club passionista på elbafärjan

idag var det dags för club passionistas första, faktiska, fysiska, ute-i-verkligheten-aktivitet. vi har haft några teamsmöten tidigare, men nu var det RL som gällde. dagens aktivitet var; en rundtur på elbafärjan i västerås. det tar knappt en timme, och man passerar tre ställen där färjan stannar för att släppa av och på folk. supermysigt.

hunden fick faktiskt inte följa med idag. jag velade in i det allra, allra sista, men landade i att det var alldeles för varmt för honom. han mår inte alls bra när det är såhär varmt, och även om det hade funkat på väg DIT, skulle det bli (och blev!) alldeles för varmt på väg hem.

oavsett vilket; jag hade ingen direkt plan när jag väl kom dit, och när färjan avgick. jag visste att jag ville testa fler bilder som den här ovanför. under tiden vi var ute på vattnet passade jag också på att fotografera lite annat; stadsvyer över västerås, t ex. men alltså, jag märker ju att jag inte tycker att det är skitkul. faktum är att jag blir alldeles otroligt uttråkad av den typen av fotografering, och fotografier. andra kan göra sånt och det blir bra, men när jag ska göra sånt blir det bara tråkigt. 

en sak som slog mig när jag stod där med kameran i högsta hugg, var det här med hur verkligheten ser ut/upplevs, versus hur ett fotografi ser ut, vad det förmedlar i fråga om "sanning" osv. för om man tittar på bilderna i det här inlägget finns det INGENTING som säger något om att det var en rejält varm, blåsig dag med glitter i vattnet, drösvis med båtar ute och åkte, att vattnet är mer brunt än blått, osv. och det slog mig (även om jag vet det sen länge) att som fotografer kan vi verkligen styra hur vi vill att andra ska uppfatta, förstå och tolka våra bilder.

nu blandar jag bilder hejvilt, men titta på bilderna med massiv rörelseoskärpa på vattnet. när jag stod där med kameran såg det naturligtvis inte ut såsom jag väljer att presentera just de bilderna. det är ett aktivt val jag har gjort, eftersom jag vill uttrycka något helt annat än den soliga, skitvarma, dryga, äckliga dag det har varit idag.

i praktiken innebär det att jag har lärt mig saker idag. till exempel har jag lärt mig att jag är på mitt allra bästa när jag fotograferar sådant jag på ett eller annat vis engagerar mig i. miljöbilderna och detaljbilderna på diverse från idag är rätt ointressanta, medan de oskarpa bilderna på vatten i rörelse är vad som talar allra mest - iaf för mig. 

det fick mig också att tänka ännu en gång på hur kul det skulle vara att göra en utställning. jag har ställt ut rätt lite, och det jag har ställt ut var väldigt länge sen. det vore kul att göra det igen. jag har flera bra idéer som skulle funka ypperligt till just det. den jag tänker på som mest aktuell handlar om.. eller, äsch - jag behåller det för mig själv, tills vidare. 

jag tror inte att jag med ord kan uttrycka just hur mycket jag älskar att fotografera. jag tror att jag eventuellt har nämnt vid ett eller annat tillfälle att det är min absolut största passion, och det är milt uttryckt. det här är det absolut bästa jag vet. och jag är så otroligt tacksam över att jag beslutat mig för att inte fotografera mot betalning. det ger mig alla möjligheter att göra det JAG vill, vilket är något jag uppskattar oerhört.

jag tror att det jag verkligen älskar mest med fotografi är att det ger mig precis ALLT jag behöver. det praktiska, bildskapande seendet och faktiska fotograferandet är liksom bara en enda del av det. utöver det, särskilt eftersom jag är rätt nördig på teori osv, så ger det mig möjlighet att expandera min tankevärld, och den är gigantisk alldeles av sig själv. jag kan alltså vara kreativ, filosofisk, vetgirig, idébaserad osv, så mycket jag orkar, enbart för att jag fotograferar.

och för att göra ett litet avbrott i min hyllning till fotografi som fenomen 😅 så kan jag också berätta att det i min värld finns en del nackdelar med att fotografera från något som är i rörelse. det kan vara svårt att hinna med att få vettiga bilder, därför att läget/perspektivet förändras precis hela tiden, och ett ögonblick går förlorat väldigt fort när det är så. det kan också vara svårt att få till skärpa ibland när det går fort. särskilt när man har ett objektiv som är lite småmuppigt, och när det är så ljust att man (läs; jag) kan ha svårt att se i sökaren hur tusan det ser ut, skärpa osv.

med allt det sagt, ska jag ta och börja göra kväller. är rejält trött, och längtar tills vi är förbi den här förbannade värmeböljan. men snart, så. snart kommer jag att kunna tänka igen, ha ork att göra annat än sitta och svära pga av värmen, och att faktiskt GÖRA saker.

jag lämnar er för dagen med en sista bild, som åtminstone i mina ögon i väldigt hög grad uttrycker det jag känner inför vatten som element. vad det innebär för mig kan jag berätta om en annan dag.

