Malinkas blogg om fotografi
att återvända till
i västerås har väderprognosen för dagen varit regn - typ hela dagen. som oftast, har prognosen förändrats, även under dagen. i stället för konstant regn har det varit längre, hyfsat intensiva regn. strax före lunch bestämde jag mig för att gå ut med hunden lite tidigare, bara för att slippa senare regn. kameran fick åka med, och vi stannade faktiskt till på samma ställe där vi var igår.
för att inte upprepa mig alltför mycket rörde vi oss mellan flera träd, och senare faktiskt bort därifrån. men till skillnad från igår, blev det idag lite dubbelexponeringar och någon enstaka icm-bild.
de senaste dagarna har jag funderat en hel del på hur jag skulle beskriva mitt eget fotograferande för någon som inte sett mina bilder, eller kanske inte ens känner mig. jag har kommit fram till att det är vansinnigt svårt att faktiskt beskriva på ett vettigt sätt. det är ju inte som att jag fotograferar dokumentärt eller på ett plats-beskrivande vis. inte heller traditionella naturbilder - eller ens traditionella arkitekturbilder, alla gånger. 🤦🏻♀️
det jag har landat i är flera saker. den första torde ni ha sett mig skriva om tidigare - att jag ägnar mig åt visuell poesi. det tycker jag fortfarande att jag gör, även om också det är ett uttryck som kanske inte är helt lättgreppat.
det andra jag skulle säga om mitt eget fotograferande är att jag försöker visualisera min inre verklighet på ett sätt som gör det synligt för andra. för min inre verklighet ser INTE ut som min yttre. 😅 sen hur den som betraktar mina fotografier väljer att tolka min inre verklighet - det får stå för betraktaren.
ett annat sätt att beskriva det på är att säga att mina bilder är vad som händer när min inre värld och yttre verklighet krockar.
ytterligare ett sätt att prata om mina bilder är att se dem som nån slags portaler. det ligger rätt nära det jag skrivit om förut när det handlar om hur och vad det är jag ser. för er som följt den här bloggen; ni kanske minns att jag berättat om min barndoms fantasier om tomtar och troll, hur och vart de bor osv. jag tror att mitt seende har rört sig en bit bort från det, till just det här med portaler.
när jag säger portaler menar jag inte som i fantasy- eller sci-fi. det jag menar är att jag ser ställen där verkligheten ruckar lite på sig, så att man som betraktare (jag själv inkluderad) kanske kan se något annat mellan vår verklighet och den som finns bortom. det är svårt att sätta ord på, men när verkligheten är bara lite, lite förflyttad uppstår en glipa. den glipan kan vi kanske, om vi har tur, se något annat, okänt, igenom.
det är bland annat därför jag använder mig av både icm och dubbelexponeringar. det är också därför åtminstone jag själv upplever att det inte är i syfte att skapa effekt, utan för att visa något jag själv redan ser.
oavsett vad man kallar det eller hur man pratar om mina bilder, så är jag själv väldigt bekväm med hur jag ser och fotograferar. annars skulle jag inte fotografera som jag gör.
och bara som kort bildkommentar: här är två dubbelexponeringar på exakt samma ställe. den ovan är lite småkul på sitt vis, men personligen föredrar jag den undre.
fast fråga inte vad jag har dubbelexponerat in i den här bilden, för det har jag ingen aning om. jag kan inte för mitt liv komma ihåg vad tusan jag fick för mig skulle kunna funka. 😅
här är vi på väg bort från stället där vi var igår. hittade dessa i en rabatt in mot en villa och kunde inte låta bli. det var alldeles, alldeles för gulligt för sitt eget bästa.
och här är vi hemma igen. jag upptäckte att en växt hade snurrat sig runt staketet som går runt nedgången till cykelförrådet, och kunde inte låta bli här heller. 🤗
sommarromantik på mitt sätt
sommaren är årets sämsta tid för mig. det har jag nog sagt förut, och jag kommer troligen att säga det igen, vid fler än ett tillfälle. det är varmt, det är kladdigt, jag påverkas av pollen i form av trötthet, hjärndimma osv. det är fullständigt vedervärdigt, och jag spenderar således flera månader med att i princp bara sitta av tid utan att få nånting vettigt gjort.
trots det märker jag att jag återkommande tenderar att använda blommor som mål för mitt fotograferande. helt galet, egentligen. fast jag gör det ju på mitt eget sätt, så det blir ju inte de typiska blomsterängarna i stora utsnitt i mängder med starka färger, kvällssol osv. i stället blir det svartvitt, ganska grova kontraster, numer gärna med icm och dubbelexponeringar.
just the way i like it.
så min verson av sommar-romantik blir nåt helt annat. also just the way i like it. skulle inte vilja ha det på nåt annat sätt, faktiskt.
