Berlin Biermann och STASI:s negativ

Under 70-talet reste jag ett antal gånger till Berlin. En stad som då delades av MUREN. Mina bilder från de resorna återstår fortfarande till stor del att scanna in, men det ska bli av... vintern är lång...

En person jag träffade och intervjuade några gånger på öst-sidan var vissångaren, poeten och översättaren Wolf Biermann. Han var mycket kritisk till den kommunistiska regimen och han sjöng sina sånger med en tordönsstämma. Samtidigt var han förbjuden att uppträda och ge ut sina sånger i Öst. Persona Non Grata, som det heter. Trots att han i sin ungdom själv hade valt att flytta till Öst-Berlin där han arbetade som regiassistent till Berthold Brecht.

Men desto större var han i Väst. Hans inspelningar gjordes i våningen där han bodde i på Chaussestrasse 131 med en Revox-bandspelare och smugglades över till Västtyskland där de gavs ut. Slutligen beviljades han dock utresetillstånd för att besöka sin gamla mor i Hamburg.

MEN han nekades inresetillstånd tillbaka vid Öst...

Idag bor han mestadels i södra Frankrike och översätter bland annat Shakespeares sonetter. Han är 88 år gammal och vithårig, men uppträder fortfarande då och då. 

Jag minns att han tyckte mycket om Nils Ferlins diktning - "Ich habe ganz magere beine und mager sind arme und hals - och jag minns särskilt alla historier om hur STASI, den östtyska säkerhetstjänsten, på alla sätt och vis försökte få honom på fall och anklagad för "statsfientlig verksamhet". De lyckades aldrig.

Idag 2025 återstår bara några rester av MUREN, mest som turistmål i Berlin och det är nästan att jag glömt hur det en gång såg ut i Berlin.

Det händer numera att jag tittar på kameraauktioner på nätet, och ikväll hittade jag ett av STASIS:s kameraverktyg, en Praktika med ett jättemagasin. Kameran gjorde säkert tjänst som övervakningsverktyg för sisådär 50 år sedan. 

Stillsamt undrar jag var alla STASI:s negativ tog vägen. Hann STASI förstöra dem? Om inte så finns garanterat finns Wolf Biermann på en och annan ruta..

mombasa 2025-11-07 18:38

Fint porträtt på Wolf, och en spännande historia från Berlin. Jag såg Wolf på Kulturhuset i Stockholm 2006 tror jag att det var.
Lena Granhagens insjungning av Uppmuntran är en sån där som hänger med, ofta, i livets skeenden.
Ha det gott
Gunnar S

Svar från per-erik åström 2025-11-08 17:26

Tack Gunnar. Lena Granhagens platta med det svartvita omslaget håller än. Både låtarna av Theodrakis och Biermann.
Allt gott/per-erik

Erik Madsen 2025-11-07 20:48

Hej per-erik.
Fin berättelse och ett mycket lyckat foto av Biermann.
Jag vet mer om Bertolt Breckt på grund av hans relation till Danmark.
Han hade ett förhållande med danskan Ruth Berlau, som han träffade i Svendborg. Bertolt Brecht hade vänskapsband i Danmark med danska dramatiker, journalister och författare, och besökte regelbundet Köpenhamn.

Och Wikipedia:
"Våren 1933 bosatte han sig med Karin Michaëlis på Thurø, vilket blev början på sex år i exil i Danmark. Kort därefter flyttade Brecht in i ett hus på Skovsbostrand strax utanför Svendborg, där han bland annat skrev kampsången Einheitsfrontlied till musik av Hanns Eisler. Sommaren 1939 publicerade Brecht diktsamlingen Svendborger Gedichte skriven under åren 1933-39. Dikterna skrevs huvudsakligen för den antinazistiska motståndsrörelsen i Tyskland, men innehöll också reflektioner över hans eget liv i exil. År 1939 sökte Brecht tillflykt i Sverige och bodde på Lidingö. I Stockholm träffade han den tyske konstnären Hans Tombrock, med vilken han inledde ett fruktbart samarbete. Året därpå flydde han till Finland, och 1941 kom han till Kalifornien".

Med många vänliga hälsningar från Erik.

Svar från per-erik åström 2025-11-08 17:24

Tack Erik. Brecht återvände till Berlin 1948, efter att ha varit i exil, och bodde där fram till sin död 1956. Han bodde i ett hus på Chausseestraße i Berlin-Mitte. I samma våning som Biermann…