mer vinter

det gäller att passa på - så jag gör just det. 

inte så många bilder idag; de här träden och gatan är det enda jag fotograferade idag. jag hittade inga andra bilder att plocka, och då är det så. 

och som sagt var; det gäller att passa på medan det ser ut såhär. det har redan töat bort.

frost på höstlöven

de här fotograferades igår (söndag) morse innan jag gick och lade mig. hade turen att vara vaken tillräckligt länge för att hinna med lite dagsljus. fotograferade uteslutande höstlöv på backen och på björken på baksidan av mitt hus. jag hade en plan om att visa dem i liiite, lite färg, men.. well, det blev inte så. 😅

jag har inga direkta kommentarer till dessa, utöver att jag själv tycker att de blev rätt trevliga. 

så - enjoy! 🙏

lite gott och blandat

nu ska jag skriva något jag knappt kan tro om mig själv; jag längtar tills det vänder, det här med antal ljusa timmar på dygnet. för mig som har så knepig dygnsrytm är det svårt att få till en regelbunden rutin när det gäller att komma ut med kameran. vissa dagar ser jag inget dagsljus alls. 

idag har jag sett massor med dagsljus, dock. tog med mig hund och kamera, och tycker att jag fick till lite trevliga bilder fast att det inte kändes så medan vi var ute. då kändes det mest som att jag fotograferade på rutin och gammal vana. men det blev rätt bra ändå.

det är fortfarande fint med hösten, även om den börjat övergå till mer grått än färg. jag gillar båda delarna, så mig gör det inget. det enda jag inte vill ha är vinter, av flera skäl. dels för att området där jag bor blir så vansinnigt DÅLIGT plogat och sandat. det är oftast förenat med livsfara att ta sig ut, vilket är lite smådrygt när man har hund. och när hundarna också halkar och glider omkring på blankis, då vet man att det inte är ok.

sen, beroende på om det är mycket vit snö, är vintern också alldeles för ljus för mig. jag blir så bländad att jag inte ser nåt, och det är också jobbigt. särskilt om det är en solig dag med mycket snö. 

plus att jag tycker att det är skitdrygt att fotografera ute i snö.

för att undvika mer gnäll, kan jag iaf skvallra om att skrivandet på mitt bokprojekt faktiskt rör på sig. boken kommer att vara delad i två delar, där den första tar upp olika perspektiv på sanning som fenomen, och den andra delen tar upp hur vår uppfattning om sanning påverkas av fototekniska saker, samt fotografens val av exvis komposition, ljus osv.

just för ögonblicket känns det väldigt bra, det jag skriver. vi får se om jag lyckas hålla samma känsla genom hela processen - det återstår att se.

men. jag har lite annat att pyssla med, så ni får titta på resten av bilderna utan kommentarer (förutom på kanske en).

enjoy! 🙏

(jag kunde inte låta bli att fotografera det här, faktiskt - det torde rimligtvis vara ett gäng tonårstjejer som passerat här på fyllan, eller nåt)

tack, hörrni - och lite höst på det!

vill först och främst passa på att tacka er som kommenterade på mitt förra inlägg med frågan om investering i kamera. fick en hel del matnyttiga tips och råd, så nu har jag att fundera på medan jag börjar misshandla mina hjärnceller i uppdraget att få ihop pengar. 

och jag hoppas att ni inte svimmar av chock över att det faktiskt finns färg i några av bilderna i det här inlägget. 😮😆😅 men nu ÄR det ju faktiskt höst på riktigt, och även om jag sänker färgmättnaden kraftigt (till -80) så är höstfärgerna så vansinnigt vackra att till och med jag tycker det är bortkastat att göra allt helt svartvitt. jag är t ex oerhört förtjust i de här riktigt djupröda färgerna som syns lite här och där just nu.

för övrigt kan jag skvallra om att även dagens fotografering levererade råfiler som är hela och fullt funktionsdugliga, hela bunten. medan jag å ena sidan är förvånad, så är jag också oerhört tacksam. fast just idag kändes det lite fånigt, eftersom jag inte engagerade mig särdeles i fotograferingen, utöver att bara samla råfiler för att se hur de ser ut i datorn. 😄

men om det fortsätter såhär, så kanske jag åtminstone kommer att kunna fotografera utan att konstant grubbla över hur resultatet blir. plus att stressen över att ha en ny kamera typ i förrgår lägger sig lite, så jag inte behöver skynda mig igenom den processen.

nu blir det svartvitt igen!

de här intressanta strecken/prickarna är uppenbarligen kvar. jag har inte ens börjat fundera på hur jag ska bära mig åt för att göra rent sensor och/eller spegeln. jag får googla på det, helt enkelt, och hoppas på att få dän eländet. tur att jag inte ska göra något särskilt med bilderna det stör som mest på.

