Stilla söndagspyssel framför datorn.

Jag letar bilder till en liten mini-utställning nu i maj då en till mig synnerligen närstående fyller jämnt.

Det har blivit oändliga mängder bilder under våra 32 år...

Ibland snitsiga, men onödigt tillkrånglade.

Jag fastnar för det mycket enkla.

Det slår mig att räcker långt med svartvitt och bara en blick i rätt ljus för att fånga en människas karaktär.

Som här på en krog i Antibes för tio år sedan.