Ramséns Naturfoto

Kommer främst att handla om naturfotografering, fågelskådning samt fototeknik

Fjällfåglar på Nipfjället

I början på Juni 2016 åkte jag tillsammans med min fru till Nipfjället vid Idre i Norra Dalarna. Förhoppningen var att få bilder på Fjällripa, som jag inte sett förut. Jag ville även fota Fjällpipare i sin häckningsmiljö, då jag endast sett den arten när den flyttat förbi mina hemtrakter. Dagen vi åkte så var det en rejäl värmebölja i Sverige och när vi kom fram till Idre på eftermiddagen var det hela 29 grader varmt. Hade varit perfekt om vi åkt till medelhavet men på en fjällresa kändas det i mesta laget.  Efter att ordnat med boendet åkte vi upp till Nipfjället. Där uppe var det lite svalare. Jag tänkta spana runt lite i omgivningarna men till min förvåning så fanns det en flock Fjällpipare alldeles intill parkeringen. Det vara bara att plocka fram kameran och börja fota.

Nästa dag åkte jag själv upp på fjället tidigt på morgonen. Tanken var att traska upp på toppen av Lillnipen för att leta efter Fjällripa. På vägen upp till parkeringen så stöter jag plötsligt upp en fågel och jag ser direkt att det är en Fjällripa. Jag stannar och kliver ur för att ta bilder. Det visar sig att det är en ganska oskygg individ som låter mig komma nära så jag får jättefina bilder i perfekt medljus. Nöjd åkte jag sedan upp till parkeringen och njöt av stillheten och utsikten.

Senare under dagen åker jag upp igen till Nipfjället, tillsammans med min fru och hund, för att vandra lite i området.

När vi har vandrat en bit så stannar vi till vid en snölega för att fika. Mitt under fikapausen flyger det förbi en fågel och landar i snön. Det visar sig vara en Snösparv i sommardräkt och den börjar födosöka på snön. Jag plockar snabbt fram min kamera och får några fina bilder.

Nästa morgon åker både jag och min fru upp mot fjället. Hon hoppas också att få se Fjällripa på vägen upp till parkeringen. Jag trodde knappast att det skulle lyckas men otroligt nog så stötte vi upp en Fjällripa vid nästan samma plats. Denna gången var det en hona. Vi stannade och klev ur bilen för att kunna studera den lite mer. Plötsligt kommer en Fjällripe hane flygande mot oss. Antagligen för att vi stod mellan honom och hans hona.

När den landar så håller den uppe sin stjärt på samma sätt som en Orre eller Tjäder. Mycket intressant att få se. Har bara sett det på någon enstaka bild tidigare.

Efter denna fina upplevelse åkte vi upp till parkeringen. Där fanns Fjällpiparna kvar och jag fick ytterligare fina bilder. Denna gång på riktigt nära håll då jag fotade från bilen.

Senare under dagen åkte vi en tur till Klutsjön med en liten förhoppning att få se en Lappmes men så blev det inte. Vi åkte även till Burusjön och där fick jag en fin bild på Bergfink.

Vädret var soligt under hela resan men det blev betydligt svalare dom sista dagarna med minusgrader på morgonen så vädret varierar ordentligt i fjällen. Jag letade också efter Dalripa, vid flera tillfällen, i Björksnåren nära trädgränsen men fick inte syn på någon. Man kan ju inte lyckas med allt.  Jag kunde ändå nöjd åka hem då jag fått riktigt fina bilder på Fjällpipare och Fjällripa som jag hoppades. Det bästa var ändå att njuta av den härliga naturen uppe i fjällvärlden.

Postat 2016-12-27 09:25 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Busksångare vid Vätterns strand

En Busksångare upptäcktes, i början av Juni 2016,  intill ett skjutfält vid Vätterns strand i närheten av där jag bor. Jag åkte givetvis dit för att försöka få bilder. Vid första försöket så åkta jag på kvällen men då varken jag hörde eller såg den. Jag provade då morgonen där på och då hörde jag dess karakteristiska läte och fick fina bilder på nära håll. Den höll till som namnet antyder i en buskrik miljö. Annars är det främst på lätet man identifierar arten. Utseendemässigt är den lik flera andra sångare som tex Kärrsångare.

Postat 2016-12-11 15:01 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Sommargylling på Österlen

Redan som liten när jag bläddrade igenom fågelböcker så blev jag fascinerad av Sommargyllingen. Antagligen för att den är så färgglad och annorlunda mot många andra fåglar i Sverige. Under en skådarresa till Öland för några år sedan hade jag turen att få se och fota en på långt håll vid Ottenby. Ända sedan dess har jag velat åka till någon plats där Sommargylllingen häckar för att få möjligheten att studera och fota arten under några dagar.

