Läckö slott och bakom kulisserna hos Öhrnen
Morgonen vid Hornborgasjön bjöd inte alls på det ljus jag hade förväntat mej (och SMHI utlovat). Det var mulet och mörkt. Solen kom fram vid halv sju. Jag satt en stund och tittade på skäggdoppingar i ett annat gömsle men det får räcka med doppingar så länge. Jag åt frukost och drog vidare på min resa vid åtta-tiden. Nästa anhalt var Läckö slott. Det var den "adress" Joakim Öhrn hade uppgett.
Hans hus ligger ca 300 m från denna plats, längs en smal grusväg, det var förstås enklast att be mej åka till slottet. Vi började med en guidad tur. När vi gick runt här förstod jag att Joakim växt upp med detta slott som sin "bakgård", med pappa som vaktmästare och barndomshemmet + hela släkten bara någon kilometer bort.
Vi vandrade runt en stund och och man kunde enkelt ha ägnat hela förmiddagen åt att upptäcka allt som fanns att se. Nu blev det en mer överskådlig tur. Slottet har förstås sitt eget kyrkorum och jag fick även en titt på fängelsehålan.
Man fastnar för olika detaljer och jag kunde inte motstå denna get med juvret fullt av mjölk. Det fanns annat som jag ville se i anslutning till slottet och vi promenerade därför vidare till Naturum.
Där har Joakim för närvarande en utställning med bilder på sina älskade örnar och fiskgjusar. Det var fina lokaler där bilderna på de stora rovfåglarna passade väl in i miljön.
Jag fick förstås höra flera anekdoter från olika fototillfällen och hur bilderna har blivit till. Alla ni som läst Joakims bloggar har ju fått en viss uppfattning om arbetet bakom dessa möten. Jag har nu också förstått att bara ta sej till platsen där han tagit dessa foton inte är någon "promenad i parken".
Efter utställningen gick vi hem till Joakim. När vi närmade oss hans hus pekade han in bland träden och där satt kattugglan. Joakim har bloggat om denna uggla som raskt flyttade in i holken som han satte upp i skogen precis utanför gårdsplanen. Här har jag fotat den från grusvägen för ljuset var bättre än när man stod framför Joakims förstukvist. Den här kommer ni att få se mer av, håll utkik efter Öhrnens kommande inlägg. Jag fick en förhandstitt via SMS ett par dagar senare.
På tomten har Joakim ett lustigt litet hus med vasstak. Det kallas för en krake och har fungerat som en förvaringsplats för fisknät. Nedan är en länk som jag fick från Joakim om man vill läsa mer om dessa hus.
På gaveln satt ett imponerande gäddhuvud (från tidigare ägare). Där bodde också en svartvit flugsnappare i den eleganta holken som den nya ägaren satt upp. Det fanns holkar lite överallt och matplats för småfåglar etc. Jag fick också se var han hade matat ner duvhöken och det var i princip utanför ytterdörren.
I garaget fanns det tre frysar fulla med fisk inför den kommande fotosäsongen. Vadarstövlarna hängde på en dörr och "trådkostymen" låg på en hylla. Han har två trasseldräkter för säkerhets skull. Så här efteråt undrar jag om han har visat dem för katten?
Joakim har renoverat stora delar av sitt hus under vintern. Här är redigeringsrummet, med örntavlor förstås. Boken är en femårsdagbok med anteckningar från varje rovfågelmöte de senaste tre åren.
Eftersom vädret var strålande och jag inte hade alltför bråttom föreslog Joakim att vi skulle ta med några fiskar, lite fika och bege oss ut till den plats där fiskgjusen ibland brukar dra förbi och ta för sej av vad som bjuds.
När vi kom ut spanade jag mot kattugglans träd och nu satt hon och tittade mot huset medan Joakim packade de halvtinade fiskarna.
Vi körde en bit och passerade genom de gårdar där Joakim växt upp och hans släkt bor, mycket vackert kan jag intyga. Maja var förstås helt med på noterna och visste precis var vi skulle gå. Hon tyckte det gick lite för sakta och antagligen att vi pratade alldeles för mycket.
Väl ute på klipporna fick hon ett märgben, antagligen inte en överraskning utan helt i enlighet med vad som brukar ingå på en sån här tur. Fiskarna lades ut på klipporna så Joakim snabbt kunde slänga ut en om gjusen skulle dyka upp.
