Bulleröns barnkammare II

När jag satt och tittade på ladusvalorna från förra inlägget såg jag en liten doppingliknande fågel (i motsljus) som simmade ut i viken och dök en stund för att sedan simma in mot vassen igen. Jag bestämde mej för att undersöka saken närmare och gick runt viken för att komma på andra sidan, närmare vassen och få solen i ryggen. Då kom de plötsligt fram en hel familj svarthakedoppingar. Jag tog förstås direkt en serie bilder från platsen där jag stod och började sedan långsamt flytta mej ut på klipporna närmast vassen. 

Föräldrarna ser visserligen lika ut mej jag gissar att det var honan som smög i vassen med sina småttingar och hanen som simmade iväg för att sedan komma tillbaka och mata ungarna. Jag förflyttade mej när de var upptagna med att dyka eller var inne i vassen. Jag satte mej till slut på klippavsatsen närmast vattnet och efter en stunds väntan kom de fram igen. När de förstått att jag inte skulle komma närmare brydde de sej inte om min närvaro eller ljuden från kameran. 

Svarthakedoppingarna bär sina ungar under de första fem dagarna, sedan börjar de successivt simma mer själva och även dyka och plocka i sej mat på egen hand. Jag såg att ungarna provdök lite men de fick inte med sej något ätbart upp så de var nog bara några dagar gamla. 

Kolla in dunbädden som de gosar ner sej i när de åker med på ryggen. Fint att krypa upp där för en blöt liten unge. 

Det var dock inte helt lätt att ta sej upp och de fick jobba med sina små simfötter för att komma upp på den mjuka bädden. I synnerhet om den vuxna fågeln dessutom rörde på sej. Vid det här laget var jag helt salig på min solvarma klippa som låg helt avskilt trots att jag bara var ca 150 m från där vi bodde och jag kunde höra vårt sällskap. 

Några trutar flög förbi och ljudet av dessa, samt de akrobatiska skriande fisktärnorna, skapade oro i den lilla familjen. Honan kollade upp mot de stora fåglarna och smög nära vasskanten.

Den här ungen visste var man kunde simma in och gömma sej. Kanske låg deras rede precis innanför den öppningen mellan vasstråna. Enligt min bok häckar svarthakedoppingen i sötvatten men det bräckta vattnet i Stockhoms skärgård fungerar tydligen också. 

Här serveras det mat och lugnet är tillfälligt återställt.

Plötsligt gav sej båda föräldrarna ut på en lite längre simtur i viken. Det verkade tydligen tillräckligt säkert. Hannen dök och hämtade mat till sina småttingar. 

" - Pappa, den här är för stor..."

Pappa trugade och ungen lyckades svälja hela biten till slut.

" - Oj, oj, bäst att simma på, det här känns läskigt, som öppet hav liksom..."

Efter utflykten i viken (då avståndet dessutom blev lite långt) var familjen snart tillbaka i tryggare vatten. Idyllen var total och jag njöt av tillfället och att jag hade det största minneskortet jag äger i kameran. Jag hade ju grundat med en och en halv timme hos ladusvalorna. 

Matning och små familjebestyr

Jag blev sittande tills jag insåg att det nog började bli dax att fixa mat i ett helt annat sällskap. Vi turades om att ordna måltiderna och just denna lunch skulle jag och min sambo fixa. Men det var delvis förberett och lättlagat så jag stannade en stund till.

Förutom matning pågick som vanligt mer eller mindre fjädervård hela tiden. Man måste ju hålla kostymen i trim även om man är småbarnsförälder. 

" - Just det! Putsa, bada och flaxa, jag kan redan själv! "

Hälsningar Lena

2019-07-10 19:58   Sten Björklund

Riktigt fin serie du fått. Det är sådana här gånger man ska passa på att ta så många bilder som möjligt. Lite nyfiken på vilket objektiv du använde. Svarthaken fanns i flera skogssjöar här tidigare men alla har försvunnit idag. Sist jag såg den var precis som du skriver i bräckt vatten i Norduppland.
Sten

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-07-10 20:30

Tack Sten,
det blev väldigt många bilder och svårt att välja vad jag skulle ta med. Jag har använt Canon 100-400 mm f 4.5-5.6 IS (den senaste versionen) på en Canon 5D mk III. Bilderna är beskurna för så nära var jag inte, det hade nog inte doppingarna gillat heller. Jag tror att svarthakedoppingen har ökat på andra platser i landet för den är inte längre hotad om jag minns rätt.
Hälsningar Lena

Svara

2019-07-10 20:24   Erik Madsen

Hej Lena - endu en herlig og flot serie.
Skønt når man kan overvære dyrs naturlige opførsel på så nært hold.
Med mange venlige hilsner fra Erik.

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-07-11 19:02

Tack Erik,
ja det kändes som en högtidsstund att få sitta där och se på deras familjebestyr.
Hälsningar Lena

Svara

2019-07-10 20:28   pdahlen

En fin serie du fick. Ungarna är fina med sina randiga huvud

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-07-11 19:01

Tack Peter,
visst är de helt bedårande med både ränder och fläckar.
Hälsningar Lena

Svara

2019-07-10 20:32   begust

Vilken härlig serie du fångat.
Härligt att få ta del av din upplevelse.

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-07-11 19:00

Tack Bengt,
det blev en riktigt höjdardag med både fint väder och roliga motiv.
Hälsningar Lena

Svara

2019-07-10 22:21   ehrsa

Jättefina bilder på Svarthaken! Och visst finns dom i skärgården också, jag har nog sett dom nästan varje år ute bland öarna längst ut, men oftast nära Långviksskär/Söderö 6-7 km. söder om Bullerö, mest beroende på att det är den vägen jag brukar åka ut till min favoritö Tärnskär!
Hälsn!

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-07-11 19:00

Tack Jan,
jag är så sällan ute i Stockholms skärgård, så jag har inte alls koll på fågellivet där ute. Det finns kanske fler par än man kan tro.
Hälsningar Lena

Svara

2019-07-10 22:53   gunte

Härlig serie och underhållande text..Mycket bestyr I vassarna denna årstiden och samtidigt hålla koll på den farliga omgivningen..
Mv/Gunte..

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-07-11 18:58

Tack Gunte,
ja dessa småttingar hotas ju från båda hållen, såväl ovanifrån som i vattnet (mink bl a).
Hälsningar Lena

Svara

2019-07-11 11:29   Strandskatan

Hej Lena,
Än en gång har du varit på rätt plats och med rätt verktyg och metod. Verkligen en underbar serie precis som med svalorna också.
Svarthakedoppingen verkar trivas bra i kustlandskapet. Tyvärr har de minskat i mindre sjöar som Angarnssjöängen. 2 par syntes under försommaren, men om de fick några ungar vet jag inte. Förr fanns betydligt fler par.

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-07-11 18:57

Tack Hannu,
jag hade lite tur att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Hälsningar Lena

Svara

2019-07-11 20:22   Khalad

Så fina bilder och vad roligt med ungarna! Du har kunnat fota i lugn och ro på nära håll, väldigt spännande. Och både matningen och "gratisåkningen", superfint!/ Björn T

Besvara

Svar från Lena Holm 2019-07-12 14:54

Tack Björn,
jag hade lite tur och var på rätt plats vid rätt tidpunkt. Dessutom fick vi vara ifred. En strålande förmiddag.
Hälsningar Lena

Svara