jag funderade tidigare idag på (under måndagen, alltså - beroende på om jag hinner få ut inlägget innan midnatt) hur jag kommer att fotografera nu och sen, med en ny kamera. jag har ett flertal projekt av varierande storlek och seriöshet som jag tänkt påbörja så småningom. de kanske får vänta tills jag har en ny kamera, så behöver jag inte oroa mig för att behöva avbryta mitt i pga muppig kamera.

t ex så vill jag ju göra en (egen) fotobok med bilder på mina kranier. det kommer att bli en bok med både text och bild - och faktiskt skulle jag allra, allra helst vilja ge ut en sån bok. men med tanke på hur urkass jag är på att sälja mina egna grejer skulle det nog bli en förlustaffär, iaf om jag ska göra det helt själv.

ett annat projekt jag vill göra, är ytterligare en fotobok, faktiskt - med i allra största delen ICM. i den boken skulle det övergripande temat vara ett gotiskt uttryck, fast på andra motiv än edward, ebba och hedda (kranierna). jag har ännu fler idéer på bokprojekt, men nån enstaka i taget verkar ju lämpligt.

vilket iofs får mig att tänka på ytterligare en bokidé jag har, som skulle handla om min världsbild när det gäller jorden, naturen, och framför allt, vår egen plats i världen. min plan är att på något sätt blanda in animism och shamanism i ett sådant projekt. vi får se om och isf när ett sådant blir av.

och här tog visst bilderna från idag slut. 😅

återvändandet

jag (och hunden) har inte varit uppe i råbyskogen på länge (förutom en gång, för inte så länge sen). två skäl till det; vi går extremt sällan upp sommartid, pga att det blir för varmt, och för att jag är så fruktansvärt ormrädd och folk säger att det finns huggormar däruppe. jag har aldrig sett nån, men man vet aldrig. och jag vill inte att varken jag eller boyo ska bli ormbitna.

men idag gick vi faktiskt upp dit. temperaturen var alldeles lagom, och ljuset var dessutom jättefint. under tiden vi var däruppe började det bli för mörkt på sina ställen (det hade kanske blivit bättre om jag ändrat iso, men jag hade faktiskt ingen lust med det), så på slutet är det mer oskärpa än jag ville (eftersom dagens aktiviteter INTE var icm).

men jag kan leva med det. det mesta blev iaf tillräckligt skarpt för att jag ska känna mig hyfsat nöjd. och skogen står ju faktiskt kvar där den står, och jag kan gå dit precis när som helst.

jag har för övrigt börjat fundera på ytterligare en fortsättningskurs, på den kurs jag höll förra hösten. den jag funderar på nu skulle i så fall handla om framför allt bildskapande, i motsats till avbildning av verkligheten. det jag inte riktigt har kommit fram till är hur tusan man ska lägga upp en sån kurs. i slutänden kommer jag nog på ett bra koncept, men än så länge har det inte klickat till. 😅

men det vore roligt att hålla en sån kurs. särskilt eftersom det är vad jag själv tycker är roligast. nån skrev i en kommentar nånstans att det är svårt att se VAD det är jag fotograferar, eftersom jag gärna går rätt nära. själv tycker jag ju att det är minst hela poängen med det hela. 😄 man tänker och ser olika, och jag gillar ju ett mer poetiskt fotograferande. så är det.

om nån har förslag på upplägg och innehåll tar jag emot det med öppna armar. just för ögonblicket kan jag nämligen inte komma på en enda vettig ingång, sådär på rak arm.

dock så tror jag att SYMBOLIK behöver finnas med på ett eller annat sätt. inte nödvändigtvis som att fotografera kors eller annat, utan mer som tanke att ha med sig. jag har reflekterat över det ett antal gånger, visserligen mest gällande film/tv-serier och skådespeleri, men faktum är att åtminstone jag, säkert du också, ser en sak och relaterar det till en annan. så och med fotografi, tänker jag. återigen; åtminstone för min egen del.

visuell storytelling är en annan sak att ha med i bakhuvudet, om man ska ägna sig åt bildskapande, mer än återgivning av verkligheten. det är två helt skilda ting, åtminstone i mitt huvud. 

och på tal om bildskapande - bilden ovan återger MIN verklighet av att det där är trollmors käpp som hon hankar sig fram med, över trädrötter, stenar, kottar osv, i skogen. det var så tydligt, där den stod. 🙏

och här har vi dagens sista bild, med den där oönskade oskärpan jag ogillar. men; jag tycker att den funkar ändå. 

jag är på det stora hela rätt nöjd med dagens bildskörd, faktiskt. 🤗