mest ICM, ett par i färg

det är bra att ha hund. då kommer man ut, vare sig man vill eller inte. dessutom kan man ta med sig kameran när man går ut. det sker nästan dagligen - iaf de dagar jag faktiskt är vaken dagtid.

såsom idag.

jag är fortfarande lite tröttbakis sen helgen, så jag tänkte att det blir vad det blir, när vi gick ut. hade ingen direkt plan för vart vi skulle gå heller, utan vi gick dit fötterna ledde oss. det finns dock en hel del rätt kul bildmöjligheter längs just den här rundan.

jag har börjat med en ny rutin i fotograferandet. inte alla, men många saker jag fotograferar, blir det minst tre bilder av. en skarp, minst två med icm. det är inte alltid alla blir bra, men man måste ju prova och se - annars lär man ju inte få reda på det.

liiiite, lite färg kommer med även idag. det finns fortfarande ställen som är bedövande vackra i färgerna, och jag erkänner att jag har svårt att låta bli just där.

har ni för övrigt noterat att jag inte fotograferar fullt så många närbilder just nu? det slog mig nu under promenaden, att jag faktiskt börjar lyckas få till bilder med ett annat utsnitt än mina gamla vanliga skogsbilder.

inte för att det gör nån större skillnad. tror att jag bygger upp mina bilder på samma sätt, bara att det är en lite större bit verklighet som fotograferas. jag är lite impad av det själv, faktiskt. ni anar inte hur lång tid jag har trott att jag inte kan det. men det tar sig!

.. och här har vi slutet på dagens bildskörd! 📷✨🙏

lite gott och blandat

nu ska jag skriva något jag knappt kan tro om mig själv; jag längtar tills det vänder, det här med antal ljusa timmar på dygnet. för mig som har så knepig dygnsrytm är det svårt att få till en regelbunden rutin när det gäller att komma ut med kameran. vissa dagar ser jag inget dagsljus alls. 

idag har jag sett massor med dagsljus, dock. tog med mig hund och kamera, och tycker att jag fick till lite trevliga bilder fast att det inte kändes så medan vi var ute. då kändes det mest som att jag fotograferade på rutin och gammal vana. men det blev rätt bra ändå.

det är fortfarande fint med hösten, även om den börjat övergå till mer grått än färg. jag gillar båda delarna, så mig gör det inget. det enda jag inte vill ha är vinter, av flera skäl. dels för att området där jag bor blir så vansinnigt DÅLIGT plogat och sandat. det är oftast förenat med livsfara att ta sig ut, vilket är lite smådrygt när man har hund. och när hundarna också halkar och glider omkring på blankis, då vet man att det inte är ok.

sen, beroende på om det är mycket vit snö, är vintern också alldeles för ljus för mig. jag blir så bländad att jag inte ser nåt, och det är också jobbigt. särskilt om det är en solig dag med mycket snö. 

plus att jag tycker att det är skitdrygt att fotografera ute i snö.

för att undvika mer gnäll, kan jag iaf skvallra om att skrivandet på mitt bokprojekt faktiskt rör på sig. boken kommer att vara delad i två delar, där den första tar upp olika perspektiv på sanning som fenomen, och den andra delen tar upp hur vår uppfattning om sanning påverkas av fototekniska saker, samt fotografens val av exvis komposition, ljus osv.

just för ögonblicket känns det väldigt bra, det jag skriver. vi får se om jag lyckas hålla samma känsla genom hela processen - det återstår att se.

men. jag har lite annat att pyssla med, så ni får titta på resten av bilderna utan kommentarer (förutom på kanske en).

enjoy! 🙏

(jag kunde inte låta bli att fotografera det här, faktiskt - det torde rimligtvis vara ett gäng tonårstjejer som passerat här på fyllan, eller nåt)

lögarängen, västerås

jag är fortfarande trött på att traska upp i skogen på andra sidan gatan, så just nu väljer jag aktivt att gå andra promenader med hunden. förr eller senare återvänder vi upp i skogen, men jag vill verkligen slippa alla trädrötter, rotvältor, stenblock osv, ett tag. 😅

så. idag traskade jag och hunden ned till lögarängen här i västerås. det blev faktiskt några färgbilder (well, ngt nedsatt färgmättnad är det, men inte fullt lika mycket som jag brukar). det slog mig att jag vid något tillfälle i mitt liv har haft ett samtal om att monokrom inte nödvändigtvis måste betyda svartvitt, bara att det är en och samma färg i nyanserna mellan svart och vitt. typ så. så jag antar att jag kan skryta med att jag är mer eller mindre monokrom hela inlägget igenom (nästan), trots att allt inte är svartvitt.

jag delar upp bilderna i färg och svartvitt.

FÄRG

SVARTVITT

bilden här ovan har jag visat en skarp variant av, för ett tag sen. idag ville jag testa att göra den med icm, och såhär blev det.

mer icm

jag behöver en ny säng. igår vaknade jag med rejält ont i korsryggen - på det där sättet att det skär rätt genom ryggen, om man råkar vrida sig eller kliva lite snett. jag fick boka om tvättiden jag hade, eftersom jag inte fixar att gå i trapporna OCH bära en massa tvätt. 

detta gjorde också att mina planer för mig, boyo och kameran för idag, inte blev av. i stället fick jag nöja mig med att sega mig fram genom kvarteret, och jaga höstlöv. det gör absolut ingenting, för höstlöv är bland det vackraste jag vet. men grejen. det är så störigt när det inte blir som man tänkt.

nåja. det blev av uppenbara skäl inte så jättemånga bilder idag. men de här tycker jag blev rätt trevliga, faktiskt. 🙏

bara icm

mitt dygn ligger så knepigt just nu, att jag får anstränga mig lite extra för att hinna roffa åt mig av dagsljuset. därför tog jag med mig kameran igår morse (fredag) när jag var ut med hunden sista gången innan det var sovdags. vi gick en hyfsat vettig promenad, eftersom det regnat dagen innan och det mest bara var ut och in, då varken jag eller hunden gillar att bli blöta.

dagens bilder har inget direkt syfte, annat än att fortsätta experimentera med icm. jag tycker faktiskt bara mer och mer om det, skall erkännas. 

dock har jag annat för mig nu i natt, så här är några bilder till från morgonens fotopromenad. förhoppningsvis tar jag mig ut i morgon förmiddag en sväng också, men det återstår att se.

enjoy!