Ååh, dessa söndagspromenader!
Ofta gick vi söndagspromenader. I bästa maskeradstil blev det då finbyxor, skjorta, söndagsrock, fuskolle och keps. Det enda som kändes bekvämt var kepsen. Den satt ju på hela veckan. På vintern var det lite mer ok. Pjäxor, ”vanliga” vinterbyxor, tröja och anorak. Allt krönt med en stickad mössa. Söndagspromenader var likafullt inte populära hos undertecknad. Då måste man ju gå den väg nån annan bestämt. Och alla såna vägar var tråkiga. Bäst var att springa fritt dit lusten styrde kosan.
Månadens profilbild är hämtad från en sån där söndagspromenad där vi till sist hamnade på Kungsberget, ett stenkast från där vi bodde. Min yngre bror (d.ä. ty jag har två) hukar framför mig och jag kisar fånigt flinande mot solen och kameran. Det är 1962, livet leker utom på söndagarna. Bättre profilbild än så här bjuder inte maj 2009. Håll till godo.


Jag minns också de där söndagsturerna, även om det inte var varje söndag. Men hemma packades det stora ryggsäckar och vi begav oss ut på äventyr i skogarna hemomkring.
Idag kan jag dock känna glädje över alla de stunder jag fick spendera med mina föräldrar på detta vis. Tur att de var så kloka att de visst det!
/Jenny
Så här i efterhand har jag inget emot minnena. Jag är speciellt glad åt att pappa var en flitig fotograf.
Vi tog också söndagspromenader, men inte så uppklädda sådana och jag älskade att gå ner till Lötsjön och mata fåglarna med hela familjen. Eller ut i skogen och gå (på sommaren) eller åka skidor (på vintern). Annars sprang även jag omkring åt det håll som kändes mest intressant för stunden. :-)
Kul att du gillar mina små historier. Jag kan inte säga annat än att jag hade en lycklig barndom. Ungdomstiden med massor av vänner i kyrkan var också lycklig på sitt sätt mitt i alla vanliga tonårsproblem. Jag valde väl rätt föräldrar =) Och nu älskar jag dom mer än någonsin.
Som jag svarade Lysa så hade jag en lycklig barndom =) En fuskolle är en halsduk som ser ut som en tröja men den täcker bara halsen och lite nedanför. Som en ofärdig tröja (olle).
Hälsningar Magnus
Tjena Magnus. Kul att du tittar in ibland. Du har nog rätt om det där att man inte förändras så hemskt mycket. Det måse betyda att du såg ut ungefär likadant när du var sådär 8 år gammal som nu. Svårt att tro =)