Ett befolkningspolitiskt inlägg inför det nya året

Inför det nya året.

Om ett Sverige i förändring.

Ett långt och knastertorrt inlägg på tvärs mot rådande politik i Sverige.

Nu har det offentliggjorts en del av den statliga utredningen ”För en framtid med barn”, en delrapport som i praktiken utgör en larmrapport då den demografiska framtidsprognosen som utgår från att om dagens låga födelsetal och dagens låga invandring kvarstår pekar mot att folkmängden i Sverige kommer att minska med runt 2 miljoner invånare fram tills år 2100.

Den mest extrema framtidsprognosen bygger på en kombination av ännu lägre födelsetal och en ännu lägre invandring innebär en befolkningsminskning med 4,4 miljoner invånare fram tills år 2100.

Det troliga scenariot är att de låga födelsetalen kommer att kvarstå under överskådlig tid liksom en fortsatt låg invandring samtidigt som de infödda majoritetssvenskarna blir allt äldre och äldre.

Just nu ligger medianåldern på 49 år och år 2100 beräknas medianåldern ligga på mellan ca 55-65 år om de låga födelsetalen och den låga invandringen kvarstår. Andelen invånare som är över 80 år gamla kommer vidare att öka dramatiskt under de kommande åren och i scenariot som utgår från ett minskat barnafödande och en fortsatt låg migration beräknas andelen invånare som är över 80 år gamla utgöra 57% av 20–64-åringarna år 2100 vilket i sin tur innebär en omöjlig försörjningskvot.

Redan idag är uppemot 50% av alla svenska hushåll ensamhushåll utan barn och utredningen spekulerar i att familjen snart kommer att upphöra att utgöra samhällets grundläggande enhet. Delrapporten visar också att ända sedan 68-revolten har de infödda majoritetsinvånarna inte kunnat reproducera sig själva utan befolkningsökningen har möjliggjorts av invandringen och idag är det i huvudsak invånarna med utomeuropeisk bakgrund som står för den "naturliga" reproduktionen då de allra flesta majoritetssvenskar ej längre är i s k fertil ålder.

Utredningen konstaterar avslutningsvis att en långsam men säker ekonomisk kollaps väntar bakom hörnet om inte födelsetalen går upp och om inte invandringen ökar, vilket i praktiken kommer att innebära att det svenska välfärdssystemet snart kommer att vara ett minne blott.

Sammanfattningsvis: Ord och inga visor.

Gott Nytt År förresten!

Bilden av den afghanska flickan i korridoren på en flyktingförläggning och den äldre kvinnan i vinterkylan är hämtade ur mitt arkiv.

ein Mensch

Luciamorgon i Berlin

Luciamorgon i Berlin.

Det blev sent igår, men också överväldigande. Berlin är en stad som aldrig sover och det mesta är öppet till sent.

Två makalöst fina fotografiska utställningar - Diane Arbus och Helga Paris - tog större delen av gårdagen. Ska skriva mer om dem när jag kommer hem imorgon kväll.

ikväll är det glögg hos en kompis i Kreutzberg, eller ”Glüwein” som det heter här.

Men först ska Staffan Stalledräng komma upp ur sängen och dricka kaffe på fiket runt hörnet, ”um die ecke”, som det heter på tyska.

Ha en fin Lucia!

PS. Min fru tog bilden - titta och tryck, sa jag. Leica Q2 fixar resten… DS

På väg med nattåg

Klockan är strax 22 och nattåget snart på väg över Öresund mot Hamburg och Berlin. Jag tar en bild i sidljuset under uppehållet på Malmö station med Q2:an, den bästa kamera jag haft, f/1,7 och 1/15-dels sekund. ”Framkallad” i en gratisapp i mobilen. Perfekta toner, skärpa och kontrast helt i min smak

Tänker på att imorgon  09.20 blir det morgonkaffe och laugenbrot på Hauptbahnhof, ett annat språk och en väntande storstad.

Det är två år sedan vi reste utomlands senast, men nu kom vi äntligen iväg.

Två utställningar jag måste se i Berlin: Diane Arbus på Gropius Haus, nästan 500 bilder av en av mina stora favoritfotografer och Helga Paris på Fotografiska/Berlin. Hon fotograferade människor i DDR under 70 - och 80-talet i August Sanders anda. Porträtt i svartvitt utan åthävor. 

Att Berlin också är perfekt för att också fira att vi nu - jag och Ulrika - varit  gifta i 25 år tillhör även historien.