F som dock enbart har 35-70 mm brännviddsomfång. Om jag minns rätt är den dock några år äldre än Olympusen. Jag skaffade den då APS väl var mer eller mindre rykande färskt. Dock lyssnade jag inte på någon försäljare utan tänkte själv att APS bara var en gimmick, dyrare och dessutom hade sämre framtidsutsikter. Även jag fick rätt. :) Jag tycker inte att den är sååå seg och den är tydligt snabbare än den digitala Powershot A95 jag hade från samma tillverkare. Däremot är sökaren oerhört ynklig och objektivet inte störande ljusstarkt, fast den fungerar fortfarande väl. A95:an sade däremot upp verksamheten för någon månad sedan, dock inte under min vård.

Sedan måste jag instämma med övriga talare. Det är kul att följa den här kameraresan. Jag läser med intresse även om jag kanske inte alltid skriver något. :)
Svar från N Thomas Meldert 2011-12-28 20:33
Se svaret nedan...
Vid den här tiden hade jag noll koll på kameramarknaden. Jag gick till fotoaffären för att köpa en kamera. Det fanns bara den här modellen av Olympus. Din Canon kände jag inte till och även om din inte är seg så är min verkligen det =)
Det är alltid kul att få veta vilka som följer min blogg. Det är kanske svårt att tro att resterande år fram till idag innehåller fler godingar. Men så är det. Mycket nöje =)
Trevlig kameraresa. Läckö är ett av mina favoritutflyktsmål i Sverige. Har du varit på Spikens fiskeläge? Du får mig att känna att jag borde ha besökt Åmål någon gång i alla fall. Det är något visst med miljonprogrammet i Åmål! :-)

De där analoga kamerorna med zoom och automatisk avståndsinställning var sällan några höjdare. Jag var väldigt besviken på den jag hade, det var en Canon. Jag tror att Minolta gjorde en APS-kamera, en enögd spegelreflex, som var mycket bättre. Fast den skulle ju inte vara värd något nu, när tekniken ifråga är borta. Men så länge det gick att använda en sådan kamera så tror jag att den var väldigt behändig.
Svar från N Thomas Meldert 2011-12-29 05:48
Turerna på Vänern var min lyckligaste tid. Spiken åkte jag bara förbi ett par gånger. Aspholmen mitt i Vänern var vår favorit. Läckö är nog ett av de vackraste slotten i Sverige. Och jag har sett åtskilliga.
Men båten Thomas, BÅTEN! Hur kunde du någonsin göra dig av med den? Här i staden har vi ju både Mälaren och skärgården i närområdet.
Svar från N Thomas Meldert 2011-12-29 09:57
Men inga båtplatser, Peter. Och det underliga systemet med båtupptagning och sjösättning som finns i stockholm. I Åmål byggde jag mig ett båthus och kunde vårrusta den i lugn och ro oavsett väder. Ränna fanns för sjösättning närhelst man behagade och upptagning med kran på beställning.
Men det är sant. Jag saknar verkligen båtlivet. Utom på vårarna =)
syntax 2011-12-29 12:20
Min 25-årige son har elegant gått runt problemet. Han har köpt en 24m lång f.d. kustbevakningskryssare i nitad aluminium. Han ligger följaktligen i hela året - och dessutom var han vill. Gissa om jag är avundsjuk!