första tillfället på porträttkursen

idag var första kurstillfället när vi faktiskt varit ute och fotograferat - förra veckan var det ju planering, lite genomgång osv. men idag kom vi igång på riktigt!

jag hade med mig en modell jag varit bekant med sen vi var tonåringar, även om vi egentligen aldrig har umgåtts. jag har aldrig fotograferat henne tidigare, så det var ju kul bara därför.

det som är roligt med henne är att hon, liksom jag, har en tydlig stil och ett tydligt uttryck. för mig är hon på intet sätt extrem, men jag kan föreställa mig att det säkert finns många som tycker att hon är lite för mycket i hur hon klär sig.

smaken är som baken, no? :)

vi var i ett centralt parkeringshus idag, delvis för att jag ville det pga min modell, delvis för att just det parkeringshuset har ljusinsläpp genom höga, smala öppningar på båda sidor, vilket är ett bra sätt att öva på naturligt "fönster"ljus.

min vana trogen ägnade jag mig lite mindre åt dagens tema som deltagarna hade till uppgift, och lite mer det jag hade lust med. en av fördelarna med att vara kursledare, faktiskt. =)

jag är faktiskt glad att jag bestämde mig för att försöka ha med modell på så många träffar som möjligt. det ger mig möjlighet att ta exempelbilder på sånt jag inte hann/kom ihåg under min porträtt-drive i höstas. som t ex - måste ett porträtt innebära att modellen tittar in i kameran?

ett annat exempel är det här med ljuset. här har vi två snarlika bilder - de är fotograferade på exakt samma plats, den enda skillnaden är hur modellens ansikte är riktat, och således också hur ljuset faller på henne. på bilden ovan är ju halva ansiktet i skugga, och det blir ganska hårda kontraster.

på den undre bilden är ansiktet riktat mot ljuset, och det ger en mer skulpterad känsla - tycker jag, iaf. det är fortfarande relativt hårda kontraster och skarpa skuggor, men övergången är ändå mjukare än på bilden ovan.

jag gillar verkligen (sorry att jag tjatar, men alltså - faktiskt) att ha egen modell med mig, märker jag. det ger mig möjlighet att testa lite olika saker utan prestige och prestationskrav.

det här är t ex två bilder med samma posering, det enda som skiljer är avståndet. jag har suttit och glott på halvbilden och försökt bestämma mig för om jag gillar poseringen där, men jag KAN faktiskt inte bestämma mig. :D :D :D det är 50/50 på den, känner jag.

redan när vi pratade om den här fotograferingen för ett par veckor sen, bestämde vi att vi skulle satsa på lite attityd. därför är det inte så många bilder där min modell ler. fast det beror också, iaf delvis, på att det var så vansinnigt kallt i det här parkeringshuset. herregud - vi höll på att frysa ihjäl. och hon, den galningen, hade bara linne under sin tunna jacka! :o :o :o hon frös så mycket att jag skickade hem henne nån halvtimme innan vi skulle vara klara. :D

och här har vi min absoluta favorit från dagens äventyr. det här är en pose jag har tänkt på i säkert ett par månader och velat testa. ÄNTLIGEN hade jag möjlighet att göra det, och den ser precis lika bra ut som den gjorde i mitt huvud. plus att jag kommer att kunna variera den en hel del, beroende på hur man lutar och vrider huvudet. den kan bli blyg, flirtig och sensuell, och troligen inbjudande. hur kul som helst - det kommer nog fler modeller i samma pose så småningom!

men. nu ska jag försöka ta tag i min kväll och se om jag kan ge nån timme eller två till mitt vardagsrum. jag började igår att försöka få nån slags ordning i kaoset. det innebar väldigt, väldigt mycket lyfta bokkassar, flytta prylar från ett ställe till ett annat för att kunna skjuta EN grej till ett särskilt ställe, för att därefter flytta tillbaka alla kassar osv, för att kunna flytta en annan pryl. men nu står iaf möblerna hyfsat där de ska. nu är det bara resten...