Maja drog sej tillbaka med sin godsak men hade förstås koll på vad vi gjorde. Husse slängde dessutom ut bröd på vattnet (för att locka till sej måsar som i sin tur lockar till sej gjusen). Maja tyckte mest att det var slöseri med gott bröd att kasta det i vattnet.
Vi drack kaffe och småpratade. Det här är badklipporna där Joakim badat med familjen under hela sin uppväxt. Det var inte riktigt badvärme men ändå fantastiskt fint att sitta där i solen. Med jämna mellanrum spanade vi mot skogen man ser bakom Joakim och Maja. Om gjusen dök upp skulle den komma från den udden.
Vi skymtade fiskgjusen på långt håll ett par gånger men den ändrade sej och försvann. Till slut verkade den bestämma sej för att komma och kolla om det fanns något gott. Jag var "superberedd" och hade gjusen i sökaren, ögonautofokus fungerade perfekt, kameran inställd på ljudlös elektroniskt slutare (alltså 20 bilder/s). PLASK! Fisken var utslängd och Victor var på ingång.
Det är ju jättebra med ögonautofokus och 20 bilder/s men kameran ska ju också lagra bilderna!!! Vilket amatörmässigt misstag! Jag har visserligen inte testat gränserna för R5:an men det är klart att det inte går att ta hur många bilder som helst. Man hör ju dessutom inte hur många bilder man tar, i synnerhet inte om man också är exalterad. Jag har fotat fiskgjusar många gånger förut och jag skulle förstås ha tagit korta serier tills ögonblicket den dyker mot vattnet. I det här ljuset hade det kanske inte blivit " den bästa fiskgjusebilden genom tiderna" men när man som gäst får en fiskgjuse serverad så fint vill man ju hedra den. Äsch, så klantigt!
Victor drog bort mot sitt bo där det väntade en maka som antagligen ville ha del av bytet. Det svepte förbi en annan gjuse som Joakim inte kände igen och den kom heller inte ner och tog någon av de kvarvarande fiskarna. Havstruten gjorde sitt bästa för att ta den istället.
Det var dax att tacka värden för en fantastiskt dag och köra vidare mot Skåne. Jag hade ungefär fem timmar till vandrarhemmet i Blentarp. Innan jag åkte fick jag dock möta katten Pelle, som inte har några av Majas sociala beteenden (än). Han lät sej motvilligt fotograferas på håll.
Tack än en gång Joakim och Maja för en mycket fin dag!
Hälsningar,
Lena
Skriver om
Innehållskategorier
Arkiv
- April 2024
- Mars 2024
- Februari 2024
- Januari 2024
- December 2023
- November 2023
- Oktober 2023
- September 2023
- Augusti 2023
- Juli 2023
- Juni 2023
- Maj 2023
- April 2023
- Mars 2023
- Februari 2023
- Januari 2023
- December 2022
- November 2022
- Oktober 2022
- September 2022
- Augusti 2022
- Juli 2022
- Juni 2022
- Maj 2022
- April 2022
- Mars 2022
- Februari 2022
- Januari 2022
- December 2021
- November 2021
- Oktober 2021
- September 2021
- Augusti 2021
- Juli 2021
- Juni 2021
- Maj 2021
- April 2021
- Mars 2021
- Februari 2021
- Januari 2021
- December 2020
- November 2020
- Oktober 2020
- September 2020
- Augusti 2020
- Juli 2020
- Juni 2020
- Maj 2020
- April 2020
- Mars 2020
- Februari 2020
- Januari 2020
- December 2019
- November 2019
- Oktober 2019
- September 2019
- Augusti 2019
- Juli 2019
- Juni 2019
- Maj 2019
- April 2019
- Mars 2019
- Februari 2019
- Januari 2019
- December 2018
- November 2018
- Oktober 2018
- September 2018
- Augusti 2018
- Juli 2018
- Juni 2018
- Maj 2018
- April 2018
- Mars 2018
- Februari 2018
- Januari 2018
- December 2017
- November 2017
- Oktober 2017
- September 2017
- Augusti 2017
- Juli 2017
- Juni 2017
- Maj 2017
- April 2017
- Mars 2017
- Februari 2017
- Januari 2017
- December 2016
- November 2016
- Oktober 2016
- September 2016
- Augusti 2016
- Juli 2016
- Juni 2016
- Maj 2016
- April 2016
- Mars 2016
- Februari 2016
