Fotokompis med ljus i blicken
Några av mina retrokameror har blivit mina favoriter. Min Leica M3 är en av dom. Modellen introducerades hösten 1954 och är alltså lika gammal som jag. Min är tillverkad våren 1955 och är still going strong. Idag begåvades den med en glugg från Voigtländer. Ett Ultron 28mm/f1,9 så nu blir det till att ge sig in till stan och prova lite. Det är fint med fullformat. Ingen brännviddsförlängning att räkna med. 28 mm är 28 mm. Punkt. Tidiga M3:or har nu inte ramar för kortare brännvidd än 50 mm så för att veta vad jag tar bilder på har jag skaffat en 28/35-sökare från Voigtländer. Det blev en fin kombination. Gluggen är inte så kompakt som man kunnat tro men eftersom jag är van vid större gluggar känns det helt ok. Leicametern har jag tagit bort. Den har lurat mig för många gånger. Kommer att använda den fina exponeringsstickan som jag blev tipsad om av en kommentator i Bengans blogg. Fast en dag som denna går det nog bra utan. Ser ut som 250/16 för Tri-X idag.

Canon Powershot A80 tog bilden


Ska strax åka ned till posten (ICA) och hämta ut ett sprillans nytt Sony 70-300. I och med köpet så är semesterkassan redan tömd så det får bli budgetsemester i år.
På måndag drar jag och frugan till Gotland. Budgetsemester det också efter vårens alla retrokameraköp =)
Mvh. Stig
Det försvinner en del i skilsmässor. Det har jag också erfarenhet av. Men det brukar gå att få tag i ändå om det inte är nåt väldigt unikt. Riktigt kul att du har haft användning för mina retrokameratips. Och en Leica kan jag rekommenera. En riktigt härlig fotoapparat. Vill du ha en retro får du hålla dig till M3 eller M2 med tidiga serienummer. Gamla gängade Leicor går ju också bra. M4 (Bengans favorit) är 60-tal. Inget fel i det. En Leica är alltid en Leica. Om jag köper nån mer Leica blir det nog en M6 eller kanske rentav en Zeiss Ikon ZM som har samma objektivfattning som M-Leica. Flera objektiv har jag ju redan =) Det är härligt med kompatibiliteten i Leica-systemet!