fast jag måste också erkänna att jag verkligen, verkligen inte förstår vart den här fascinationen för just blommor kommer ifrån. jag måste vara mer tjejjig än jag vill erkänna, och det ligger troligen långt under ytan. det kanske är just för att jag blir så grötig i skallen sommartid, som det letar sig upp till ytan utan att jag märker det.
oavsett vad det beror på, så är det lite småkul. jag blir rätt nöjd med bilderna, även om det kanske inte är vad jag skulle sätta upp på väggen här hemma.
men alltså, ni ser ju här ovan - det ÄR faktiskt lite för gulligt för sitt eget bästa. 😄 nedanstående med, för den delen.
påbörjad urvalsprocess till utställning
jag har börjat fundera lite på vad jag ska använda för bilder till club passionistas utställning i höst. har satt ihop ett antal alternativ med diverse variationer - vissa skiljer det bara en bild i från föregående. de tre sista, tror jag, har jag också justerat tonaliteten för att se om de funkar ihop då. lågupplöst, mind you, men ändock.
jag kommer att välja det jag själv tycker funkar bäst i slutänden, men känn dig inbjuden att kommentera, nonetheless. 🙂
här kommer resten utan vidare kommentarer (jag har varit vaken hela natten, jag måste försöka komma i säng).
enjoy! 🙏
gotik i västerås
västerås är faktiskt en rätt trist stad, på många sätt. city är överlag urtråkigt. kommunen har en stark tendens att göra sig av med gamla, fina byggnader och bygga nytt, skitfult i stället. ni vet, det vanliga.
men det finns faktiskt ställen som går att göra roliga saker med. jag gillar ju, som bekant, både gotik och det groteska. och jag upphör inte att fascineras över att det är fullt möjligt att fotografera gotiskt här i stan, utan större besvär.
jag tog med mig hund och hilda ner på stan medan tvättmaskinerna gick i morse. det är nog ett par dagar sen jag bestämde mig för att vi skulle ta oss iväg just idag, oavsett väder. det var givetvis stark, äcklig sol idag igen, så mycket har blivit i motljus. himlen var blå, vilket gör att den inte blir kritvit i bild.
det finns vissa saker jag dras till i just den här miljön. detta är fotograferat utanför/i närheten av västerås slott, och i vasaparken. svartån går där, dessutom. jag attraheras oerhört av gatlyktorna just här, de är bland de vackrare i hela västerås. men också av teglet, där det forsar i svartån, de här tornliknande prylarna på taket av tegelbyggnaden. och när man fotograferar/bildbehandlar som jag gör, blir det lätt gotiskt.
i don't mind.
resten av bilderna får ni titta på utan vidare kommentarer från mig. jag kan dock säga att jag känner mig väldigt nöjd med dagens bildskörd. 🙏
enjoy!
sista gången i kopparlunden!?
när jag skulle ut med hunden andra gången idag tog jag med kameran, men visste inte riktigt vart vi skulle ta vägen. tänkte att jag bestämmer det när vi kommit ut - och det visade sig bli till kopparlunden - igen. vi var ju där senast igår.
jag är trött och låg idag. det är en vecka sen jag förlorade molly, och det känns i kroppen. så jag hade inte några stora förväntningar på det som skulle bli, idag.
det som blev, är dock varierat. det blev både dubbelexponeringar, icm och helt vanliga, enkelexponeringar. till skillnad från igår, känner jag mig hyfsat nöjd med iaf en del av dagens bilder.
det som känns bra idag är att jag för första gången känner att - kanske det inte behövs fler bilder att välja mellan nu. i mappen jag slänger in de bilder jag tror på, finns det nu 46 stycken. det ÄR rätt många, framför allt om man betänker att det ska bli en serie om 6 bilder.
jag har ingen aning om hur min serie kommer att se ut i slutänden. det jag vet med säkerhet är att den behöver hålla ihop, och inte bara på ett sätt. den behöver hålla ihop visuellt - jag vill ha en rörelse från bild 1 som går rätt igenom hela serien till bild 6, och den rörelsen består till största delen av komposition. men jag vill också att gråskala, kontrast, tryck, tyngd, riktning osv.
jag kommer också att behöva fundera på hur många bilder jag vill ha av varje teknik. jag gillar både enkelexponeringar, dubbelexponeringar OCH icm. men jag vill inte att hela serien ska bestå av uteslutande endera. variation förnöjer, har jag hört.
men hörrni, jag märker att jag är rejält trött (och låg). ni får helt enkelt titta på resten av bilderna utan vidare kommentarer från mig.
enjoy!


























