- Januari 2016
- December 2015
- November 2015
- Oktober 2015
- September 2015
- Augusti 2015
- Juli 2015
- Juni 2015
- Maj 2015
- April 2015
- Mars 2015
- Februari 2015
- Januari 2015
- December 2014
- November 2014
- Oktober 2014
- September 2014
- Augusti 2014
- Juli 2014
- Juni 2014
- Maj 2014
- April 2014
- Mars 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
- December 2013
- November 2013
- Oktober 2013
- September 2013
- Augusti 2013
- Juli 2013
- Juni 2013
- Maj 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
Kategorier
- Intresse - Action / Äventyr
- Intresse - Arkitektur
- Intresse - Bröllop
- Intresse - Digital efterbehandling
- Intresse - Husdjur / Tamdjur
- Intresse - Konstfoto
- Intresse - Landskap
- Intresse - Macro
- Intresse - Reportage / Situation
- Intresse - Resefoto
- Intresse - Svart-vitt
- Intresse - Undervattensfotografi
- Intresse - Vilda djur
- Intresse - Växter, insekter, naturdetalj
- Teknik - Färg
- Teknik - Makro
- Teknik - Sv/v
- Teknik - Undervattensbild
det var väldigt kul att möta Joakim igen och att få en glimt av hans insatser bakom kulisserna samt att se utställningen av hans bilder.
Hälsningar Lena
det var kul att få besöka Joakim och Maja hemma samt få en djupare inblick i det arbete han lägger ner för att fota de stora rovfåglarna.
Hälsningar Lena
bilderna hemma hos Joakim och de på kattugglan är väl egentligen de som är värda att visa i en blogg. Det var ändå väldigt häftigt att vi bara kunde gå ut på klipporna med fisk och så dök en av hans trogna gjusar upp. Jag behöver helt klart lite mer tid att vänja mej vid var gränsen går för vad den nya kameran kan buffra.
Hälsningar Lena
Når 2 superfotografer mødes, kan det jo ikke gå helt galt. Og det gør det da heller ikke her.
Med mange venlige hilsener fra Erik.
för din fina kommentar. Faktum är att när jag möter Joakim IRL har vi så otroligt mycket att prata om att det knappt finns tid att ta bilder. Nu blev det ändå ett extra fint tillfälle ute på klipporna och även om jag bommade gjusen som dök så kommer jag att minnas just det.
Hälsningar Lena
jag har träffat Joakim och Maja en gång förut vid Hornborgasjön (egentligen två gånger men första mötet sa vi inget till varandra utan satt bara tysta i ett gömsle). Det var så himla kul så på denna resa söderut kollade jag förstås om vi kunde mötas igen och var det var mest lämpligt. Det här är resultatet. Visst är det trevligt med utbyten digitalt, och Joakim hade jag inte lärt känna om det inte vore för bloggarna här på FS, men inget slår möten IRL.
Hälsningar Lena
Maja ser ut att vara en mysig hund också.
vi hade en riktigt fin dag och Maja är en super mysig hund som lever ett mycket fint hundliv med sin husse. Joakim har inrättat sej fint i sitt nya hus och hans fokus är tydligt för han fick upp holkar och matplatser för fåglar innan han började renovera för egen del. Kattugglan bor nära hans tomt och du kommer at få se mer av den.
Hälsningar Lena
Kul måsbild också..
HaD/Gunte..
det var en mycket givande förmiddag med Joakim och Maja. Jag uppskattar måsarnas utspel mot gjusen eftersom jag bommade själva höjdpunkten :-)
Hälsningar Lena
Härligt att ha en kattuggla så nära inpå knuten.
Fiskgjusebilden med den irriterande truten tycker jag blev så bra, härlig stil på den besvikna där.
Vilken händelserik resa du gör.
Ing-Marie
jag känner ingen känslan för när jag träffade Joakim IRL första gången kändes det som att träffa en gammal kompis. Vi har så mycket att prata om när vi ses och att sitta i gömsle som vi gjorde förra året är ju helt galet, vi kan inte vara tysta :-) Jag tackar de besvikna trutarna för den bilden för jag bommade ju nerslaget, men det var en toppenfin dag ändå.