jag träffade skogsfolket idag

trots att jag egentligen ska ägna mig åt att förbereda inför renoveringen, så tänkte jag redan igår att jag skulle gå upp i skogen med hunden idag - och ta med mig mina konstnärsdockor som jag köpte i höstas.

bortsett från ett par, tre bilder innan vi kom upp i skogen, så är dagens tema - skogsfolket.

men låt oss passera ett par, tre bilder först, innan vi kommer dit.

sådär, ja. nu har vi kommit förbi stället jag passerar varje gång vi ska upp i skogen, och det är oftast lika roligt varje gång.

men - upp i skogen kom vi, och jag hade onekligen rätt kul.

det jag tycker är så fantastiskt kul med dessa dockor är att trots att de faktiskt inte är mänskliga, och trots att de är rätt begränsade i hur man kan posera dem, så är de fullt kapabla att uttrycka mänskliga känslor.

det här är bilder jag har tänkt använda som exempel på just posering och miljö, inför porträttkursen som sätter igång om ett par veckor.

nu kommer mina kursdeltagare troligen uteslutande att fotografera EN människa i taget, men det känns ändå relevant att ha med bilder där det är två dockor. om inte annat för att kunna tipsa om hur man kan använda bländaren för att sätta fokus på en av två eller flera personer. jag vet att det är ett par, tre stycken av deltagarna från höstens kurs som kan ha nytta av det.

men alltså, kolla - på riktigt, hur coolt är inte det här? :o

och jag tycker verkligen det. helt otroligt hur mycket man kan uttrycka med en trädocka som det går att vrida, vända och bända på utan större problem.

jag är för övrigt lite fascinerad över mig själv, utifrån de här bilderna. vi var ju uppe i skogen här i närheten, och trots att jag inte hade tänkt så innan, så märkte jag att jag valde ställen för mina dockor, som ger åtminstone mig ungefär samma känsla som när jag fotograferar däruppe i vanliga fall. mao; tema barns fantasier om troll, tomtar och annat skrymt, och vart de bor. min egen upplevelse av flertalet av de här bilderna är just skogsfolk. inte nödvändigtvis tomtar och troll, men ändock. möjligen alver - jag tänker mig såsom i sagan om ringen, på ett ungefär.

ser ni lika tydligt som jag vilka bilder som andas mer feminint, och vilka som känns mer maskulina?

jag måste faktiskt erkänna att det här var riktigt kul. troligtvis kommer jag att fotografera de här dockorna vid fler tillfällen, fast olika miljöer.

ni ska få se en sista bild (som för övrigt får mig att tänka på jondalar i böckerna som följer efter grottbjörnens folk, om ni har läst dem). man går förbi den här trekantiga öppningen varje gång man går spåret, och jag har fotograferat den för många år sen - ett antal gånger. men idag när jag hade mina dockor med mig, blev det så uppenbart vad som måste hända. :D hence; min känsla av jondalar (det var min spontana tanke, direkt när jag såg det).

och nu när ni sett jondalar, är det dags för mig att dricka upp mitt te och återgå till min nedmontering av vardagsrummet. jag är rejält trött, så det blir nog en rätt dryg omgång - but it has to be done.

wish me luck.

det är mycket nu

det är mycket just nu.

mest roliga saker. lite dryga grejer med dygnsrytm och sömn också. men allra mest är det roliga saker.

jag är en sån som ägnar mig åt att efter bästa förmåga manifestera mitt liv såsom jag vill ha det. just nu innebär det att bygga upp ett liv omkring mitt fotograferande - så att jag så småningom ska kunna åtminstone delvis försörja mig på det.

för ögonblicket är det några saker jag växlar mellan att göra aktivt;

