Möte på Aftonstjärnan

Det är inte varje dag jag blir inbjuden att visa och tala om mina bilder, hur jag fotograferar och varför. Men imorgon blir det av. Jag är inbjuden till Göteborgs gatufotofestivals årsmöte i Göteborg.

De senaste dagarna har jag därför plöjt igenom de senaste 55 årens bildverksamhet, valt ut hundra bilder och noterar en sak; Oavsett var i världen jag plåtat så har det alltid handlat om människor. Sällan har jag tagit landskapsbilder eller förströdda gatubilder, aldrig med brännvidder över 85 mm. Och dessutom uteslutande i svartvitt, ibland med en svag sepiatoning och med ögonkontakt på ”ta avstånd”.

Varför det blivit så har jag ingen djupare förklaring till, kanske för att det bara är människans uttryck och ögon som berört mig.

För den händelse du vill se mina bilder och lyssna till mina historier finns jag på kulturföreningen Aftonstjärnan på Lindholmen på Hisingen i Götleborg vid 19-tiden imorgon onsdag.

Kanske ses vi där.

Bra blixt

Det är sällan jag skriver om bra fotoprylar, men det här är ett undantag.

Så här är det; Jag använder två kamerasystem- en Fujifilm aps-c kamera med några utbytbara objektiv. Det är en utmärkt kamera, smidig och intuitiv i användning och ger ett mycket bra resultat.

Den andra kameran är en Leica Q2, fullformat med fast optik (28 mm). Det är en rent fantastiskt bra kamera med all den kvalitet man kan förvänta sig av Leica MEN extradelar (remmar, handgrepp, blixtar etc) till Leica är löjligt dyra. En enkel TTL-blixt med det röda varumärket är mångdubbelt så dyr som andra märken  trots att den antagligen inte ens är en Leica i grunden utan tillverkad av Metz eller någon annan tillverkare. 

Alltnog - nu kommer kineserna med full kraft. Godox heter märket. För en lite dryg tusenlapp finns en blixt från Godox som jag med enkelhet kan använda till båda kamerorna med utmärkt resultat. Systemet bygger på en liten klack som fästs i kamerans blixtsko, specifik för respektive kamera, på vilken man med hjälp av starka magneter fäster själva blixten på plats. Klacken fungerar som en sändare/mottagare vilket gör att man kan handhålla blixten eller fästa den på ett stativ. Systemet är robust byggt och fungerar utan problem. Menyerna på blixten är enkla och intuitiva på en liten LCD-screen, batteriet är inbyggt och laddas via usb-c.

Ett smart system helt enkelt, som dessutom går att synka med andra GODOX-blixtar och klackarna finns för de andra stora kameramärkena också och kostar bara ett par hundralappar styck.

Nu ska villigt erkännas att jag inte så ofta fotograferar med blixt, men om och när...

Hur som helst så rekommenderar jag  Godox it32 och X5.

Därmed är min varumärkesreklam klar.

Nog för nu, som Bengt Björkbom brukar skriva...

Tidig lördag morgon

Annelie von Wowern släpper bok

Annelie von Wowerns fotografiska bilder får mig att tänka att det faktiskt är skillnad på hur manliga och kvinnliga fotografer tar sina bilder. Det är något med själva seendet som skiljer.

Annelie är ett bra exempel på det. Hon är en skärpt iaktagare, samtidigt som hon är en mer inkännande än många andra jag känner till. 

Hennes  bilder skriker inte, är ofta nedtonade, nästan tysta, men ändå alltid starkt vibrerande av liv och minnen.

Nu på onsdag den 18 mars släpper hon sin bok på House of Hagelius, Bondegatan 46 i Stockholm kl. 17.30-19.30

Välkommen!

Livets plockepin

En bild  tagen denna söndag för exakt nio år sedan.

Jag tränar finmotoriken  på Södersjukhuset efter att ha överlevt en stroke (alla gör som bekant inte det…).

 Vad jag minns?

Den fantastiska personalen, den trista sjukhusmaten och att jag tänkte att jag nog hade tagit min sista bild och sista ackordet på gitarren.

Så blev det inte, efter träning funkar det mesta även om jag går med käpp och gitarren oftast bara hänger på väggen.

Jag har ändå haft en jäkla tur i livets plockepin.