Hälsningar Lena
jag har träffat Joakim två gånger IRL (egentligen tre men då sa vi inte ett ord till varandra utan satt bara tysta i ett gömsle) och vi har så otroligt mycket att prata om när vi möts. Åldersskillnaden spelar ingen roll när man har gemensamma intressen. Det var en riktigt fin dag och att sitta på klipporna med Maja och spana efter en fiskgjuse var en extra bonus denna dag.
Hälsningar Lena
Mvh Bengt
uppskattar din kommentar och att du gillar mina berättelser. Jag lägger en del tid och eftertanke i mina bloggar, i synnerhet om jag har ett bildmaterial som jag kan bygga på.
Hälsningar Lena
Det lustiga huset kallas för Krake. Bifogar en länk för de som är intresserade av lite historia.
https://digitaltmuseum.se/021017229669/kraken-ar-en-traditionell-form-av-byggnad-som-an-i-dag-forekommer-i-omradet
Haha nej jag har inte visat trasseldräkterna för Pelle. Kände att det räckte med att skrämma livet ur Maja första gången 😅
Jättekul att du kom ner på ett besök och att mycket klaffade rätt den dagen fotomässigt. Synd där med Victor och bufferten.
Sen måste jag säga tack till alla foto medlemmar som skrivit så fint här 😊
jag ska lägga till krake i texten, absolut intressant och det bör vara med. Jag tänkte att Pelle kanske skulle gilla det trassliga på dräkterna, som jättestora kattleksaker :-) Fast kanske inte om den rör sej. Det var en jättetrevlig förmiddag och kul att se hur du bor, utställningen och att få sitta på klipporna i solen och vänta på gjusen. Nu ser jag fram emot mer bilder på kattugglan.
Hälsningar Lena
Också roligt att se så tydligt i katten Pelles kroppsspråk att han inte uppskattar att bli fotograferad.
Välkommen till Skåne!
Hälsningar Sven
att fotografera rovfåglar som Joakim gör kräver väldigt mycket jobb och det skulle jag aldrig kunna lägga. Dessutom ska man har tillgång till en lämplig plats, ha möjlighet att fiska etc. Men man får kanske mer förståelse för varför det kostar så pass mycket att sitta i en gömsle som någon annan sköter om. Då har de ju också byggt ett bekvämt litet hus, med sköna stolar, värme etc. Joakim trodde inte att Pelle skulle visa sej när jag var där men han kom förbi en sväng, dock ville han inte hälsa på mej och inte posera för fotografen.
Nästa blogg blir från Skåne.
Hälsningar Lena
Hälsningar, Bjarne
bilderna i denna blogg har flera olika syften och då blir det inte alltid kompositioner med så mycket eftertanke. De flesta bilderna är tagna väldigt spontant och Joakim med Maja på klipporna blir då ett givet motiv. Lyxigt om man kan ha det så här när man är ledig :-)
Hälsningar Lena
Vad gäller R5 så kräver den ett stort och snabbt CFexpress-kort av den dyrare sorten om man vill få ut maximal prestanda vid serietagning. För att komma upp emot 20 bps så förutom kortet så måste objektivets AF hänga med också.
Tricket med märgbenet måste jag prova på min Lina någon gång ute i spenaten.
Tack till Lena och Joakim som båda två är goda inspirationskällor.
för din fina och utförliga kommentar. Jag har ett 256 GB SanDisk Extreme pro med specifikationen Read 1700 MB/s och write 1200 MB/s som var ett av de bästa jag kunde köpa på samma sajt som kameran. Objektivets autofokus hade inga som helst problem att hänga med här för en fiskgjuse är en stor fågel och det går rätt långsamt om man jämför med t ex blåmesar.
Jag har bara haft retriever, som Maja också är, och då är ett märgben en kulinariskt lyx. Mina hundar hade man kunnat ge en morot och de hade förtjust huggit inpå den. Det är väldigt inspirerande för mej att träffa en fotograf som Joakim. Jag hör till samma generation som hans föräldrar men det spelar ingen roll när man har gemensamma intressen.
Hälsningar Lena
det var en mycket givande förmiddag.
Hälsningar Lena
det var en riktig fin dag hos Joakim.
Hälsningar Lena
Också kul att få se hur Öhrnen har det.
Hälsningar Lena :)
geten var oemotståndlig och så perfekt gjord med det stora juvret. Jag hade en mycket fin förmiddag med Joakim och fick se mer än väntat.
Hälsningar Lena