trötta förberedelser

jag har berättat att det snart är dags att börja uppdatera kursmaterialet från förra höstens nybörjarkurs i bildseende/bildskapande/bildkomposition. inför det kursmaterial jag gjorde förra gången satt jag och letade i gamla bilder från si och så många år tillbaka för att få ihop material till de olika delar jag ville ha med i kursen.

den här gången har jag betydligt mer material, nyare är det dessutom. sånt är kul. dock skadar det ju aldrig att ha mer att välja mellan. alltså tog jag med mig kameran medan tvättmaskinerna gick i morse. ja, hunden följde med, han också.

det blev en del blombilder, som synes - även om det fortfarande är jävligt äckligt varmt, så är vi trots allt i slutet av juli. det gäller att passa på medan det finns, för snart övergår de i ett annat stadie. jag kommer iofs att ha ännu roligare nu under hösten, eftersom det är då jag föredrar att fotografera, men ändock. 

en sak som slog mig när vi gick vår korta runda (som tog betydligt längre än avståndet kräver pga fotograferandet) var att jag har kommit på ett par saker till som kanske borde ingå i den här kursen. förra kursen var riktigt bra, men näst sista tillfället (mellan beslut om bilder till kursutställningen, och den faktiska kursutställningen) var för att fylla ut tomrummet och för att låta deltagarna testa porträtt eftersom det efterfrågats.

det är särskilt två saker jag tänker på. dels det här med den medvetna oskärpan - jag tänker att bara den grejen i sig för flera bra grejer med sig. dels får man ju öva på det där med slutartider, dels så blir det ju ett lite annat uttryck än när man söker skärpa (oavsett bländare). dels tänker jag också på det här med upprepade mönster. jag kanske till och med, om jag tänker till ordentligt, kan uppfinna en fortsättningskurs i bildskapande.

det finns ju trots allt rätt mycket man kan hitta på. jag ska faktiskt, nu när jag tänker på det, fundera vidare på det. jag är helt övertygad om att jag kan få ihop en rejält bra kurs i det också.

jag är dock vansinnigt tacksam att jag inte behöver skriva ihop en sån kurs just idag. jag är vansinnigt trött - veckan har varit full av oro och stress över en av mina bästa vänners hund som varit dålig. i förrgår fick de dock oerhört goda nyheter, så nu är allt på väg att bli som det ska igen. men jag har sovit rätt illa, och sedan runt midnatt mellan tors/fredag, cirka fem timmar. så det är bra att en fortsättningskurs inte är på tapeten just precis nu. 😅

sista bilden här under är ytterligare ett test med oskärpa på något annat/mer än blommor. nu är det inte jättemycket rörelseoskärpa (allt är relativt), men jag tror att jag kommer att kunna hitta något bra sätt att använda det på större utsnitt än de blombilder jag visat hittills.

sånt jag ser

jag mår ju verkligen inte bra just nu, så är det. särskilt inte när det redan tidigt på morgonen är så varmt att man smäller av, redan innan man sticker ut näsan. det är fullständigt vidrigt.

men jag har ju hund, så jag lär ju ut regelbundet, vare sig jag har lust eller ej. så runt 8-ish idag gick vi ut, i förhoppningen om att det inte skulle ha hunnit bli skitvarmt. ack så jag bedrog mig, för det var redan skitvarmt. och jag menar verkligen - skitvarmt.

bilden här ovanför är tagen på andra sidan gatan, vid skogskanten. hyresvärden dumpar diverse skräp, byggmaterial osv däruppe. det är där många - kanske t o m de allra flesta, av mina bilder på just sånt här, är fotograferade.

jag tänkte att jag skulle visa hur det ser ut i ett större utsnitt, eftersom jag går in väldigt nära, använder rätt tighta utsnitt och favoriserar detaljer framför helheter.

här är en (av flera fotograferade) bilder från den där stora högen med plattor. det här är ju, i mitt tycke, en mycket roligare bild, än miljöbilden ovan. den ovan är mest där för att visa vad det är jag har att välja och vraka från, när det gäller att plocka bilder. bakom plattkaoset och den prydliga högen med plattor finns en liten byggnad. den tillhör fastighetsskötarna, och jag vet faktiskt inte vad de har däri. det är inte heller min business, så jag bryr mig inte så mycket. 

jag kunde inte heller låta bli att bara prova rörelseoskärpa på den här typen av struktur, i stället för blommor. jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker om det än, men det är iaf inte jättehemskt.

det jag verkligen gillar med såna här ställen att det alltid finns någon slags balans, ordning i kaoset, att finna. det gäller bara att titta och faktiskt se, i stället för att bara svepa med blicken och tycka att det är trist med sån röra i ett bostadsområde.

på den väggen hittade jag den här bilden (ovan). solen låg fortfarande så pass lågt att det blev väldigt fina skuggspel lite här och var. det här, med löven, tyckte jag var superfint. 

till höger om väggen här ovanför hittade jag följande två bilder.

