ein Mensch

Luciamorgon i Berlin

Luciamorgon i Berlin.

Det blev sent igår, men också överväldigande. Berlin är en stad som aldrig sover och det mesta är öppet till sent.

Två makalöst fina fotografiska utställningar - Diane Arbus och Helga Paris - tog större delen av gårdagen. Ska skriva mer om dem när jag kommer hem imorgon kväll.

ikväll är det glögg hos en kompis i Kreutzberg, eller ”Glüwein” som det heter här.

Men först ska Staffan Stalledräng komma upp ur sängen och dricka kaffe på fiket runt hörnet, ”um die ecke”, som det heter på tyska.

Ha en fin Lucia!

PS. Min fru tog bilden - titta och tryck, sa jag. Leica Q2 fixar resten… DS

På väg med nattåg

Klockan är strax 22 och nattåget snart på väg över Öresund mot Hamburg och Berlin. Jag tar en bild i sidljuset under uppehållet på Malmö station med Q2:an, den bästa kamera jag haft, f/1,7 och 1/15-dels sekund. ”Framkallad” i en gratisapp i mobilen. Perfekta toner, skärpa och kontrast helt i min smak

Tänker på att imorgon  09.20 blir det morgonkaffe och laugenbrot på Hauptbahnhof, ett annat språk och en väntande storstad.

Det är två år sedan vi reste utomlands senast, men nu kom vi äntligen iväg.

Två utställningar jag måste se i Berlin: Diane Arbus på Gropius Haus, nästan 500 bilder av en av mina stora favoritfotografer och Helga Paris på Fotografiska/Berlin. Hon fotograferade människor i DDR under 70 - och 80-talet i August Sanders anda. Porträtt i svartvitt utan åthävor. 

Att Berlin också är perfekt för att också fira att vi nu - jag och Ulrika - varit  gifta i 25 år tillhör även historien.

Första advent och mikrokontrast

En bild vid frukostbordet denna morgon första advent.

Tänker på diskussionen om mikrokontrasr här på Fotosidan. Jag har aldrig brytt mig så mycket om tekniska diskussioner, men när jag ser den här bilden tror jag mig förstå. Bilden blev ”fin” och det räcker för mig. 

Kanske beror det på att jag tog den med min nya Leica Q2, och redigerade den i mobilen utan åthävor.

Hur som helst; Q2:an är en fantastisk kamera och den fasta Summilux-optiken (28mm f 1,7) i kombination med sensors upplösning är makalös.

Den bästa kamera jag ägt. En ynnest att få leva med, precis som med min frukostgranne…

Konsthistoriens vingslag

Det här är min dotter. Hon arbetar med HR-frågor på Konstfack i Stockholm. Häromdagen åt vi lunch tillsammans och hon visade sedan runt bland skolans många verkstäder och ateljéer.

Slutligen hamnade vi i hennes arbetsrum. Ett ordinärt kontor, men bakom skärmarna hängde en välbekant affisch. En av Henri Toulouse-Lautrecs mer kända kabaré-affischer från slutet av 1800-talets Paris.

”Den gamla affischen hänger med än”, tänkte jag och böjde mig fram för att kolla närmare. Affischen var kantstött, lite blek men ändå snyggt inramad bakom glas och ram.

”Det är en av de få kvarvarande från absolut första tryckningen, snart 150 år gammal”, upplyste mig min dotter.

Konsthistoriens vingslag susade plötsligt genom rummet….