Igår fick jag en spontan present :o)

Igår fick jag en present av min man, nämligen ett nytt objektiv! :o)

Jag har länge önskat mig ett Canon EF 50mm f/1,8 II och nu är jag äntligen stolt ägare till ett. Jag fick även ett tillhörande Canon Lens Hood ES-62 och ett HOYA PRO1 Digital Filter :o)

Tack Marko!

Har någon av Er ett lika dant objektiv? Vad tycker Ni om det? Berätta gärna!

Kram Milla

Jag saknar...

Jag vet att jag inte är något barn längre, men jag kan inte rå för det, jag saknar det ändå...

Idag är det min födelsedag, min 41:a. Alltså ingen speciell dag att fira, men ändå kan jag inte låta bli att ligga kvar i sängen en liten extra stund när jag vaknar, för att lyssna om min man står och pysslar i köket. Men inga ljud hörs, det är alldeles knäpptyst...

När jag sedan försiktigt tassar upp sitter han som alltid på samma stol i köket och knappar på sin laptop. Jag kan inte rå för det, men jag blir faktiskt lite besviken.

När jag var liten låg jag alltid kvar i sängen på min födelsedag och väntade på att hela familjen skulle komma in och gratulera mig med både tårta och paket. Jag kunde höra hur de tisslade och tasslade på undervåningen och hur de försökte slå in paketen så tyst som möjligt. (Vilket naturligtvis inte alls gick bra, de prasslade som sjutton, till min stora glädje ;o)

Nu i vuxen ålder försöker jag själv upprätthålla den traditionen när min man fyller år (fast han uppskattar den säkert inte så mycket som jag hade önskat). Några barn har vi ju inte, så det bli min man som får det där "lilla extra" istället.

Nu skall jag gå och göra min egen frukost och sedan "baka" min egen tårta! Har jag tur är det i alla fall någon som "kommer ihåg" min dag och vill fika med mig.

Hur brukar Du fira Din födelsedag? Är Du precis som jag, som vill ha detta "traditionella firande" eller tycker Du inte att födelsedagar är något särskilt? Berätta gärna!

Kram Milla

Ps. Jag lägger inte in några fotografier i detta inlägg ännu, men tänkte komplettera med några från dagen lite senare. Så titta gärna in ikväll eller imorgon förmiddag igen :o) Välkomna! Ds.

Fler biverkningar...

Jag har med tiden upptäckt fler biverkningar av min medicin (FONTEX) mot ångest. Utöver den extrema trötthet som jag redan beskrivit för Er, har jag både blivit rundare om magen, (då min aptit ökat i samband med att jag mår så pass mycket bättre ;o) att jag har svårt att sova (har även fått helt ändrad dygnsrytm) samt att jag ofta får "trög mage"/blir förstoppad. 

Sedan är det ytterligare ett par biverkningar som jag inte "anser lämpliga" att skriva om i min blogg, så de håller jag för mig själv. Inte ofta det händer... Att jag utesluter något personligt ;o)

Jag hoppas att några av biverkningarna kommer att försvinna helt eller åtminstone minska markant.

Satt och läste på nätet om olika biverkningar från min medicin och under övrigt hittade jag detta: (Tänkte på mitt inlägg "Vilken jäkla smäll...")

Övrigt – håravfall, gäspningar, dimsyn, oförklarade blåmärken eller blödningar, svettningar, värmevallningar, yrselkänsla vid stående, led- eller muskelsmärta, låga natriumnivåer i blodet.

Har Du upplevt samma sak (det vill säga olika biverkningar) när Du ätit medicin? Gick de med tiden över helt eller delvis? Berätta gärna!

Kram Milla

FONTEX

Foto: Camilla Thieme

Bil Tricket... ;o)

Jag har i ett tidigare inlägg bloggat om hur man gör/hittar reflexer när man fotograferar. Nu har jag kommit på ytterligare ett sätt som jag skulle vilja dela med mig av till Er, nämligen "Bil tricket" ;o)

Det går nämligen jättebra att ta hjälp av en bil (eller något annat fordon/metall likanande föremål) som står i solljus :o) När solen skiner på bilen bildas det reflexer och dessa går alldeles utmärkt att använda sig av i ett foto!

Kolla här:

        Denna bild                                  Blev så här:

Och

Denna bild                                  Blev så här:

Tyvärr blåste det nästan storm när jag fotograferade, så bilderna blev inte skarpa. Men Ni förstår själva principen ;o)

Brukar Du använda Dig av samma metod? Berätta gärna!

Kram Milla

Gissa vikten på mitt hjärta...

I 27 år har jag haft mitt "lilla hjärta" Kickan och under alla dessa år har jag alltid undrat hur mycket han väger? (Japp, Kickan är en kille ;o)

Jag har aldrig ägt en köksvåg och har heller aldrig kommit mig för att låna (eller köpa) någon. Tills för någon vecka sedan, då jag lånade en köksvåg av en vän för att äntligen få redan på hur mycket Kickan, "mitt hjärta" väger :o)

Vad tror Du? Hur mycket kan han väga? Berätta gärna!

Kram Milla

Ps. Fråga mig inte varför jag vill veta hur mycket Kickan väger, för det vet jag inte... Bara en "rolig grej" ;o)

Foto: Camilla Thieme