• skriver kursmaterial till kommande kursen i porträttfotografi (abf västerås)
• finputsar onlinekursen i bildseende/bildkomposition
• funderar och pillar med kommande medlemsfunktion på min hemsida (jag har tidigare tänkt använda patreon, men har ombestämt mig)

de här bilderna fotograferade jag natten tills idag. jag har haft såna här konstnärsmodeller i omgångar - senast jag gjorde mig av med ett par, var för runt 1½ - 2 år sen när jag döstädade hemma efter mina cellgiftsbehandlingar. de här två köpte jag nyligen in, enbart för att kunna göra exempelbilder till porträttkursen. det gäller både ljus och posering.

de är ju så vansinnigt praktiska, eftersom man kan vrida och bända dem nästan som man vill, och de säger inte emot. det gör det väldigt enkelt att göra lite kul grejer bara för att visa. jag tror att när vädret blir bättre, så ska jag nog ta med mig dem och fotografera dem utomhus. det går ju liksom att uttrycka så oerhört mycket med dem - det behövs liksom inte en människa för att uttrycka mänskliga känslor.

men för att återgå till det där med manifestationer, hur man vill leva sitt liv, osv. jag har ju ett antal idéer som ska omsättas i verklighet. fotokurserna är en sådan del. fotogalleri-idén är en annan. den kommer nog att ta längst tid att göra verklighet av, skulle jag tippa på.

jag har i alla fall bestämt mig för att jag och fotografi ska vara bästisar i resten av mitt liv. jag vill ägna mig åt fotografi på en ganska hög nivå, men inte genom att fotografera mot betalning. och det är däri mitt manifesterande ligger; att skapa ett liv fyllt av fotografi på ett sätt som funkar för mig, och som genererar pengar så att jag kan betala allt det där som man behöver betala för att ha ett hyfsat vettigt liv.

det måste helt enkelt bli så, det finns inga alternativ. för mig som har andliga övertygelser, så är det detta jag är född till att göra. så enkelt är det bara.

.. och som en liten knorr på slutet bjuder jag på en bild på en av mina prydnadselefanter (jag och pappa började samla när jag var barn, och när han dog tog jag över hela hans samling).

porträtt, nu igen

idag gjorde jag den sista av de porträttfotograferingar jag haft inbokade (förutom de som avbokats till ett senare datum). det här är en kvinna som är väldigt färgstark i sig själv, och som gärna framställer sig själv som översvallande i bild. redan när vi bestämde att vi skulle göra det här, kände jag att jag ville göra något annorlunda med henne.

så jag bestämde mig för att vi skulle använda miljöer som inte är typiska för henne. att bilderna skulle bli svartvita visste både jag och hon redan från början. och jag bestämde mig också för att jag ville göra en serie med henne som är mer känslomässigt avskalad, lite mörkare och mystiskt dramatisk än vad hon själv vanligtvis skulle framställa sig som.

det var som vanligt väldigt roligt att göra det här, trots att det var rätt kyligt ute. solen sken, men det blåste svalare än vad som var nödvändigt tyckte vi båda två. men hon var jätteduktig och var följsam som modell - det gillar jag.

det här projektet jag ägnat mig åt nu under någon månad med just porträtt, är riktigt kul. jag tänker ta upp det igen när ljuset utomhus börjar bli mer lätthanterligt igen. det är ju alltid roligt att fotografera, liksom. den här kvinnan, liksom fler av mina tidigare modeller, kommer med all största sannolikhet att återkomma i mitt framtida fotoarkiv. :D

men alltså, det är ju förjävla kul när man lyckas med sin föresats. jag är jättenöjd med den här dagens bildskörd, och tack och lov är min modell lika nöjd. sen återstår det att se om hon kommer att använda någon av bilderna. hon är inte så "mörk och mystisk" till vardags som hon ser ut på de här bilderna. :D :D :D

porträttkurs i västerås

nu ville jag mest bara berätta att porträttkursen som går av stapeln i vår, nu finns ute på ABF's hemsida. kursen går i västerås, för den som undrar.

här kan man läsa mer, och anmäla sig.