Dag för dag

Mina bilder och tankar för dagen

Trösten

Bilden av den gamle mannen, flykting från Syrien, tog jag i en moské i Härnösand under fredagsbönen.
Han satt djupt försjunken men nickade stilla när jag pekade på kameran och ordlöst undrade om jag fick ta en bild.
Hans ögon svarade ja. Någon röst hade han inte. En strupoperation i ungdomen hade gjort honom stum.
”Du skulle kunnat vara min morfar”, tänkte jag.
Edvin, min morfar, var småjordbrukare och grovarbetare där uppe i Norrland och blev inte ens 70 år, dog söndervärkt och svag.
Men han hade samma milda uttryck när han på söndagarna lyssnade på högmässan i radions enda kanal.
För så är det. När ett långt och strävsamt liv närmar sig sitt slut kanske en djup och innerlig tro är den stora trösten.
Skit samma vad religionen än heter.
PS. Teknisk information för den som lägger vikt vid sådant: Kamera; Fujifilm X100V, bländare 2,8, 400 ISO. DS
Postat 2024-01-28 12:21 | Läst 335 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

27 januari - en dag till minne

Totalt deporterades omkring 1,3 miljoner människor till koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau under åren 1940-45.

Efter Wannsee-konferensen i Berlin 1942 kom Auschwitz att enbart tjäna som ett dödsläger.

Minst en miljon människor mördades där systematiskt fram till krigsslutet våren 1945. 

De allra flesta var judar.

De brott som här skedde blir övermäktiga att ta till sig.

Att fotografera i resterna av Auschwitz blir därför närmast en omöjlighet när man ställs inför dessa historiska fakta. 

När jag stod innanför ingången till en av gaskamrarna och tittade ner på släpljuset över det nötta betonggolvet tyckte jag mig urskilja linjerna i en mänsklig hand.

Jag tänkte att detta också var det sista ljus de också måste ha sett.

Innan dörrarna obönhörligt slogs igen.

Postat 2024-01-27 09:38 | Läst 311 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Den svenska försvarsviljan

Nu är det nära!
Erdogan och Orban har svängt och Sverige är på väg mot medlemsskap i Nato med full fart.
Och nu ska naturligtvis också försvaret väckas ur sin törnrosasömn.
Men statsministern verkar orolig över försvarsviljan hos befolkningen.
Han antyder att det i vissa invandrargrupper saknas denna vilja.
Men där har han fel.
Enligt FOI, totalförsvarets forskningsinstitut, och en undersökning från 2021 svarade nämligen 72 procent av de utlandsfödda ja på frågan om de kan tänka sig att kämpa för Sverige, bara 6 procent sa nej. Motsvarande siffror bland svenskfödda är 71, respektive 22 procent.
”Detta är klarspråk”, som statsminister Kristersson själv brukar säga.
För övrigt kan jag tycka att en statsministers roll är att representera en hel befolkning och inte spela ut grupper mot varandra med illa underbyggda spekulationer.
Det räcker med att ett annat parti, gissa vilket, gör det stup i kvarten och så ofta tillfälle ges.
Bilden av flyktingfamiljen från Palestina tog jag i Härnösand för några år sedan.
Vi pratade inte om försvarsvilja.
Men om krigets helvete hade de desto mer att berätta.
Postat 2024-01-26 10:21 | Läst 469 ggr. | Permalink | Kommentarer (13) | Kommentera

Vad som blir kvar

Sanningen om mitt liv.
Nånstans därinne, bakom de tunga fasaderna, finns den.
En datafil med en uppställning av medicinska värden och procentsatser som jag själv inte riktigt  begriper.
Vartannat år kollas jag upp där ute på Karolinska i Huddinge.
Det är något som jag som levande njurdonator förunnas livet ut.
Gratis dessutom.
I väntan på läkaren ser jag ut över snön och de mörka husen på innergården.
Tar bilden med mobilkameran  och tänker; Är detta allt som en dag blir kvar av mig?
En liten datafil, några kilobyte på en server där bakom fasaderna.
“Bara inte ryssjävlarna hackar datorn”, hinner jag tänka i samma stund som doktorn ropar upp mitt namn och hälsar välkommen.
Postat 2024-01-25 17:44 | Läst 341 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

När AI minns…

Jag ville till Goa i Indien.
Folkabussen hade jag köpt för studielånet, inrett och målat i vackra färger.
Hon stod och liftade utanför Helsingborg, sa hon kom från Täby, hette Ulrika men kallade sig Månljus. Hon skulle till ett Ashram i Delhi.
Förälskelsen var omedelbar.

Folkabussen pajade visserligen i Istanbul, men resan förändrade för alltid våra liv.
Resten är, som det heter, historia….

Postat 2024-01-15 08:39 | Läst 504 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera
1 2 Nästa