ISO 400 delrapport

Om nu någon trodde att jag glömt

Det går trögt, ska jag säga. Inte vet jag vad det beror på heller mer än det uppenbara. Den direkta orsaken är att jag inte  fotograferar så intensivt numera. Därför tar det extra tid att komma igenom rullarna. 2015 var dessutom ett år med mycket storformatsfotografering och en del mellanformat. Det har helt enkelt varit för lite tid ägnat åt 400 ISO-filmerna i småbildsformat. Och nu är det vinter. Min absoluta lågsäsong då jag hellre går in i mörkrummet. Ändå ska jag försöka sammanfatta mina erfarenheter, drygt halvvägs i undersökningen. Jag har avverkat 6 fabrikat och har börjat på de sista 5 sorterna. I detta inlägg kommer jag  dock att nöja mig med att jämföra priserna i dagsläget (2 januari 2016). Jag hittade f ö ännu en 400 ISO film att testa, Bergger BRF 400 plus som tagits med i tabellen. Tmax 400 är förstås med som min gamla favorit och HP5+ som jag körde hela 2014. Inalles omfattar nu undersökningen 13 st 400 ISO-filmer. Alla är tillgängliga i 135-format, i dagsläget är det bäst att tillägga. Alla priser i Euro/st. Prisindex är i förhållande till Tmax 400.

Sedan jag började jämföra priser i somras så har det hänt en del. Kodak har sänkt sina priser. Ilford likaså med ett undantag, Delta 400 som höjts något. Fujifilm har nästan dubblat priset på Neopan 400 och det sänder naturligtvis en signal om att den snart är borta. Vem vill köpa en så kostsam svartvit film? Jag skulle tro att den försvinner under 2016.

Kodak Tmax 400 är fortfarande min favorit så här långt men ett par uppstickare har fångat min uppmärksamhet, Ilford Delta 400 och Kentmere 400. Dessa två kommer nog att vara med i topp vid slutstriden. Avslutar med några favoritbilder från favoritfilmen.

Bilden tagen med en Smena 8M, en rysk Instamatic-kopia där man spänner slutaren manuellt som på en gammal bälgkamera. Tmax 400 av mycket gammal årgång (jag fick en oöppnad 30-metersrulle av pappa). Jag har försökt otaliga gånger med bättre kameror och färskare film men ingen kan mäta sig med den här.

Bakgator av det här slaget är det ont om i Sverige men inte i Montreal. Zeiss ZM och Sonnar f1,5/50

Samtidsdokument. Mobiltelefonen är vår tids viktigaste livstillbehör. Zeiss ZM och Sonnar f1,5/50 

Eders Hängivne

PS
Tidigare inlägg i den här serien i kronologisk ordning:
Starten
Strategibyte
Fyra nya filmer
Strategibyte igen

PPS
Inom kort kommer resultatet från de första sex filmerna. 

2016-01-02 13:40   syntax

Vad jag inte riktigt förstår Thomas, är varför man skall köra ISO 400 på det lilla formatet? Jag antar att du kör lägre känslighet på dina större format?
Själv använder jag Kodak Ektar 100 när det gäller 24x36. Kornfritt och skarpt. Om man konverterar till svartvitt och inte har tummen mitt i hand med bildbehandlingen, så ser det ut som mellanformat.

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2016-01-02 13:56

Jo, jag tycker ISO 400 är väldigt bekvämt i de flesta situationer året runt och ger hyfsade tider när man som jag oftast kör på bländarprioritet. Trots det pressar jag gärna till 1600 under den mörkaste tiden. När det gäller de större formaten kör jag allt mellan 100 och 400 ISO. Varje film har sin karaktär och är användbar till olika typer av fotografi. Tidigt i våras pressade jag Tmax 400 till 1600 ISO i en besvärlig ljussituation på format 4x5". Resultatet var över förväntan.
Vi har väl lite olika mål, du och jag. Du vill ha "kornfritt och skarpt". Jag vill ha finkornigt och tillräckligt skarpt =)

Svara

Hanna 2016-01-02 14:13

Jag håller med Thomas, tycker inte alltid 100 ISO räcker för de förhållanden jag oftast fotar småbild i. 400 ger mycket mer flexibilitet. På vintern pressar jag ofta till 1600. Men under ljusare årstider är det alltid trevligt att fota lite på 100 ISO! Sen är väl just Ektar ingen höjdare om man kopierar i svartvitt mörkrum :)

Svara

Svar från N Thomas Meldert 2016-01-02 18:16

Jag har börjat pressa låg-ISO-filmer också. Jag har t ex en Acros 100 som jag kör i 400. Det känns lite mer "hemma" med 400 =)

Svara

syntax 2016-01-02 19:16

Jovisst Thomas - jag är lite allergisk mot korn. Det beror på att jag vill få fram verklighetens struktur (valör) även i 24x36. Det landar sist och slutligen på att man har olika preferenser.
Sedan det där med "bekvämt". Folk i min generation blir gröna av avund när jag visar mina Kodachrome 25 från 1960 och 1970-talet som färgkopior eller som monokroma kopior. En bildkvalitet som utan vidare tacklar en dyr digitalkamera av i dag. Nu får man höra: "Varför tog inte jag det besvärliga med ISO 25. Då hade jag haft sådana bilder i dag"

Och Hanna: Ektar 100 är en framstående höjdare om man gör monokroma bilder i det digitala mörkrummet (där man alltså styr varje gråskalenyans genom att färgkodningen finns kvar i den svartvita filen).

Svara

2016-01-02 20:42   EGW

Visst får man fina sv/v bilder i analogteknik. Och visst är det perfekt för dokumenterande foto.

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2016-01-02 21:03

Det är mest dokumentär fotografi jag använder den till.

Svara

2016-01-03 11:06   Benganbus

Intressant läsning och fina bilder!
Å respekt för din analogfotografi!
/B

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2016-01-03 18:35

Tack, Bengt. Jag växte några tiondelar =)

Svara

2016-01-03 14:24   J Karlén

Inte många bloggare här som håller denna klassen både på bild och teknik!
Mvh/Jörgen

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2016-01-03 17:05

Jag tackar och bugar för detta omdöme, Jörgen.

Svara

2016-01-03 18:13   N Thomas Meldert

Jag kollade nyss på Fujifilms hemsida. Neopan 400 finns inte längre där, verkar det som. Då är det nog bara restlagret hos återförsäljarna kvar.

Besvara