"Nästan" bara bilder och lite text. Men ibland kan det hända att det bli lite mer text om något som för tillfället intresserar mig...

Fjärilsfoto och lite annat.... (macro med Ricoh GXR p10)

I går fotade jag Skogsgräsfjärilar. För några dagar sedan visste jag inte ens om att de fanns. Men i fredags läste jag ett blogginlägg av Ingrid Kågedal där hon skrev om Skogsgräsfjärilar. Jag kände igen fjärilen från min promenad häromdagen, försökte fota den redan då med mediokert resultat. Men när jag läste Ingrid Kågedals inlägg att de tydligen endast flyger vartannat år tog jag kameran och gav mig iväg för ett nytt försök. 

När jag visste vad jag fotade blev mitt tålamod större och jag tycker att jag lyckats riktigt bra med mitt första försök med fjärilsfoto.

När jag ändå höll på med med macro blev det lite andra bilder av bara farten. ..Smultron....

Hallon....

Lingon....

Under tiden jag fotade kom denna motionerande man förbi tre gånger och till slut undrade han om jag hittade något att fota....Han blev glatt överaskad när jag berättade om en fjäril som bara flyger vartannat år.

Det här är det jag gillar med bloggarna på fotosidan. Man lär sig något nytt hela tiden och ibland inspirerar det till nya fotoövningar inom områden man kanske aldrig hade fotat annars. Blir det sedan bra blir man riktigt stolt.

ingelaring.se

Inlagt 2011-07-24 07:47 | Läst 8758 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Vilken lycka att få syn på en sådan fjäril! När jag var barn förekom de rätt allmänt runt gården i Västergötland där jag bodde på somrarna. Men det är säkert över 50 år sedan jag såg någon. Fjärilarna, som förr förekom så allmänt överallt i naturen, de försvann med förfärande fart under 1950-talet. En sådan förfärlig förlust!
Svar från Ingela Ring 2011-07-25 17:54
Visst är fjärilar vackra...Vet inte m de blivit färre eftersom jag inte befinner mig på samma plats. Men jag har hört att antalet minskat och att man nu börjar bli rädd om de platser de finns på... Att se dessa fjärilar leka runt gjorde mig riktigt glad. Sen blev jag glad igen när jag lyckades fota dem... Så det blev liksom dubbel glädje...