Efter att ha kollat upp lite grann vart Sommargylling häckar så kom jag fram till att  Drakamöllans naturreservat var en bra plats. Där finns dessutom Drakamöllans gårdshotell, så man kan bo mitt i naturreservatet. Där bokade jag och min fru in oss ,en helg, i mitten på Maj 2016

Vi kom dit på fredag eftermiddag och inledde med att gå en vandringsrunda i reservatet. Tyvärr så blåste det ganska ordentligt så det var svårt att höra några fåglar överhuvudtaget. Senare på kvällen så lugnade blåsten ner sig och då trodde jag mig höra Sommargylling vid flera tillfällen. Det visade sig dock vara Koltrastar vars läte är ganska likt (åtminstonde för den som inte hört Sommargylling så ofta).

Morgonen därpå gick jag upp vid halvfem-tiden då solen gick upp. Strövade lite planlöst runt gårdshotellet och lyssnade intensivt. Jag tyckte flera gånger att jag hörde Sommargylling men det visade sig återigen vara Koltrast.  Träffade ett par skådare som var ute i samma ärende och dom visade en plats på en äng alldeles intill gårdshotellet där dom hade sett Sommargylling vid flera tillfällen. Vi stod på ängen en stund utan att något hände. Det mulnade på och började blåsa. Då trodde inte skådarna att det skulle dyka upp några Sommargyllingar, för dom brukar gilla att sitta i solskenet högt upp i trädkronorna och spela. Skådarna gav upp och lämnade mig ensam kvar. Jag började gå runt lite grann igen men framåt sju-tiden så funderade jag på att gå tillbaka för att äta frukost. Precis när jag vände tillbaka så hörde jag ett läte som måste vara en Sommargylling. Den började spela alltmer intensivt och jag gick fram och tillbaka nedanför träden där jag hörde den men jag lyckades inte få syn på någon. Väldigt frustrerande. Jag SMS:ade min fru så att hon också skulle komma ut och få höra den. Jag gick sedan för att möta upp henne. Precis när vi möttes upp och jag vände mig om för att peka åt det håll jag hört fågeln så såg jag den sittandes i toppen på ett träd. Äntligen fick jag möjlighet att ta bilder då den satt kvar en stund. Fick hyfsade bilder men tyvärr satt fågeln lite skymd bakom grenar.

Efter den upplevelsen var det dags för frukost och sedan tog vi en biltur runt Österlen och tittade bla på äppelträden, som blommande för fullt runtomkring Kivik. När vi kom tillbaka till gårdshotellet så var det dags för fika utomhus i det numera fina vädret. När jag satt i godan ro och fikade så hörde jag plötsligt en Sommargylling spela i hagen intill. Jag hämtade kameran och började leta efter den men det var lika svårt att få syn på fågeln även denna gång. Försökte gå runt lätet för att få så bra medljus som möjligt. Plötsligt såg jag en fågel flyga över hagen så jag slängde upp kameran och tog några bilder. När jag kollade vad det var för fågel så såg jag att det var Sommargyllingen.

På Söndagsmorgonen gick jag ut till hagen, alldeles bredvid gårdshotellet, igen för att få fler bilder men eftersom Sommargyllingen inte verkade vara speciellt morgonpigg så jag gick ut vid sex-tiden. Jag spanade av trädtopparna och det dröjde inte länge förrän jag såg en Sommargylling sittandes helt öppet på en gren. Jag hann ta några fina bilder innan den ganska snart försvann igen.

Jag flyttade mig närmare i den riktningen jag såg den, ifall den skulle återkomma och till min stor glädje så satte den sig på exakt samma gren igen ungefär en halvtimme senare. Jag fick några minuter på mig att ta ännu bättre bilder.

Efter det så insåg jag att den grenen förmodligen var en favoritplats så jag gick ännu lite närmare och SMS:ade min fru att hon skulle komma ut. Precis när hon dök upp så satte sig Sommargyllingen en tredje gång på "favoritgrenen" och jag fick några bilder på ännu närmre håll. Vilket flyt man kan ha ibland !

Den flög sedan och satte sig längre ner i träden och då förstod man verkligen hur svårt det är att få syn på den i grönskan från löven.

Riktigt nöjd kunde jag sedan äta frukost, checka ut och åka hem med ett konstaterande att Sommargyllingresan till Drakamöllans naturreservat på Österlen blev riktigt lyckad.

Postat 2016-12-03 13:13 | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera