Babianer emellan...

" - Vaddå Big five mamma?...hör inte vi till dom.....?"

"- Range Rover, Toyota Landcruiser, Honda CRV, Park Ranger....jag vet väl vilka Big five är!"

" - Huggtänder ??? Jamen du och pappa har ju huggtänder..."

" - Jaaa, jag vet, horn i pannan, horn på näsan, stora öron och snaaaabel. Släpp nu så jag får gå och reta Landcruisern! "

" - ...iiii, det kittlas mamma!"

" - Bevara en hemlis....."

" - Jag älskar dej också mamma..." 

Jag kan ju ha bommat lite i översättningen men visst får man en känsla av att de avhandlar en del viktiga saker.

Hälsningar Lena  

Inte storvilt men stor så det räcker till

De som har spindelfobier ska inte läsa vidare för vi hittade en rikig bamse i Sydafrika. De heter Golden Orb och finns även i t ex Australien. Honorna blir mellan 4,5 till 5 cm långa, benen ej inkluderade! De spinner gigantiska nät av en guldglänsande tråd som de sedan underhåller i flera månader.

Näten satt ofta 3-4 m upp i luften mellan två träd. Den här stora honan har en liten fästman vid ena bakbenet. Ofta kunde det finnas flera små hannar i närheten som levde ett farligt liv.

Nätet är lite trassligt men de bodde ju i samma ganska länge. Det glänste som guldtråd i solen och var mycket starkt om man provade att peta lite (vi fann ett nät på promenadhöjd med en mindre spindel i). Bilderna på golden orb är tagna med 300 mm handhållet rakt upp mot nätet.

Den starkaste tråden sk dragline silk, används bl a för ekrarna i näten och för att förankra dem. Jag trodde nog aldrig att jag skulle fotografera spindeltråd med 300 mm.

Den här är inte riktigt lika stor som de första men den har också en hanne som är på väg runt till buksidan. Undrar vad den hade i tankarna. Hannarna har en egenliten flyktlina som de kan kasta sej ut på. De har också ett signalsystem (via tråd) för att honan ska förstå att de är av samma art men det är visst inte 100% säkert (därav livlinan).

Den här granna lilla spindeln heter "kite spider" och var ett par centimeter över ryggen. Tyvärr satt den lite högt för att komma åt ordentligt med 60 mm makro. Dessutom blåste det så bättre än så här blev det inte. Dessa spann nya nät varje morgon och hade betydligt bättre ordning på sina trådar.

Hälsningar Lena

Finaste frukostgästerna

Gör ett litet avbrott i mina Sydafrikarapporter för vi fick väldigt fint besök till frukost i helgen. Som vanligt på lördag och söndag ligger kameran bredvid bordet när vi äter frukost. Det var full fart på småfåglarna.

Pilfinkarna kan t o m samsas i automaten med hampfrön.

Första ekorrbesöket för säsongen. Snabbt fram med kameran. Förråden med mat är antagligen slut för de brukar dyka upp vid den här tiden, ibland tidigare, men det här var första gången jag såg dem i trädgården för i år.

Lyssnar och spanar mellan tuggorna, man vet ju aldrig vad som kan dyka upp. Plötsligt ser jag ryggen på ett stort djur genom fönstret och jag skymtar kurre försvinna upp i grannens äppelträd...

Det står ett rådjur utanför vårt köksfönster och nosar i fröresterna under automaten. Med 300 mm på kameran blir det väldigt närgånget, men det är vad jag har.

Det är en tunn liten fröken som petar bland fröna. Hon skulle behöva lite gräs eller hö men hos oss har inte ens gräsmattan tinat fram ännu.

Hennes manlige kompanjon är däremot i mycket bättre hull och betydligt piggare trippar han in mellan det upphöjda trädgårdslandet och växthuset.

Han puffar lite på solrosfröautomaten. Här finns det smaskens, det vet han nog.

Från ett annat fönster får jag en bild när han passerar genom rabatten mellan husväggen och en av våra bilar. Det är trångt här men de känner sej tydligen ändå hemma. Inga potentiella "Runar" i detta villaområde och inga lösa hundar heller. Här kan man ta för sej som man vill...

Hälsningar Lena

Sodwana Bays fiskar

Efter mötet med aporna och sebramangusten återgår jag till undervattensvärlden. Det finns en stor mängd olika fiskar på reven i Sodwana Bay. Några "gamla godingar" som vi sett under tropiska dyk många gånger förut, men även några som är nya för oss.

