Ett minne för livet oavsett när du tog det

Leksaker från fotoarkivet....

Jag trodde nog att jag skulle komma ut mer med kameran denna ledighet än vad som nu blev. Men eftersom jag bläddrade i fotoarkivet igår kväll så fortsätter jag väl i samma stil. Jag måste ge en eloge till Köpings Fotoklubb som jag är medlem i, att dom är duktiga på att ordna fotoutflykter.

Tidigare i år så hade klubben ordnat så att vi fick komma till Tidö leksaksmuseum en söndag. Endast vi fotoentusiaster hade då fritt tillgång till lokalerna och alla leksaker. Det fotades till höger och vänster och många fick säkert fina fotografier. Lite kallt var det för det var fortfarande vinter och jackorna fick vara på även fast vi var inomhus.

Här är en fotokavalkad från mitt leksaksarkiv från Tidö slott och leksaksmuseum i Västmanland. Leksakerna är fotade genom glasrutor i montrar.

Har du vägarna förbi Tidö så gör gärna ett besök och det finns mycket mer leksaker att titta på och fotografera än det jag visat från delar av leksaksarkivet.

Det svåra är att försöka hitta den där lilla extra vinkeln i sitt fotografi och göra det mer intressant.

Postat 2013-08-24 18:52 | Läst 1633 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Känn lugnet....del 2.

Att bevara och förvalta kräver en hel del av sig själv. Jag är nu närmare den frågan än vad jag varit tidigare. När jag tittar i gamla fotoalbum från min mormor och morfar och ser alla svartvita bilder från en tid här i fäbon och jämför med dom jag har tagit i färg, så har inte mycket hänt. Allt ser likadant ut från det jag var liten. Det är bara människorna som blivit äldre och nya generationer har tillkommit.

Vatten från källan hämtas på samma sätt som när jag var liten......

Och värms upp på samma sätt som i alla tider.

Eller så tar man till spisen och lagar maten på.

Förvaringen ser nog inte riktigt lika ut som på 1800-talet men väl funktionell mot råttor och möss idag.

Skafferi och köksskåp.

Notera mossan instucken mellan stockarna som vi fyller på med jämna mellanrum.

Ingen tallrik som vi använder idag.

Här har många rumpor suttit genom åren.

Behöver du ut och räfsa så finns redskapen.

Grannens lador där korna fick stå under natten. Vi lånar också hans dass eftersom vårt är obrukbart.

I grannens fäbod, som för övrigt ligger på samma plats som vår så kan man läsa många förstasidor. Han har en hel vägg med gamla tidningar uppsatta för länge sen.

Även Unionsflaggan hänger där men är illa åtgången av nattgäster.

Den här maskinen malde granriset till underlag för kreaturen så dom skulle ligga skönt.

Om skogen nedanför ängen togs ner så skulle man ha en fin utsikt.

Min morfar och mormor på ungefär samma plats som förra bilden. Då fanns det till och med en gärdsgård.

Än så länge har jag inte varit här i år av sjukdomsanledningar. Kanske hinner jag dit innan hösten och vintern kommer. Men min son har varit där ett par gånger och sett till att allt är som det ska. Så stället lever vidare.

Postat 2013-08-23 23:37 | Läst 1337 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Känn lugnet.....del 1.

Jag vet inte varför, men jag satte in USB-minnet med gamla foton som jag kopierat. Jag hamnade i filen från fäbon i Leksand. En fäbod som funnits i släkten sen slutet på 1800-talet och som är dokumenterat i fäbodinventeringen från 1500-talet. Det finns också anteckningar i min släktforskning om händelser som skedde här i skogarna i mitten på 150o-talet.

Kanske var det den här bilden som fångade mitt intresse mest ikväll. Min mamma med mitt äldsta barnbarn. Min far och min kära make på fäbotrappan. Min far gick bort förra lördagen och min älskade make för åtta månader sedan. Sorg och vemod när jag ser bilden men samtidigt en glädje för framtiden i mitt barnbarn. Bilden är taget 17 augusti 2010.

Jag står som nästa generation att ta vid och förvalta denna guldgruva till fäbod. Hur jag ska göra har jag ännu inte bestämt mig för. Men håll till godo med bilder från svunna tider och tänk er in hur det var att buffra kreaturen hit på somrarna. Det finns två fäbodar på detta ställe och ingen bilväg hit. Man får gå dom sista kilometrarna genom skogen för att komma hit.

Det finns mycket historia på den här platsen som man skulle vilja få berättat för sig. En del finns bevarat i gästböckerna från 1940-talet. Ingen får gå härifrån utan att ha antecknat några rader. Spännande rader från krigstiden då två Norrmän fick bo här under krigstiden. Deras bomärke finns ritat eller vad det nu betyder, det dom ritat. Tankarna får fantisera fritt när man läser deras tacksamhet.

Postat 2013-08-23 22:54 | Läst 1249 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Det vissnar....

Postat 2013-08-19 22:03 | Läst 1427 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Kommande dagar...

Så var det måndag och en ny vecka stundar...Fast jag har ju "lördag" hela veckan tills jag kliver ombord igen. Dagarna som är kvar denna ledighet ska ägnas åt familj, fotografering och släktforskardagar. Till helgen så går årets släktforskardagar av stapeln här i Köping. Jag ska vara funktionär på lördag och hjälpa föreningen som jag är medlem i. Mycket av släktforskning handlar om att bevara gamla fotografier och försöka koppla ihop dom i släktträdet. Även gamla tillhörigheter har sin plats i forskningen.

Jag har hållit på med detta sedan tjugo års åldern och det är betydligt vanligare bland yngre att forska i sin släkt idag. Så har du  vägarna förbi Köping i helgen 23-25 augusti så gör gärna ett besök Släktforskardagarna 2013.

Postat 2013-08-19 12:17 | Läst 1296 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 Nästa