.. vi var på just det här stället en relativt lång stund, i värmen. sen gick vi vidare, och hittade några andra småkul bilder - bland annat vid grillplatsen på gården utanför mitt hus. 

nu ska jag fortsätta svära och lida i värmen uppe på tredje våningen i ett stenhus utan skugga. titta och njut om ni behagar, så länge. 😎

diverse önskad oskärpa och tankar

mitt dygn har rullat i väldigt sakta mak sedan det blev såhär varmt i förra veckan. jag hade en inplanerad grej i helgen där jag behövde vara vaken dagtid, så jag sköt fram dygnet med ett par timmar i taget, för att kunna vara social. men alltså, det här med värmen.. den tar kål på mig. i lördags fick jag spatt och spader, och bestämde mig för att boka av min sociala träff, och vrida tillbaka dygnet så jag kan sova bort värmen. fi satan i helvete, vad dåligt jag mår av det här. igår när jag vaknat/duschat satt jag och grinade innan jag gick ut med hunden, för att det är varmt - precis exakt överallt. 

det är inte kul.

jag tog med mig kameran när jag gick ut med hunden för några timmar sedan. det var precis, exakt innan soluppgången, så det var något för mörkt för att få ordentlig skärpa om man nu ville ha det. men eftersom jag ändå ägnar mig åt medveten rörelseoskärpa osv, så struntade jag i det. dagens lilla fotoäventyr fick gå ut på att skifta mellan en slutartid på 1/60 och 10. trots att jag fotograferat såpass länge som jag har, så var det länge sen jag engagerade mig särdeles i att fotografera med något annat än P - ja, jag är jättelat och superbekväm. 😅 det brukar bli bra ändå.

men idag var det faktiskt kul att engagera sig lite mer. jag lär mig mycket på att göra iaf nånting annorlunda mot vad jag brukar göra. 

en sak som slog mig när jag traskade runt med min uttråkade hund som tycker att jag är supertråkig när jag stannar vartannat steg för att fotografera (trots att han själv gör samma sak med allt som luktar på backen), är det här med sanning/verklighet i fotografi. jag har skrivit lite kort om det förut, och det är ett ämne jag planerar att skriva en bok om förr eller senare.

tankar som kommer att dyka upp i den boken är skillnaden mellan sanning och verklighet, igenkänning och associationer, och lite mer åt det hållet.

men - om det tänker jag skriva ett inlägg på min egen blogg, och inte just precis exakt nu. jag känner ett behov av att göra lite annat innan det är dags att sova bort dagens värme.

hence; enjoy dagens bildskörd. 🙏🏻🤗📷

sommarromantik i överflöd

av någon anledning har jag blivit lite onödigt förtjust i just detta; vita blommor i överflöd, och ett visst mått av rörelseoskärpa. i mina ögon är det så sommarromantiskt gulligt att jag nästan går av på mitten, fast på ett bra sätt. det kommer en till lite längre ner i inlägget. 🤗

det är tur att mitt dygn ligger som det gör just nu, så att jag kan dra nytta av svalare temperaturer tidigt på morgonen, och att det är tillräckligt ljust för att fotografera då. tog med mig kameran på vinst och förlust när jag och hunden gick ut, runt sex i morse. vi går inga långa promenader öht just nu, men vid den här tiden på dygnet kan vi iaf gå längre än runt några hus på gatan.

det jag tittade mest efter just idag var faktiskt just - ljuset. vi gick en bit på en gåbana mellan två skogspartier, och solen strilade ner mellan träden rätt fint på sina ställen. jag lyckades inte alltid, tyckte jag själv - och bilderna jag visar här är nästan inte en enda med ett sådant ljus. så kan det gå.

något annat jag försökte roa mig med, trött och groggy som jag är ganska konstant, även nattetid just nu, var att försöka hitta andra sätt att fotografera än såsom jag brukar. 

vi kan väl bara konstatera att det blev ett stort, fläskigt FAIL på just den. 😂 tydligen så ser jag som jag gör, hur mycket jag än försöker på något annat sätt. det är på gott och ont, kan jag tycka. det blir ju lätt så att man fastnar och stagnerar i sin egen världsbild. 

är det nån mer än jag som kan känna så ibland?

oavsett vilket så.. äsch, vet ni vad? jag är tamejtusan trött och groggy nu också. solen har precis börjar lysa på min balkong, där den kommer att trycka resten av dagen och kvällen. det börjar bli varmt (obekvämt varmt, alltså) i mitt vardagsrum, och hjärnan börjar koka över igen.

jag skiter i att skriva mer. här har ni några till bilder från dagens korta morgonäventyr. jag gillar flera av dem, och nån enstaka mer än de andra. 

enjoy. 📷🙏🏻 och rinn för all del inte bort i det här jävla pissvädret. 🥵