Det första djuret jag fotograferade var faktiskt en blåprickig rocka. Inte just denna men samma art. Den här låg lite bättre så jag kunde få med hela djuret. De lyser fint med sina knallblå fläckar.

Rockan är vanlig och likaså denna art av anemonfisk som vi mött åtskilliga gånger förut. De lever i symbios med anemonen och just detta par hade en samling ägg att vakta. Äggen är de röda som synns till vänster, bakom fisken.

Anemonfiskar är oerhört kaxiga och denna simmade rakt på kameraporten och vek sedan av. Det var en ren lyckträff att detta blev skarpt. Lite väl snävt dock.

Det här är en annan art av anemonfiskar, en rosa variant med ett vitt band längs ryggen. Jag hade många bilder med från detta dyk men inte en enda där båda fiskarna tittade fram samtidigt (som var skarp). Anemonerna i sej är väldigt vackra, i synnerhet om man får med lite av undersidan.

En typ av "Hawkfish" men inte en färgvariant som vi sett förut. De ligger ofta i koraller och spanar, tacksamma motiv att fotografera.

En "Boxfish". De här ser oerhört sköna ut med sin kantiga kropp och den här varianten är dessutom rätt söt med sin lilla mun. Vi såg även blå och en mörkare, nästan svart variant.

Det här var något helt nytt för oss och attans snabba var de också. Jag fick en bild (där skärpan inte är helt perfekt placerad) sedan var de puts väck. Dessa "Fire Goby" försvann blixtsnabbt ner i ett hål när de kände sej hotade. Blixt räckte för att skrämma ner dem.

Det här vet jag faktiskt inte vad det är. Jag såg den bara en gång och den lät sej villigt fotograferas i sitt hål. Liten och charmerande söt med sina randiga blå ögon.

En blå "boxfish" som gled runt lite och letade efter ätbart i sanden. Tyvärr var det ganska grumsigt i vattnet nära botten och det gungade rejält.

Visar en profilbild också, inte så galant komposotion kanske, men de ser så roliga ut runt munnen och mönstret på kropppen är väldigt detaljerat.

Den här har nog alla sett som snorklat där det finns rev. Papegojfisken som finns i en mängd granna färger och som har en hård "näbbliknande" mun som nästan alltid är öppen. De äter korall och man kan höra dem knapra på korallerna med den vassa "näbben" när man dyker. Den här glada nunan får ansluta dagens rapport från Sydafrika.   

Hälsningar Lena

När de käraste ägodelarna är blå...

Det finns en del andra djur i Sodwana Bay och eftersom man bara kan dyka fram till lunch pga hårda vindar, finns det lite tid över att spana på dessa.

Vi är nere på stranden en sen eftermiddag och här kan man ser hur sötvatten från en ström rinner ut och möter det salta havet.

Vid vattendragets mynning stötte vi på denna varningsskylt. Vi kände oss inte särskilt hotade just då men OK, det är ju i alla fall Afrika och flodhästar är ju lite tuffa av sej.

Det djur som vi kommit ner till stranden för att spana på är betydligt mindre och lever i stora familjegrupper med ett komplicerat socialt liv. Den coola sebramangusten.

De lever egentligen av insekter och mindre ryggradsdjur men äppelskrottar, kalla pommes med sand och smörgåsrester stod också på menyn.

Den här stiliga mangusten vågade sej väldigt nära. Vi satt bakom sopuppsamlingen och jag antar att det var den rutten de alla ville passera på sin väg mot den nu stängda serveringen.

Fråga mej inte vad dessa två gjorde men jag lovar, jag har inte klonat dem.

Aporna var också oerhört roliga att spana på och inte alls så lätta att fotografera som man tror när man passerar dem med en bil eller traktor. Aporna decimeras med jämna mellanrum så människor till fots som pekar med stora utrustning mot dem upplevdes som ett visst hot.

En del lät sej dock fotograferas om man hade lite tålamod. När man vände ryggen till kunde de också vara oerhört snabba att norpa åt sej saker, särskilt om det såg ätbart ut.

Ertappad vid en soptunna. " - Skulle aldrig stjäla något ....neeeej aldrig....."

Mobila dagis hade de också, vilket vi skulle få se mer av i Kruger senare på resan.

Dominans och rang var ganska lätt att upptäcka när man såg aporna i grupp. Att just denna individ åtnjöt en viss status gick det inte heller att ta miste på.  

" - Turister.....ni kan väl i alla fall tappa något eller måste jag visa konster för det...jag kan i alla fall visa NÅGOT för er."

" - Dessa är äkta...och Blue man group har inte en suck i Sodwana Bay!"

Låt helgen börja

Lena